Traumadrabbade saknar rätt stöd

Traumadrabbade saknar rätt stöd
Efter ett trauma behövs stöd även för den med skador som inte kräver lång konvalescens. Foto: Mostphotos

De som drabbas av trauma utan långvariga fysiska skador får inte den hjälp som de skulle behöva. Stöd får bara de som behöver fysisk rehabilitering.

Fem år efter händelsen mår traumadrabbade vuxna inte bra. Det visar Kerstin Sluys studier. Hon har följt upp vuxna och barn från fem till arton år som har drabbats av trauma och funnit att bland de vuxna har 68 procent fysiologiska nedsättningar eller smärta och att 41 procent mår psykiskt dåligt. ?

De som inte behöver fysisk rehabilitering får inte den hjälp de skulle behöva. Den som har drabbats av till exempel en mjältruptur, en livsfarlig skada, får gå hem efter en vecka, ofta hänvisad till en husläkare som inte har specialistkunskaper inom traumatologi.?

— Har patienterna problem hänvisas de till vårdcentralen. Men där får de inte hjälp med sådant som kan dyka upp efter en svårare skada och det kan handla om både smärta, psykiska reaktioner, kognitiva funktionsnedsättningar, sömnsvårigheter och sexuella problem, säger intensivvårdssjuksköterskan Kerstin Sluys.??

Patienterna vill i första hand träffa en traumaspecialist som kan informera om vad som har gjorts och vilka konsekvenser de kan vänta sig, och det ska de få göra, anser hon. I teamet kan traumasjuksköterska, psykolog och andra ingå. ?

— Alla ska få god och återkommande information, i flera månader om det behövs.?

Fysisk rehabilitering finns däremot för den som behöver det. Rehabsjukvården är bra upplagd med team bestående av logoped, sjukgymnast, läkare, sjuksköterska, där alla är inställda på att livet ska bli så bra som möjligt för patienten. ?

Barn som varit med om ett trauma mår i allmänhet utomordentligt bra; efter sex år lika bra, eller bättre, än normalpopulationen. Men om föräldrarnas psykiska hälsa är mindre bra tycks det påverka både barnets självskattning och föräldrarnas skattning av barnens hälsorelaterade livskvalitet. ?

Att barnen mår så mycket bättre kan bero på att vuxna ibland har större förväntningar på vården än vad som är möjligt att uppnå, tror Kerstin Sluys.??

— Sjukvårdens tävlande om vilken verksamhet som får bedrivas på vilket sjukhus, kan bidra till att öka patienters förväntningar på resultat som inte alltid stämmer överens med verkligheten. Även om vården utförs så korrekt som möjligt kanske inte resultaten blir vad som har uppfattats som möjligt. Barn lever här och nu och har oftast inte samma förväntningar som vuxna.

Avhandlingen: Adult and pediatric trauma. Outcome and health related quality of life.

Studierna

I vuxenstudien handlar det om trafik-, fall- och skottskador samt skador orsakade av misshandel. Bränn- och spinalskador ingår inte. Studien som gäller barn omfattar däremot alla typer av trauma. Föräldrarna svarade på frågor om de allra minsta barnen, hur de mår och om de hade resttillstånd efter traumat.?

Om traumaregistret

Det är väldigt brett och omfattar alla typer av skador, vilket gör det svårt att använda. Kerstin Sluys fann i sin genomgång stora brister i registreringen. För att få en fungerande traumaregistrering nationellt behövs mycket stöd från sjukvårdens huvudmän, anser hon.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida