Svängigt socker ger sämre livskvalitet

Personer med typ 1-diabetes med svängande blodsocker har sämre livskvalitet än de med stabila blodglukosnivåer.

Det visar en doktorsavhandling skriven av diabetessjuksköterskan Unn-Britt Johansson, klinisk lektor vid Sophiahemmets högskola i Stockholm.

Oförutsägbara blodglukossvängningar är ett problem för många insulinberoende diabetespatienter. Förutom att svängningarna kan leda till sämre sjukdomskontroll har Unn-Britt Johansson visat att patientens välbefinnande påverkas negativt. Ju mer blodsockret svänger desto sämre mår patienten.

I jämförelse med diabetiker med liten variabilitet av blodsockernivåerna lider patienter med kraftiga svängningar signifikant mer av depressioner, deras ork är lägre och de är mindre tillfreds med behandlingen. Dessutom upplever patienter med hög svängighet fler tillbud av hyperglykemi.

Svängigt blodsocker kan bero på många olika faktorer. En möjlig orsak som uppmärksammats på senare år är så kallad diabetisk gastropares som karakteriseras av fördröjd tömning av magsäcken. Tillståndet är en följd av diabetessjukdomen som kan ge neuropatiska störningar i mag-tarmkanalen. Ju längre tid patienten haft diabetes desto större är risken för gastropares.

Typiska symtom är tidig mättnadskänsla, illamående och en känsla av uppspändhet efter måltid. Patienterna nämner sällan dessa symtom spontant utan sjuksköterskan eller läkaren måste i regel fråga efter dem. Men ofta är enda symtomet svängande blodsocker.

Livsföring undersöks
? Som sjuksköterska finns det vissa saker man i första hand bör fokusera på när man har en patient med svängande blodsocker framför sig, säger Unn-Britt Johansson.

Tillsammans med patienten bör man noga gå igenom patientens livsföring för att se om orsaken kan finnas där:

Hur genomför patienten sin egenvård?

Hur motiverad är patienten till egenvård?

Hur ser hans eller hennes sociala situation ut?

Hur har patienten det på jobbet eller hemma?

Man vet i dag att stress påverkar HbA1c-nivån negativt. Hur stress påverkar svängningarna är dock inte klarlagt.

Undvika fibrer
En dietist bör också gå igenom kosten tillsammans med patienten. Tvärtemot vad en diabetiker i normalfallet råds till bör patienter med gastropares minska intaget av fibrer. Hon eller han bör också undvika fet kost, större måltider och extremt kall eller varm mat. En del patienter mår bättre av att ta sitt insulin (kortverkande insulinanaloger) efter i stället för före måltiden.

I en pågående studie försöker Unn-Britt Johansson ta reda på hur fettvävsskador till följd av upprepade insulininjektioner kan påverka svängigheten. Upptaget av insulin minskar i skadad vävnad.

? Som sjuksköterska bör man regelbundet inspektera injektionsområdena för att se om det uppstått fettvävsskador. Sticker patienten ömsom i frisk, ömsom i skadad vävnad kan det vara en orsak till svängningarna.

I sin avhandling visar Unn-Britt Johansson att byte från
flerdosbehandling till pumpbehandling minskar svängningarna. Vid övergången till pumpbehandling minskade dessutom insulinbehovet med i genomsnitt 21 procent hos de patienter som deltog i studien. Detta som ett resultat av att måltidsdoserna reducerades.

Numera är svängande blodsocker ett av kriterierna för att få insulinpump.

Lästips:
Agardh C-D, Berne C & Östman J. Diabetes.
Liber AB, 2002.

Johansson U-B. Insulinbehandling vid typ 1-diabetes. Studier av blodglukosvariabilitet i relation till pumpbehandling, magsäckstömning och livskvalitet. Karolinska institutet, 2000.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida