Svårt med begrepp i den psykiatriska vården

Tillsammans med Psykiatriska riksföreningen ska Vårdförbundet stärka kvalitén i den psykiatriska vården. Under dagens workshop sökte projektgruppen inspiration och synpunkter från publiken.

I drygt ett år har en åtta personer stor projektgrupp arbetat med att ta fram ett dokument med kvalitetskrav för den psykiatriska vården. Projektet har initierats av Vårdförbundet och arbetet har lett fram till kvalitetskrav inom elva olika områden. Till exempel bemötande, tillgänglighet, närståendestöd och läkemedelshantering.

Förhoppningen med dagens workshop var att projektgruppen skulle få inspiration och synpunkter på sitt arbete – och på den begreppsförvirring som råder.

– Vi har haft svårt att ena oss om ett begrepp. Ska det heta patient, brukare, vårdtagare, person eller individ. Vi söker ett generellt begrepp men frågan är om det finns ett begrepp som passar?

Frågan ställs till publiken av Agneta Schröder, projektledare och seminarieledare för dagen.

– Med tanke på lagstiftningen så är det nog bäst att tala om ?individen?, säger Ingela Skärsäter, som kommit för att delta på workshopen.

Fördel med gemensamt begrepp

Projektgruppen har också stångats med att hitta en gemensam benämning på vad dessa ?individer? lider av. Är det psykisk ohälsa, psykisk störning, psykisk sjukdom eller funktionshinder? Agneta Schröder berättar att när projektgruppen vände sig till en referensgrupp med anhörig- och brukarorganisationer tyckte den att begreppet psykisk ohälsa var för brett och allmänt.

– Då gick vi över till att kalla det psykisk störning ett tag och sedan blev det funktionshindrade. Vad har ni för synpunkter på det, frågar Agneta Schröder publiken.

Ingela Skärsäter tar till orda igen. Hon menar att begreppen inte är jämförbara. Många håller med. De vill sätta begreppen i sitt sammanhang och undrar vad vinsten är med ett gemensam nämnare. Agneta Schröder förklarar att det skulle vara en fördel att hitta ett begrepp eftersom dokumentet ska vända sig till ”alla”.

Efter diskussionen delades publiken upp i två grupper för att diskutera och skriva ner vad de tycker ska ingå i de elva olika områden som projektgruppen identifierat.

– Kanske är det någon som kommer på något bra som vi inte har tänkt på och då kan vi använda det i dokumentet, hoppas Agneta Schröder.

Hennes önskan uppfylls. Vid återsamlingen kan det konstateras att projektgruppen fått nya idéer. En sådan är att det bör införas ett telefonnummer som barn till psykiskt sjuka kan ringa á la BRIS. En annan att läkare ska tänka på kostnaden för den enskilda när han eller hon skriver ut mediciner.

Till årsskiftet ska dokumentet vara färdigt. Sedan är det fritt fram att användas av personal inom landsting och kommuner. Även beslutsfattare kan ha glädje av dokumentet menar projektgruppen. Målet är att man med hjälp av det bedöma kvaliteten på vård stöd och service inom psykiatrin.