Trygghet. Relationen viktigast
De unga vuxna mådde signifikant bättre fortfarande ett och ett halvt år efter avslutad psykodynamisk terapi. Relationen till terapeuten har stor betydelse, visar forskning.
I Sverige är unga vuxna, framför allt kvinnor, den enda grupp där psykisk ohälsa ökar, ett viktigt skäl att försöka ta reda på vad som kan hjälpa. Andrzej Werbart och hans forskargrupp har i flera år följt 134 unga vuxna med depression eller ångest och personlighetsstörning, eller både och, inom ramen för YAPP, Young adult psychotherapy project. Projektet har resulterat i flera publicerade och pågående studier. Hur de unga mår har mätts vid terapins start och effekterna av psykoterapin har mätts vid avslut samt 1,5 och 3 år efter terapins slut. Studien omfattar både individuell terapi och gruppterapi. ?
Resultaten visar signifikanta förbättringar av symtom och funktion, skattade både av personen själv och av oberoende bedömare, och effekten kvarstår över tid (1). Det är samma resultat som flera metastudier av psykodynamisk psykoterapi har visat.
Dessutom studerades förändringar i inre bilder av personen själv och av föräldrar, mätt med både kvantitativa och kvalitativa metoder (2 och 3).?
— Tanken är att det finns två dimensioner i utvecklingen: förmåga att känna sina egna gränser och förmåga att gå in i djupa relationer, berättar Andrzej Werbart som är adjungerad professor i klinisk psykologi vid psykologiska institutionen, Stockholms universitet.?
Resultaten har jämförts med ”vanliga” unga vuxna som inte gått i terapi. Före terapin skilde sig beskrivningen de gjorde av sig själva åt mellan de båda grupperna, men efter avslutad terapi försvann skillnaderna. Bilderna av modern och fadern utvecklades hos dem som hade gått i terapi, medan de förblev oförändrade hos dem som inte hade gjort det. I intervjuer beskriver patienterna det som en inre utveckling, till exempel förmåga till självreflexion.?
I en annan studie (4) beskrev unga personer med depression hur psykoterapin hjälpte dem att hitta vägen ut ur depressionen. Förutom symtomförbättring upptäckte de hur de ville leva sina liv — och handlade därefter.?
De unga deltagarna beskrev i ytterligare en studie (5) hjälpande och hindrande faktorer i terapi. Den viktigaste faktorn som främjade växt var en trygg relation till terapeuten. Detta bidrog till ökad självmedvetenhet, förmåga att sortera tankar och känslor i sin livshistoria och få nya perspektiv på sig själv, att upptäcka mönster i relationer till andra, lära sig nya sätt att tänka och reagera, och att kunna använda sig av detta i sitt vanliga liv. Inom terapins ramar kunde hinder som uppstod i terapin övervinnas, och den erfarenheten kunde de ta med sig och använda i det dagliga livet.??
Om alla olika terapier jämförs var för sig verkar de ha samma effekt, men det som återkommer är relationen till terapeuten. Kontakten är väldigt viktig. ?
— Det är det speciella med psykodynamisk terapi; att man fokuserar på relationen, säger Andrzej Werbart.
Referenser:
- Lindgren A, Werbart A med flera. Long-term outcome and post-treatment effects of psychoanalytic psychotherapy with young adults. Psychology and Psychotherapy: Theory Research and Practice 2010;83: 27-43.
- Arvidsson D, Sikström S och Werbart A. Changes in self- and object representations following psychotherapy measured by a theory-free, computational, semantic space method. Psychotherapy Research. 2010, in press.
- Werbart A med flera. Changes in the representations of mother and father among young adults in psychoanalytic psychotherapy. Psychoanalytic Psychology 2011;28:95-116.
- von Below C, Werbart A med flera. Experiences of overcoming depression in young adults in psychoanalytic psychotherapy. European Journal of Psychotherapy and Counselling 2010;12:129-147.
- Lilliengren P och Werbart A. A model of therapeutic action grounded in the patients’ view of curative and hindering factors in psychoanalytic psychotherapy. Psychotherapy: Theory, Research, Practice, Training 2010;42:324-339.?