Tippbräda får snabbt ordning på hjärtrytmen

Behandling med tipp-bräda av patienter med förmaksflimmer prövas nu på Universitetssjukhuset i Lund. Hittills har 18 patienter behandlats.

Av de patienter som har behandlats med tippbräda i stället för med läkemedel, elkonvertering och inläggning på sjukhus, har hälften blivit fria från sina symtom. De behandlade patienterna har sökt för förmaksflimmer som har debuterat inom de senaste 48 timmarna. Resultatet bygger på en pilotstudie. Senare i vår kommer en större studie att genomföras med 80 patienter i Lund.

Bryta tillståndet snabbt
Max Ingemansson, överläkare på verksamhetsområde akutsjukvård på Lunds universitetssjukhus, hoppas på deltagande från fler sjukhus. Eftersom hjärtrytmen slår om och blir normal hos ungefär hälften inom 48 timmar även utan åtgärd, kommer varannan patient i huvudstudien att utgöra en kontrollgrupp som får ligga 50 minuter utan åtgärd.

Ambitionen med tippbrädan är att den ska bli lika effektiv som traditionell behandling med elkonvertering, vilket innebär att nio av tio patienter ska kunna botas. Poängen är att bryta tillståndet snabbt och få hjärtat att återgå till normal rytm. Ju tidigare förmaksflimret bryts desto mindre är risken att det kommer
tillbaka.

– Vi går från stora komplicerade ingrepp mot enklare och det kommer att spara resurser. Den här metoden är enkel för patienten och kräver inte inläggning på sjukhus, vilket också gör den samhällsekonomisk, säger Max Ingemansson.

Det är ganska vanligt att någon annan hjärtsjukdom ligger bakom arytmin, speciellt hos äldre patienter, och då finns naturligtvis risken att arytmin kommer tillbaka, men det gör den också efter traditionell behandling med elkonvertering, säger Max Ingemansson.

Behandlingen går till så att patienten tippas från plant läge dels uppåt och dels nedåt med huvudet, enligt ett särskilt tippschema. Behandlingen avslutas med vila i plant läge i tio minuter. Hela behandlingen tar 50 minuter och övervakas med EKG och blodtryckskontroller.

Autonoma nervsystemet
Max Ingemanssons idé bakom behandlingen är att förmaksflimmer sätts i gång och därmed också kan brytas av det autonoma nervsystemet, antingen av det sympatiska eller av det parasympatiska och att detta påverkas av att patienten tippas enligt tippschemat. Det sympatiska nervsystemet aktiveras av bland annat stress och rädsla när man står upp. Det sätter fart på noradrenalinfrisättningen som ökar hjärtfrekvens och blodtryck. Det parasympatiska nervsystemet, vagusnerven, aktiveras när man ligger ner och gör att acetylkolin frisätts, vilket gör att hjärtat lugnar sig.

Så för att behandlingen ska bli optimal ska såväl den utlösande som den underhållande faktorn vara känd.

Komplexa mekanismer
Lennart Bergfeldt, som är överläkare och professor vid kardiologiska kliniken på Karolinska sjukhuset i Stockholm, tycker att metoden verkar intressant. Men han påpekar att de mekanismer som styr hjärtats rytmreglering är väldigt komplexa.

– Fyllnadsgraden i förmaket har, precis som det självständiga nervsystemets aktivitet, betydelse för både uppkomst och bibehållande av flimmer, och båda mekanismerna kan påverkas eller regleras med tippbräda. Men eftersom de också påverkar varandra är det svårt att veta vad som har effekt, säger han.

Ont i axlarna
Patienterna mår i allmänhet bra under behandlingens gång. Vid några tillfällen har behandlingen dock avbrutits eftersom patienten fått ont i axlarna vid tippning med huvudet nedåt. Hittills har behandlingen genomförts på en vanlig tippbräda av den typ som används i rehabilitering. Eftersom sådana brädor bara går att tippa uppåt måste patienten vändas och ligga med huvudet vid fotänden, när det är dags att tippa huvudet nedåt. I den kommande studien kommer metoden att utvecklas; tippbrädan ska göras om och tippschemat modifieras.

– Minst 90 000 människor i Sverige lider av förmaksflimmer, så vi behöver en bred arsenal av behandlingsmetoder. Det är väldigt bra att nya metoder utvecklas, säger Lennart Bergfeldt.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida