Tidigare pandemier ger svar för framtiden

Hur kommer en framtida pandemi egentligen att påverka det svenska samhället? Kommer sjukvården att braka ihop och kaos bryta ut på arbetsplatserna? Det ska en grupp forskare bestående av medicinare, ekonomer, historiker och demografer försöka besvara genom att studera källmaterial om tidigare pandemier.

11 oktober 2006

Umeå universitet får nu sex miljoner kronor av Krisberedskapsmyndigheten för att under tre år gå igenom tidigare pandemier som har drabbat världen och därmed också Sverige.

Källmaterialet består av allt från vetenskapliga artiklar, tidningsartiklar och reportage till gamla tiders epidemilagstiftningar, beredskapsplaner till loggböcker från smittskyddsläkare. Materialet ska analyseras och jämföras med hur samhället ser ut i dag, med dess förändrade politiska dagordning, sjukvårdsorganisation och kommunikationsmöjligheter med mera.

Tvärvetenskapligt forskningsprojekt

Initiativtagare och projektledare är Fredrik Elgh, docent och specialist i klinisk virologi, verksam som laboratorieläkare vid Norrlands universitetssjukhus. Han har tidigare varit chef för Kunskapscentrum för mikrobiologisk beredskap vid Smittskyddsinstitutet i Stockholm.

Fredrik Elgh har för Socialstyrelsens räkning redan påbörjat en genomgång av vad som skrevs i tidningar, tidskrifter, provinsialläkarrapporter och andra myndighetsdokument under tidigare pandemier. Nu har projektet vuxit och en forskargrupp bestående av såväl medicinare och ekonomer som historiker och demografer ska under de närmaste tre åren försöka att slutföra projektet.

Krisberedskapsmyndigheten har beviljat projektet två miljoner kronor för nästa år, med möjlighet till förlängning för 2008 och 2009. Det vill säga sammanlagt sex miljoner kronor.

Centrum för befolkningsstudier 

Projektet, som går under beteckningen Influensapandemiers påverkan på individ och samhälle – nödvändig erfarenhetsbakgrund för pandemiplanering, har sin hemvist vid centrum för befolkningsstudier, som i fjol utsågs av Vetenskapsrådet till en av tio starka forskningsmiljöer av högsta klass i landet.

– Pengarna betyder oerhört mycket för att genomföra den här forskningen på ett brett tvärvetenskapligt sätt. Vi är övertygade om att det kommer att ge viktiga lärdomar som förbättrar vår egen krisberedskapsplan för kommande pandemier. Den nuvarande bygger inte på särskilt djupgående kunskaper om vad som hände förut, hur samhället reagerade och vilka konsekvenserna blev, säger Anders Brändström professor i demografi vid centrum för befolkningsstudier i Umeå.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida