Test med kortare arbetstid ökade övertiden
30-timmarsvecka och sextimmarspass med heltidslön testas för att locka och behålla personal. Men så länge arbetsplatsen inte är fullbemannad från början är det en vansklig metod. "Vi fick jobba mer övertid än normalt", säger skyddsombudet Ann-Cathrine Eriksson på akuten i Karlstad, där ett pågående pilotprojekt stoppats.
Värmland är en av de regioner som lockat med arbetstidsförkortning för att rekrytera och behålla personal. I tre pilotprojekt har bland annat sjuksköterskor provat 30-timmarsvecka, något Vårdfokus rapporterat om tidigare. På akutmottagningen vid Centralsjukhuset i Karlstad innebar det en arbetstidsförkortning med 8,25 timmar. Priset för personalen var något fler helgpass.
Ett första test gjordes hösten 2020 och under våren 2022 var det tänkt att en ny pilotperiod skulle påbörjas. Men på grund av underbemanning har projektet skjutits till efter sommaren.
– Med 30-timmarsvecka måste det vara fullt i schemat, annars fortsätter det med övertidspass, säger Ann-Cathrine Eriksson, sjuksköterska på akuten och skyddsombud för Vårdförbundet.
Resultatet blev att hon och kollegorna totalt jobbade mer under perioden med 30-timmarsvecka. Tilltron till att pilotprojektet förverkligas på arbetsplatsen igen är inte särskilt stor, även om sådana planer finns.
– Sjuksköterskor fortsätter att sluta inom regionen och söker sig till arbetsgivare som betalar bättre, som kommunen och privata aktörer. De erbjuder oftast bättre scheman med mindre antal kvälls- och helgtjänstpass. En nyutexaminerad sjuksköterska får 5 000-6 000 kronor mer i månaden inom kommunen. De såg sin chans att konkurrera med lön för flera år sedan.
Bedömer du att förkortad arbetstid är en viktig fråga bland Vårdförbundets medlemmar i Värmland?
– Jag tror på sänkt veckoarbetstid samt höjda löner. Människor i dag värdesätter sin fritid högt. Tempot inom sjukvården är krävande med en mix av scheman som kan innebära att man jobbar dag, kväll och natt samma vecka och då blir återhämtningen svår att få mellan arbetspassen. Patienter som ligger på sjukhus i dag är också betydligt mer vårdkrävande jämfört med för tjugo år sedan. Nya sjuksköterskor tvingas ansvara för mycket svårt sjuka patienter och det finns inga erfarna att rådfråga, säger Ann-Cathrine Eriksson.
Kalmar, Flen och Lidköping är andra ställen där politiker tagit initiativ till arbetstidsförkortning det senaste året.
Vid operationsavdelningen på Skaraborgs sjukhus i Lidköping har ett lokalt kollektivavtal nyligen upprättats, som gör det möjligt att jobba sex timmar och få betalt för åtta under vissa pass på ett begränsat antal salar.
– Det är en kämpande arbetsplats, som tappat många anestesisjuksköterskor på senare tid, bland annat på grund av att man infört beredskapstid på kvällar. Sextimmarspassen anses vara ett sätt att locka tillbaka dem som slutat och att rekrytera nya medarbetare, säger Lene Lorentzen, förtroendevald med facklig tid och huvudskyddsombud på Skaraborgs sjukhus.
Så säger forskningen
Jörgen Larsson, docent vid Chalmers tekniska högskola, har studerat hur 1 000 kommunanställda i Göteborg utnyttjade rätten till deltid (med lägre lön) och hur de upplevde skillnaden jämfört med heltidsjobb (40 timmar). Det framgår inte vilka yrken de svarande hade.
- De flesta ansåg att de fick mer fritid, energi och bättre hälsa och kände sig utvilade när de kom till jobbet.
- En del orkade jobba mer effektivt under sin arbetstid och upplevde att de blev bättre på att prioritera. Andra ansåg att de var tvungna att jobba hårdare, ta färre pauser eller arbeta övertid för att hinna med.
- Negativa effekter var bland annat oro för privatekonomi och pension.
- Chefer tyckte att arbetstidsförkortningen gjorde det lättare att behålla personal och förebygga sjukskrivningar.
Källor: Rapporten Om att kunna välja förkortad arbetstid av Jörgen Larsson samt artikeln Därför är 40-timmarsnormen så stark i Dagens Samhälle.
Fördelen för arbetsgivaren är att man kan uppnå större effektivitet, och för personalen är vinsten bättre chans till återhämtning. Facket och arbetsgivaren har bland annat förhandlat om kortare eller indragna raster.
– Man får ut samma mängd vård, men medarbetaren är på plats kortare tid. Vårdförbundet är alltid positivt till arbetstidsförkortning med bibehållen lön, men det är viktigt att arbetsgivaren måttar för arbetspauser nu när rasten faller bort, säger Lene Lorentzen.
Inspirationen kommer från Skaraborgs sjukhus i Skövde, där ett liknande avtal funnits en tid. Arbetsgivaren har där en skyldighet att fördela sextimmarspassen jämt bland operationspersonal med rätt kompetens för att göra systemet rättvist.
Ännu har inga sjuksköterskor i Lidköping börjat jobba enligt det nya avtalet och det är enligt Lene Lorentzen oklart när och i vilken omfattning det kan ske.
Är det här rätt väg att gå för att rekrytera?
– Min uppfattning är att fler och fler medlemmar värdesätter återhämtning mer än ersättning. Många tvingas i dag att jobba övertid, trots att de inte vill eller orkar, men de ställer upp för att de inte vill svika kollegorna. Då kan en sådan här lösning med tidskvotering vara attraktivt.
Fackförbunden är splittrade i synen på arbetstidsförkortning. Kommunal beslutade på sin kongress i början av juni att driva krav på 30-timmarsarbetsvecka, något förbundsstyrelsen var emot.
Inom Vårdförbundet blev det också en stridsfråga på kongressen i maj, och många ombud protesterade när förslaget om att förbundet ska verka för arbetstidsförkortning röstades ner.