Sverige protesterar mot ”braindrain” i sjuksköterskekåren

Nu pågår världskongressen för sjuksköterskor med en egen ”riksdag”. Där slog de nordiska länderna larm - i en nödresolution - för att skydda migranters rätt till basal hjälp med mat och skydd. Sverige tog även initiativ för att stoppa rika länder från att oetiskt importera sjuksköterskor från utsatta länder, så kallad brain-drain.

– Migranter har rätt att få mat, enklare boenden och säkerhet. Situationen bara förvärras och vi ser att det nu förekommer att de nekas det mest basala efter att de fått avslag på sin asylansökan. Men hur ska de då klara sig och kunna ta sig tillbaka, säger Sineva Ribeiro.

Som Vårdförbundets ordförande är hon på plats i Montreal, tillsammans med Oili Dahl, ordförande för Svensk sjuksköterskeförening. De representerar tillsammans Sverige med en gemensam röst.

I den kanadensiska staden pågår världskongressen för sjuksköterskor i regi av Internationella sjuksköterskeorganisationen, ICN. För första gången sedan pandemin samlas över 6 000 sjuksköterskor. De första dagarna pågår den beslutsfattande delen, en slags internationell ”riksdag” där ledarna för de 130 medlemsländerna diskuterar heta frågor och röstar.

Omröstningarna handlar ofta om vilken inriktning den stora organisationen ska ha de närmaste åren, i form av uttalanden och policydokument. ICN är världens största medlemsorganisation för vårdpersonal och har ett tätt samarbete med Världshälsoorganisationen, WHO och även med exempelvis FN, Världsbanken och internationella Röda Korset. ICN:s chefer har många tillfällen att påverka världens regeringar.

”Det handlar om de mänskliga rättigheterna”

Världskongressen ställde sig bakom den nordiska nödresolutionen om hjälp till flyktingar.

– Det är viktigt att vi visar var sjuksköterskeprofessionen står. Det handlar om att följa de mänskliga rättigheterna. Sjuksköterskor världen över har möjlighet att förändra, men behöver stöd och att det satsas på dem, säger Oili Dahl.

Sverige lade också en motion om att sätta stopp för oetisk rekrytering av sjuksköterskor från låginkomstländer till världens rikare länder, så kallad brain-drain.

Det är vanligt förekommande i många västländer att importera färdigutbildade sjuksköterskor från låginkomstländer.

– Det handlar också ibland om att boka eller bekosta sjuksköterskor redan från första dagen i deras utbildning. Det ger också resursstarka länder möjlighet att hålla nere eller till och med dumpa lönerna med utländsk arbetskraft, säger Sineva Ribeiro.

Senast i början av året uppmärksammade ICN Världshälsoorganisationen, WHO, den omfattande globala bristen på sjuksköterskor och vad det kan innebära för befolkningarnas hälsobehov. Enligt ICN:s beräkningar kommer över 6 miljoner sjuksköterskor fattas i världen de kommande åren. Omkring 4,7 miljoner närmar sig pensionsåldern och mellan 2-3 miljoner planerar att lämna yrket på grund av ”covid-19-effekten”.

WHO har listat 55 länder som har svårt att klara av att ge sin befolkning en vettig hälso- och sjukvård.

– Då förstår man att de själva behöver sina sjuksköterskor. Vi i Norden behöver avstå från att rekrytera i låginkomstländer. Vi vill även få andra länder att vakna upp och visa solidaritet i frågan. Det här finns som ställningstagande från WHO och vi ska följa det, säger Oili Dahl.

Både hon och Sineva Ribeiro menar att länder som Sverige själva borde ha råd att utbilda tillräckligt med sjuksköterskor, men att exempel märks även här från enskilda arbetsgivare som hellre vänder sig utomlands.

”Vi ska inte utnyttja den ekonomiska krisen”

– Vi står mitt i en ekonomisk kris i världen, som sannolikt kommer att bli värre. Den situationen får vi absolut inte utnyttja, säger Sineva Ribeiro.

Båda betonar också att oetiska rekryteringar är väsensskilt från att enskilda sjuksköterskor själva söker sig till ett annat land för att pröva vingarna.

Inför världskongressens start låg smogen tät över Montreal. Luftens försämring beror på de hundratals skogsbränder som härjar i delstaten, och även i övriga Kanada.

Bränderna påminner om alla de naturkatastrofer, ibland beroende på klimatförändringar, där sjuksköterskor arbetar med att vårda och rädda liv, och även utsätter sig själva för fara.

ICN:s ordföranden, den amerikanska sjuksköterskan Pamela Cipriano, säger i ett uttalande:

– Sjuksköterskor behövs alltid i frontlinjen. De har visat otrolig styrka och motståndskraft inte bara i pandemin, utan också i naturkatastrofer, konfliktområden och i fattiga samhällen, och även i mötena med dem som lider av effekterna av klimatförändringarna.

Internationella sjuksköterskeorganisationen stöttar och håller kontakt med sjuksköterskeorganisationerna, och ibland även regeringarna, i länder utsatta för naturkatastrofer eller krig.

Sedan Rysslands invasion av Ukraina förra året har ICN startat kampanjen #nursesforpeace, där pengar samlats i en fond för att stötta sjuksköterskor i arbetet med de krigsskadade. Ekonomiskt bistånd har gjorts till de ukrainska sjuksköterskorna och även till sjuksköterskeorganisationerna i Moldavien, Slovakien, Rumänien och Polen, länder som tagit emot ett stort antal flyktingar.

Ryssland deltar inte under ICN-kongressen och Ukraina är inte ett medlemsland. Under invigningsparaden bar Sineva Ribeiro, Oili Dahl och Janí Stjernström, Vårdförbundets vice ordförande den blågula Sverigedräkten.

– Det är även Ukrainas flaggfärger, så jag säger att vi representerar deras sjuksköterskor också här, säger Sineva Ribeiro.

Ett område som diskuterats intensivt under kongressens första dagar är medlemsfrågan. ICN behöver ha så många länders sjuksköterskeorganisationer som möjligt som medlemmar. Ju fler, desto mer enad kan kåren stå internationellt, och därmed trycka på makthavare, och få tyngre inflytande. Men för många länder är medlemskapet en ekonomisk fråga – de har inte råd med avgiften.

Som det är nu kan även ett land ha flera sjuksköterskeorganisationer som medlemmar. Sverige har valt att i stället gå ihop i en förening för internationella frågor, ett arbete som Sineva Ribeiro presenterade.

– Vår samarbetsmodell är en bra lösning. Annars blir det väldigt rörigt vid omröstningar om ett land kan ha flera röster, genom olika föreningar. Det är odemokratiskt, och förvirrande eftersom ett och samma land kan rösta olika i en internationell fråga, säger Sineva Ribeiro.

Vid förra kongressen, som skedde digitalt på grund av smittrisken, var pandemin helt i fokus och en tyst minut hölls för alla de sjuksköterskor som avlidit i covid-19. ICN:s data från pandemin visade stigande siffror för sjukfrånvaro, utbrändhet och psykisk ohälsa samt en ökande önskan att lämna yrket.

Protester och strejker

ICN beskriver att många aspekter av vad de varnat för nu blivit verklighet. De menar att på grund av att många regeringar har misslyckats med att värdera och respektera sina sjuksköterskor står de nu med stor brist och stora protester. I ovanligt många länder har sjuksköterskor också strejkat, bland annat Finland, Danmark, Zimbabwe och Storbritannien.

I år är fokus på att se framåt, se hur lärdomar kan dras, sjuksköterskor skyddas och hälso- och sjukvården stärkas inför nästa pandemi.

– Sjuksköterskor har visat världen att vi är en ovärderlig resurs. Men sjuksköterskor behöver vårdas snarare än ignoreras. Nu är läget akut att investera i sjuksköterskeutbildning, ledarskap och klinisk praktik, för vårt allas bästa, säger Pamela Cipriano.

I veckan fortsätter ICN-kongressen med ett vetenskapligt smörgåsbord, där sjuksköterskor tar del av omvårdnadsforskning från hela världen.