Trygga teamet minskar besöken på akuten
Efter den stora canceroperationen kunde Anders Tegen varken äta, dricka eller prata. Oron för hur det skulle gå hemma var stor och utan stödet från näravårdsteamet hade det aldrig gått. Men nu vill han klara sig själv.
Det är en glad Anders Tegen som öppnar dörren till det mintgröna radhuset ett par mil utanför Eskilstuna när distriktssköterskan Marie Svärd och undersköterskan Riikka Vivolin kommer. De känner varandra väl vid det här laget och snacket kommer snabbt igång.
Annat var det för ett år sedan.
— Då var jag helt under isen, säger Anders Tegen och pekar med fingret rakt ner mot golvet.
I januari förra året genomgick han ett omfattande ingrepp i munhålan på grund av tungbascancer. När han vaknade upp efter den femton timmar långa operationen blev han förtvivlad. Kirurgen hade, förutom att byta ut stora delar av underkäken med ben från lårbenet, varit tvungen att ta bort mer än planerat av tungan.
Anders kunde inte längre äta, dricka eller prata och på magen hade han fått en pegsond för näringstillförsel. Dessutom satt hans hustru och stora stöd i livet, Bertha Paredes, fast i Bolivia då landet stängt sina gränser på grund av corona. Han var utom sig av oro, framför allt för hennes skull, men också för sin egen. Hur skulle han klara sig?
Trygghet och kontinuitet
Från början var planen att han skulle få komma hem så snart som möjligt, men eftersom han mådde så dåligt fick han mellanlanda på ett korttidsboende. Personalen där insåg att han skulle behöva mycket stöd för att känna sig trygg i hemmet och kopplade in det då relativt nystartade näravårdsteamet i Eskilstuna.
— Det handlar om att erbjuda trygghet och kontinuitet för en grupp personer som kanske annars hade åkt in och ut på sjukhus, när samordningen mellan de olika instanserna inte fungerar, berättar Marie Svärd som är distriktssköterska och teamledare.
Anders Tegen, som är van att alltid klara sig själv, erkänner att han till en början var lite skeptisk till att ha nya människor hemma hos sig.
— Kanske hade jag fördomar om hemtjänstpersonal som hela tiden byttes ut. Men jag lät mig övertalas av en sjuksköterska på avdelningen som jag hade stort förtroende för, säger han.
Nu hade också hustrun — efter många snåriga turer och dyra omkostnader — lyckats flyga tillbaka till Sverige och Anders ville försöka komma hem. I början kom personalen från teamet sex gånger per dygn — skötte sondnäringen, gav mediciner och lade om operationssåret.
”Precis så här jag vill arbeta”
Sjuksköterskan Aletta Lillqvist såg till att vården samordnades mellan Örebro sjukhus, diabetesmottagningen, logopeden och hemtjänsten.
— Det är precis så här jag vill arbeta. Redan när jag arbetade på intagningsavdelningen på Mälarsjukhuset fick jag upp ögonen för den här gruppen som ofta återkommer snart efter att de har skrivits ut för att det inte fungerar i hemmet, säger Aletta Lillqvist.
För henne och kollegan Terhi När är vårdformen bästa tänkbara. Med Alettas Lillqvists bakgrund inom akutsjukvården och förankring i regionen och Terhi Närs långa erfarenhet från hemsjukvård och särskilt boende i kommunen kompletterar de varandra perfekt.
Marie Svärd och Riika Vivolin från näravårdsteamet knackar på. Foto: Ulla-Carin Ekblom 
Riika Vivolin är specialistundersköterska i vård av multisjuka äldre och har varit Anders Tegens kontaktperson från teamet hela tiden. Foto: Ulla-Carin Ekblom 
”Nu är det vi som är teamet”, säger Anders till sin fru Bertha. Foto: Ulla-Carin Ekblom 
— Det är precis så här jag vill arbeta, säger sjuksköterskan Aletta Lillqvist. Foto: Ulla-Carin Ekblom
Att åka jojo mellan hemmet och sjukhuset är inte bra för någon, säger de. Patienterna, som ofta är sköra, kan bli mer förvirrade, mindre aktiva och riskerar att dra på sig infektioner. Anhöriga känner sig ofta maktlösa och frustrerade och personalen har i sin tur svårt att hjälpa patienterna på bästa sätt. Det är också ekonomiskt ohållbart och pressar ett redan ansträngt vårdplatsläge ytterligare.
— Patienterna får en helt annan kontinuitet när vi tar över vården. Vi lär känna dem och ser deras behov, mycket tack vare våra superduktiga undersköterskor som arbetar inom hemtjänsten. Med en fast doktor får de en annan helhetsvård. Det gör att patienter och närstående slipper mycket oro, vilket i sig minskar behovet av sjukhusinläggningar, säger Terhi När.
Näravårdsteamet i Eskilstuna
PROBLEMET:
- Många besök på akuten för äldre och multisjuka personer. Patienterna läggs in för vård och återkommer ofta ganska snart efter utskrivning.
- Risk för ökad förvirring, minskad aktivitet och infektioner hos redan sköra personer vid inläggning på sjukhus.
- Otrygghet och oro för patienter och anhöriga när det är oklart vem som har huvudansvar för vården.
- Flera olika vårdgivare runt varje patient och brist på kontinuitet och samordning mellan dem.
LÖSNINGEN:
- Ett gemensamt team med personal från kommunen och regionen som arbetar under samma tak och med samma mål — att trygga vården i hemmet.
- En fast läkarkontakt och fast hemtjänstpersonal bestående av kunniga undersköterskor.
- Biståndshandläggare, kurator, dietist, farmaceut, arbetsterapeut, sjukgymnast, anhörigkonsulent och specialistläkare är också kopplade till teamet.
- Nära samarbete med sjukhusets personal.
RESULTATET:
- Antalet besök på akuten har minskat med 68 procent bland teamets patienter, antalet vårdtillfällen med 75 procent och antalet vårddagar på sjukhus med 75 procent. (Mätningen gjordes två månader före inskrivning i teamet och två månader efter. Individuella skillnader förekommer.)
- Ökad delaktighet och mer personcentrerad vård eftersom personalen lär känna patienterna väl över tid.
- Ökad trygghet och kontinuitet för patient och närstående.
- Några patienter har kunnat skrivas ut från teamet.
- Arbetssättet kommer att spridas till hemsjukvården.
- Arbetsglädje hos personalen — givande att kunna stärka patienterna att bli mer självständiga
Arbetssättet har också gett mätbara resultat. Sedan projektet drog igång 2019 har antalet vårdtillfällen för dem som är inskrivna i näravårdteamet minskat med 75 procent, enligt siffror från Region Sörmland. Målet är dock inte att minska sjukhusinläggningarna till noll.
— Det handlar ju inte om tvångsvård i hemmet. Patienten har sin fria vilja och ibland kan det vara nödvändigt med en sjukhusvistelse för att få ordning på till exempel en infektion. Visst kan det kännas lite tråkigt för oss, och man undrar om vi hade kunnat göra något mer, men det får man ta, säger Aletta Lillqvist.
I fronten för näravårdreformen
- I takt med att allt mer vård ska flyttas ut från sjukhusen behöver resurserna i och runt hemmet stärkas. 2019 startades näravårdsteamet i Eskilstuna för att fånga upp äldre, multisjuka personer som skrevs ut från sjukhus, men som ofta kom i retur då samordningen i hemmet brast.
- För att korta avstånden mellan vårdgivarna finns i näravårdsteamet en sjuksköterska från regionen och en från kommunen, en fast läkare från vårdcentralen och fast hemtjänstpersonal. Till teamet hör även biståndshandläggare, kurator, dietist, farmaceut, arbets-terapeut, sjukgymnast, anhörigkonsulent och specialistläkare.
- Arbetssättet utvärderas inom forskningsprojektet Multi-SAM vid Mälardalens högskola, bland annat genom intervjuer med personal, patienter och närstående. De första resultaten väntas vid årsskiftet. Ansvarig för forskningen är Lena-Karin Gustafsson, docent i vårdvetenskap.
Hemma i huset hos Anders Tegen kommer besöken från näravårdteamet allt mer sällan. Både han och hustrun har fått lära sig att hantera pegsonden och medicinerna själva. Nu vill de ta nästa steg och klara sig helt själva — inom kort kommer Anders Tegen skrivas ut från näravårdsteamet i Eskilstuna.
— Nu är det vi som är teamet, säger Anders och tittar på Bertha som inte släppt hans hand under hela besöket.