Tidsbrist ledde till barnets död

För hård arbetsbelastning ledde till flickebarnets grava hjärnskada och död. Barnmorskorna friades.

Den 31-åriga kvinnan kom till förlossningen med värkar och minskade fosterrörelser på kvällen tio dagar efter beräknad nedkomst. Hon väntade sitt första barn och hade varit på förlossningsavdelningen tre gånger de senaste två veckorna, men fått återvända hem när värkarbetet avstannat.

Registreringen av fosterhjärtverksamheten bedömdes vara normal och kvinnan ordinerades en »sovdos«. Några timmar senare tilltog värkarbetet och ytterligare två timmar därefter gick klart fostervatten utan missfärgning.

På morgonen övertogs ansvaret av dagbarnmorskan. Då var fosterljuden utan anmärkning. Vid extern registrering en timme senare noterade barnmorskan dålig variabilitet på fosterhjärtfrekvensen. Hon kopplade skalpelektrod och yttre värkmätare men måste sedan se till en annan patient, återvände först efter en halv timme och fann då att ctg-kurvan var patologisk.

Jourhavande förlossningsläkare tillkallades och utförde ett akut kejsarsnitt. Flickebarnet visade sig ha fått en svår hjärnskada och avled efter två månader.

Kvinnan anmälde de ansvariga barnmorskorna för att hon trots svåra smärtor lämnades utan tillsyn långa stunder, och dagbarnmorskan dessutom för att hon trots att hon märkte att barnet inte mådde bra gick för att förlösa en annan patient, utan att först kalla på läkare.

Barnmorskorna påpekar i sina svar att de hade många patienter att ta hand om. Dagbarnmorskan berättar dessutom att man hade en »sjuklucka« den dagen och att det var hennes sak att, som ansvarig sektionsledare, se till att arbetet löpte och att nattbarnmorskorna blev avlösta så att de kunde gå hem.

Ansvarsnämnden skriver i sin bedömning att allt var normalt fram till klockan åtta då dagbarnmorskan noterade en någon minut lång registrering som visade en hjärtfrekvens på 140 slag/minut, en desceleration och sannolikt dålig variabilitet på fosterhjärtfrekvensen.

Hon kopplade då helt korrekt skalpelektrod och yttre värkregistrering men noterade inte den patologiska ctg-
kurvan förrän 35 minuter senare eftersom hon blev tvungen att direkt gå till en annan patient.Nämnden skriver att det hade varit önskvärt att barnmorskan stannat hos kvinnan sedan registreringen startat men att det uppenbarligen var omständigheter utanför hennes kontroll som gjorde att hon inte kunde göra det. Båda barnmorskorna frias. Beslutet har överklagats till länsrätten (hsan 2329/98:B4).