Kommentar   |  Hök24 26 april 2024

Jonatan Westin: Tio svåra år i vården gör konflikten med arbetsgivarna logisk

Tio svåra år i vården gör konflikten med arbetsgivarna logisk
Det här är en kommenterande text.

Vårdförbundets medlemsgrupper har fått bra lönepåslag de senaste åren. Hur kan de inte vara nöjda? Sett till hur vårdvardagen varit de senaste tio åren är den pågående konflikten logisk. Personalen sliter hårdare än någonsin och får betala priset för det. Nu vill man ha betalt i tid - men det blir en tuff kamp, skriver Vårdfokus reporter Jonatan Westin i en kommentar.

Jag glömmer aldrig hur det var att rapportera om sommaren i vården 2021. Vi fick tidigt signaler om att läget var riktigt tufft på Akademiska sjukhuset i Uppsala. När vi pratade med vårdpersonal och nystade i protokollen från Ivo:s besök framträdde en skräckbild. Trettiotals patienter låg ofta kvar på akuten i väntan på vårdplats. Överfulla vårdavdelningar där personalen inte hann med det mest basala, som hygien, nutrition och att hjälpa patienter till toaletten. Patienter i korridorerna som fick larma med bjällror eller kastrullock.

Vid en senare nationell tillsyn konstaterade Ivo att liknande brister fanns över hela landet, att man hade sett flera fall av allvarliga vårdskador och även dödsfall kopplat till vårdplatsbristen.

När jag under hösten 2021 intervjuade sjuksköterskan Carola Mattsson konstaterade hon att situationen var värre än någonsin, och då hade hon ändå jobbat på akuten vid Akademiska sedan 1989. Trots kraftansträngningar kunde personalen inte göra ett bra jobb. Hon berättade att det skapade en etisk stress som tärde på psyket, särskilt för de yngre som i många fall slutade efter bara något år.

— Problemen började redan 2013, då gjorde överbeläggningar att vi inte fick i väg patienterna. Man lovade bättring men det har inte hänt något. Det är en tidsfråga innan vi ser ännu värre patientincidenter än de som redan skett. Jag känner allt oftare att det bara är tur att ingen patient dog under mitt skift, berättade Carola Mattsson.

Hon hade helt rätt i sin analys. I början av 2010-talet passerade neddragningarna av vårdplatser en gräns. Tidigare hade neddragningar huvudsakligen gjorts utifrån medicinska framsteg, men det hade också varit ett sätt att hålla nere kostnaderna genom att tvinga personalen att jobba mer effektivt. Det funkade relativt bra fram till 2013/2014 då beläggningsgraden passerade 90 procent och fortsatte uppåt.

Det ledde till att arbetet på sjukhusen blev allt tyngre. Samtidigt innebär en hög beläggningsgrad och överbeläggningar tydliga patientsäkerhetsrisker vilket även det påverkar personalen negativt.

Arbetsbelastningen har påverkats av fler saker, som förändringar i personalstyrkan. Under perioden 2014-2023 ökade antalet handläggare och administratörer i regionerna med nästan 8000, medan Vårdförbundets grupper ökat med endast cirka 700. Det har lett till mer krav på redovisning och rapportering som trycks på vårdpersonalen uppifrån. Det finns studier som pekar på att sjuksköterskor lägger nästan hälften av arbetstiden på administration.

Handläggarna tjänar dessutom många gånger mer än Vårdförbundets grupper. Under de första tio åren av 2000-talet var sjuksköterskornas löneutveckling dålig jämfört med övriga arbetsmarknaden.

Till slut blev det studenterna som 2012 satte ner foten och började kräva ingångslöner på minst 24 000 kronor. Kampanjen blev lyckad och allt högre ingångslöner krävdes. Baksidan var att lönespannet trycktes ihop. Det var inte ovanligt att nyexaminerade tjänade nästan lika mycket som sina erfarna kollegor som skötte inskolningen.

Det ledde till ett massivt missnöje bland erfaren personal. Plötsligt började sjuksköterskor säga upp sig i betydligt större uträckning än vad som någonsin hade skett tidigare. I mars 2013 skrev Vårdfokus om en av de första massuppsägningarna i sjukvården, och den följdes av många fler.

Nu är det viktiga att få betalt i tid. För det sliter att jobba dygnets alla timmar veckans alla dagar, särskilt när patienterna är allt sjukare och mer vårdkrävande.

Jag minns särskild intensivvårdssjuksköterskorna i Kristianstad. De ville få tillbaka ett uppsagt lokalt arbetstidsavtal med bättre villkor. När svaret blev nej valde 18 att säga upp sig. 350 års samlad erfarenhet försvann ut genom dörren. Många valde att bli bemanningspersonal, där ersättningen och villkoren var bättre. Vid den tiden började hyrbranschen öka rejält, men det försöker regionerna nu stoppa på olika sätt.

Sedan kom en pandemi där personalen vände ut och in på sig själv för att ge bästa möjliga vård. Många blev själva sjuka, inte bara av viruset utan av den extrema arbetsmiljön. Belöningen blev hyllningar från hela svenska folket – och sen mer arbete för att beta av alla köer som byggts upp.

Allt detta har lett fram till en situation med övertidsarbete som motsvarar 1800 tjänster och att många till slut tvingas välja mellan två onda ting: gå ner i tid och förlora pengar eller bli sjuk själv.

Att striden inte längre handlar om pengar är logiskt. Vårdförbundets medlemmar har de senaste åren fått relativt bra lönepåslag, även om de fortfarande ligger efter många andra yrken med motsvarande ansvar och utbildningslängd, särskilt manligt dominerade. Nu är det i stället viktiga att få betalt i tid. För det sliter att jobba dygnets alla timmar veckans alla dagar, särskilt när patienterna är allt sjukare och mer vårdkrävande.

Vårdförbundet menar att det är en ödesfråga där svensk hälso- och sjukvård står på spel. Om inte medlemsgrupperna får ett lägre heltidsmått kommer många till slut inte orka jobba kvar.

Men det blir en tuff kamp. I en intervju i Sveriges Radio, kort efter att blockaden brutit ut, förklarade Ulf Olsson (S), ordförande i SKR:s förhandlingsdelegation, att det i framtiden kommer bli svårt att kompetensförsörja utifrån vårdbehoven hos en åldrande befolkning:

”Arbetstiden är vår viktigaste resurs. Att minska arbetstiden skulle göra uppgiften ännu svårare”, sa Ulf Olsson.

Efter intervjun undrade jag mest om det var en felsägning eller en ny inriktning i arbetsgivarnas strategi. Brukar man inte säga att personalen är välfärdens viktigaste resurs? 

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida