Svårt att veta vad som är etik

— Ofta handlar det om personkonflikter när de inblandade tror att det handlar om etik, säger Anne-Marie Boström som arbetar med etikfrågor på Svensk sjuksköterskeförening.

De flesta prioritieringar och val görs i det dagliga arbetet – i omvårdnaden. Hur väljer du vem som ska få enkelrummet och vad är det som gör att du alltid väljer Greta före Agda om båda ringer?

Sådana beslut tas hela tiden i vården och Anne-Marie Boström anser att sjuksköterskorna måste vara klara över det och kunna diskutera det både med kolleger, patienter och chefer.

Personkonflikter
Ibland ringer medlemmar till henne och vill ha stöd i en etisk fråga, men då hon försöker bena ut problemet visar det sig oftare vara en personkonflikt än ett etiskt dilemma.

Därför tycker hon att en av uppgifterna för sjuksköterskornas etikkommitté är att utveckla medvetenheten bland sjuksköterskorna. Lära ut analysmetoder så att de själva kan se om en situation verkligen handlar om etik, eller om det i ställlet rör sig om en personkonflikt eller en kulturkrock.

– Det vore intressant att se om och hur de etiska riktlinjerna används. Vad förväntar sig sjuksköterskorna av dem? De är ju inga strikta regler utan mer av rådgivande art.

Ett etiskt förhållningssätt i mötet med patienter från andra kulturer, i datajournalshantering och vid informationsöverföring mellan olika vårdgivare, för att patienten ska få en god och säker vård, är också viktiga frågor.

– Man borde se med etiska glasögon på de standarder och riktlinjer för god vård som vi använder. Hur uttrycker de patientens självbestämmande, integritet och autonomi? God kvalitet borde vara god etik men det är inte givet.

Prioriteringar tjusningen
Över 40 procent av dem som får en lårbensfraktur riskerar att utveckla trycksår. Riskbedömningar visar att frekvensen kan sjunka om man utför vissa åtgärder. Men sjuksköterskan ska samtidigt väga in patientens hela situation.

– Vi måste ständigt prioritera och det är det som är tjusningen med jobbet. Varje sjuksköterska måste se den unika människan och vara medveten om sina val i både stort och smått.

Ibland vill patienten hem, men familjen vill inte ha hem den anhöriga. Eller tvärtom. Kanske är den anhöriga redan helt slutkörd av att ha vårdat och patienten ser inte hur mycket vård han kräver. Eller kanske har släktingen tröttnat på patienten.

Samhällsansvar
Hemsjukvård är en vårdform som snabbt håller på att byggas ut. Om den är billigare och bättre återstår att se. En viktig förutsättning är dock att patienten inte blir påtvingad vården utan själv vill, anser Anne-Marie Boström. Men vilka krav ställer vi på politiker för att hemsjukvård ska kunna fungera, till exempel i form av dagvård för dementa eller avlastningsplatser?

– Utifrån sin profession har sjuksköterskan ett samhällsuppdrag, ett samhällsansvar. Men ibland kan man fråga sig om det är gentemot systemet eller patienten.

När patienten av olika skäl inte kan fatta beslut själv krävs det etisk medvetenhet hos sjuksköterskan som då kommer att företräda patienten.

– Ett etiskt dilemma i rehabiliteringsvården kan vara hur mycket patienten ska lämnas själv för att bäst lära sig att klara sig. Risker med de olika valen måste diskuteras i förväg, också med patient och anhöriga.

Behöver patienten en advokat?
Anne-Marie Boström är lite undrande inför begreppet sjuksköterskan som patientens advokat. Hon tycker att det ger underliga signaler. Kräver sjukvårdssystemet att patienten har en advokat? Vem är då åklagaren?

– Beror det på bristande samarbete i vården? Det kanske är något vi tagit över från länder där mycket av vården bekostas privat eller via försäkringar och där personalen arbetar under skadeståndsansvar och riskerar åtal. Det känns lite märkligt i det svenska systemet. När man arbetar i en organisation och ser ett problem som behöver lösas är det viktigt att man för fram det till chefen.