Tredje världen löser brittisk brist

Var tredje ny sjuksköterska i Storbritannien kommer från ett annat land, framför allt från tredje världen. Men långsiktigt måste bristen lösas på annat sätt.

4 mars 2002

Det finns avdelningar på sjukhus i Storbritannien där det inte arbetar en enda inhemsk sjuksköterska. Så är det till exempel på akutavdelningens observationsavdelning vid Charing Cross Hospital i London, där bland andra svenska Linda Jernberg-Collins hjälper till att klara krisen. Och även om det utländska inslaget inte är lika extremt stort överallt är bristen på sjuksköterskor landsomfattande.

– Det går kanske att finna någon liten plats i landet där det är överskott på sjuksköterskor, men den allmänna bilden är en stor brist, säger Rosie Wilkinson som är ansvarig för frågor om specialistsjuksköterskor på RCN (Royal College of Nursing), den viktigaste brittiska organisationen för sjuksköterskor.

Redan vid sitt tillträde 1996 lovade den nya regeringen under Tony Blair att satsa på sjukvården. För två år sedan kom Agenda for Change, den plattform som regeringen bygger sin sjukvårdspolitik på.

Ambitiösa planer
Den brittiska regeringens planer för nationens hälso- och sjukvård är ambitiösa. National Health Service (NHS), den statliga sjukhusorganisationen, ska reformeras i grunden, liksom den primärvård som nu mest sköts av husläkare (General Practioners, GP).

I åtgärdspaketet ingår fler utbildningsplatser, ett program för att locka tillbaka sjukvårdspersonal som lämnat yrket, förändrade arbetsuppgifter för framför allt sjuksköterskor; listan över åtgärder är lång. Rosie Wilkinson på RCN lägger en del av skulden till dagens sjuksköterskebrist på den förra konservativa regeringen.

– De minskade antalet utbildningsplatser i sjukvården för »sjuksköterskor behövdes inte«, säger hon.

Nu ökar alltså antalet utbildningsplatser igen. Målet är att antalet utbildade ska ha ökat med 5 500 om året om två år (inklusive barnmorskor). 2004 ska det också finnas 20 000 fler sjuksköterskor än det fanns när Agenda for Change presenterades.

Riktlinjer för rekrytering
Men om lösningen på sikt är fler utbildningsplatser och att äldre sjuksköterskor återvänder till yrket, heter den kortsiktiga lösningen rekrytering från andra länder. 1998–99 registrerades 3600 utländska sjuksköterskor och barnmorskor. Året därpå var de nästan 6 000, medan antalet nyregistrerade utländska sjuksköterskor 2000–01 var 8 400. I år tror man att antalet utländska sjuksköterskor kommer att stiga till 14 000.

Hälsodepartementet (Department of Health) har utfärdat riktlinjer för hur rekryteringen av sjuksköterskor från andra länder ska gå till. I dem sägs det bland annat att man inte ska rekrytera sjuksköterskor från tredje världen »utan uttrycklig överenskommelse med det landets regering«.

Filippinsk våg ebbar ut
Men det är just rekryteringen från tredje världens länder som har ökat. 1998–99 rekryterades till exempel 52 sjuksköterskor från Filippinerna. Det var en dryg procent av det totala antalet rekryterade från utlandet. 2000–01 hade deras antal vuxit till 3 400 och andelen till 40 procent. Och medan antalet sjuksköterskor och barnmorskor från Australien, Nya Zeeland och Kanada stadigt minskar, kommer allt fler från Filippinerna, Indien och flera afrikanska länder.

Men den »filippinska vågen« har delvis ebbat ut, enligt Ann Griffin på rekryteringsföretaget Professional Connections. Just nu är det ingen större efterfrågan på allmänsjuksköterskor (D-grade) i London. Däremot fattas fortfarande många specialistsjuksköterskor (E-grade). Men den bristen kommer sannolikt de filippinska sjuksköterskorna att kunna fylla i höst, när de hunnit kvalificera sig. Fast då blir det kanske brist på allmänsjuksköterskor igen…

Det gäller nu inte bara att utbilda och rekrytera nya sjuksköterskor utan också att få dem att stanna kvar. Rosie Wilkinson på RCN berättar att chefen för Marks & Spencer i en intervju förklarat att hans favoritrekrytering till affärskedjan var en sjuksköterska. »De är så serviceinriktade och flexibla«, var hans förklaring.

– För 20 år sedan reformerades tjänste- och lönestrukturen för sjuksköterskorna så att fler skulle kunna arbeta kvar »bedside« och ändå få en bättre löneutveckling. I dag är receptet Agenda for Change med nya uppgifter för sjuksköterskorna. Men jag är inte säker på att det är det trollspö som regeringen hoppas på. Det handlar också om att få upp lönerna! säger Rosie Wilkinson.

Fotnot: I siffrorna över rekryterade sjuksköterskor ingår också de barnmorskor som rekryterats från utlandet.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida