Svårt att tolka äldres smärta

En majoritet av de äldre hade ont varje dag. Många hade ständig värk. Ändå fick nära hälften av patienterna ingen läkemedelsbehandling mot sina smärtor. Vårdarna kände inte alltid till att de äldre hade ont.

Så såg det ut när Kerstin Blomqvist, högskoleadjunkt vid institutionen för hälso- och naturvetenskap, Blekinge tekniska högskola i Karlskrona och doktorand vid institutionen för omvårdnad, Lunds universitet, undersökte förekomsten av smärta bland äldre i särskilt boende.

I studien ingick 29 slumpmässigt utvalda äldre personer i särskilda boenden i en mindre kommun i södra Sverige. Samtliga bedömdes ha normal kognitiv förmåga.

Personalen (de äldres kontaktpersoner) fick besvara samma frågor som de äldre. Detta för att se i vilken utsträckning de äldres egna bedömningar av sin smärta överensstämde med personalens.

Många hade ont
Av 29 äldre uppgav 22 att de ofta hade ont. 16 hade ont varje dag och 9 hela tiden. Av dem som med hjälp av ett verbalt smärtskattningsinstrument själva kunde skatta smärtan (16 personer) upplevde drygt hälften stark eller värsta tänkbara smärta.

Av de 22 äldre som uppgav att de ofta hade ont saknade nio smärtstillande läkemedelsbehandling. Studien ger inte svar på varför det var på sättet.

? En tänkbar förklaring är att de äldre själva hade sagt nej till smärtstillande, en annan att de inte tålde smärtstillande farmaka på grund av bieffekterna eller på grund av interaktion med andra läkemedel, säger Kerstin Blomqvist.

Men det kan naturligtvis också bero på att personalen inte alltid kände till att patienterna hade ont. Detta trots att de äldre som ingick i studien hade förmåga att kommunicera verbalt. Det var vanligare att vårdarna underskattade än överskattade smärta. Störst risk för att få sin smärta underskattad löpte äldre med språklig funktionsnedsättning.

? I stället för att moralisera och föra fram hur dåligt ställt det är med smärtbehandling inom äldrevården skulle jag vilja säga att resultaten visar hur svårt det är att känna igen och lindra de äldres smärta, säger Kerstin Blomqvist.

Hon anser att det inom äldrevården finns ett stort behov av systematiska och strukturerade smärtbedömningar.

? Det borde ingå som en naturlig del i omvårdnadsrutinerna.

I en andra studie har Kerstin Blomqvist försökt ta reda på vad som underlättar respektive försvårar för personalen att känna igen de äldres smärtsignaler.

Visa intresse
? Avgörande för om äldre ska berätta om sin värk kan vara om vårdaren visar intresse. Om vårdaren ger intryck av att ha mycket att göra eller upplevs sakna empatisk förmåga blir den äldre mindre benägen att tala om sin värk. Det är så de själva uttrycker det.

Andra försvårande faktorer är om den äldre är obenägen att klaga, har svårläst ansiktsuttryck, nedsatt språklig förmåga, är ovillig att prata om personliga problem eller tror att vårdaren vet att han har ont fast patienten inte berättar det.

Äldre med tydlig personlighet, tydligt kroppsspråk och förmåga att säga ifrån verbalt upptäcks lättare av personalen.

De vårdare som enligt Kerstin Blomqvists analys är duktigast på att upptäcka smärta försöker göra tolkningar av vad de äldre säger, ansiktsuttryck, kroppshållning, sinnesstämning och förändrat beteende i det dagliga livet.

Fråga patienten
De gör sina tolkningar i ljuset av hur situationen ser ut och de försöker också fundera på vilken funktion beteendet fyller. Den gamle kanske skriker för att han har ont, men det kan också vara för att skydda sig mot något eller för att få hjälp av annat slag.

De försöker också bekräfta den tolkning av smärtan som har gjorts. Exempelvis genom att fråga om patienten har ont.

? Även om man inte förväntar sig något svar händer det faktiskt att patienten svarar, säger Kerstin Blomqvist.

Ett annat sätt är att palpera de kroppsdelar som misstänks orsaka smärtan samtidigt som minspel och kroppshållning noga
iakttas.

Rapport om smärta i livets slutskede
I mitten av mars väntas Socialstyrelsens kunskapsöversikt över smärtbehandling i livets slutskede lämna tryckeriet. Rapporten är en uppdatering av 1989 års allmänna råd på samma tema.

I rapporten, som närmast kan liknas vid en lärobok, betonas att all smärtbehandling ska baseras på upprepade smärtanalyser. Socialstyrelsen beskriver också hur smärtanalys kan göras i praktiken.

LÄSTIPS
American Geriatrics Society: Clinical practice guidelines: The management of chronic pain in older persons.
Journal of the Geriatrics Society 1998 46: 635?641.

Blomqvist K & Hallberg I R: Pain in older adults living in sheltered accommodation ? agreement between assessments by older adults and staff.
Journal of Clinical Nursing 1999 8(2): 159?169.

Blomqvist K & Hallberg I R: Recognising pain in older adults in sheltered accommodation.
International Journal of Nursing Studies 2001. In press.

Miller L L, Nelson L L, Mezey M: Comfort and pain relief in dementia: Awakening a new beneficence.
Journal of Gerontological Nursing 2000 26(9): 32?40.