Tu blir ett

Två av Sveriges största sjukhus har slagits samman. Och nu ska det sparas. Men i Västra Götaland har man lärt sig att det kostar mer än vad man tror att slå samman sjukhus.

Huddinge universitetssjukhus söder om Stockholm och Karolinska sjukhuset i Solna slogs i januari samman till ett nytt universitetssjukhus. Nu är Karolinska universitetssjukhuset, kus, med sina 15000 anställda, mitt uppe i arbetet med att utse chefer, slå samman kliniker och hitta gemensamma strukturer.

En annan av norra Europas största sjukhussammanslagningar genomfördes i Västra Götaland 1997. Sahlgrenska sjukhuset, Östra sjukhuset och Mölndals sjukhus blev Sahlgrenska universitetssjukhuset. Det visade sig att politikerna väntade sig samordningsvinster. En halv miljard kronor skulle sparas under de kommande tre åren.

Förhoppningarna visade sig vara svåra att infria och året efter sammanslagningen hade det ekonomiska underskottet ökat till en halv miljard kronor. I dag, sju år senare, är underskottet 120 miljoner kronor och sjukhusledningen anser att utvecklingen är på väg åt rätt håll.

I Stockholm står det klart från början att sammanslagningen ska spara pengar.

Landstingsdirektör Göran Stiernstedt säger att det är enklare att slå samman två jämbördiga sjukhus. Ingen riskerar att slukas upp av någon annan. Han har lyssnat till erfarenheterna från Västra Götaland och viftar inte bort dem, men tror ändå på att Karolinska universitetssjukhuset ska kunna minska sin omsättning med åtta procent under de närmaste tre åren. Det innebär besparingar på omkring 600 miljoner kronor.

Men innan några besparingar kan göras räknar sjukhusledningen på kus att sammanslagningen kommer att kosta 716 miljoner kronor. Den största posten är omställningskostnader för personal. Den nytillträdda sjukhusdirektören, Cecilia Schelin-Seidegård, och hennes ledningsgrupp har våren på sig att ta fram ett underlag för hur pengarna ska sparas. Hon är inte säker på att beslutsfattarna på alla nivåer i landstinget inser att det kommer att krävas investeringar för att få det hela i hamn. Men hon ser framtiden an med tillförsikt och räknar med att gjorda investeringar ska betala sig redan under andra året.

– Men visst kan jag önska att jag hade ett mindre sparbeting, säger hon.

Eva Nowak och Kristina Yxmark är ordföranden för Vårdförbundets medlemmar på det nya universitetssjukhuset. Eva Nowak har varit ordförande på Karolinska sjukhuset, Kristina Yxmark på Huddinge universitetssjukhus. Även de har höga förväntningar på sammanslagningen, men visst handlar det om två olika kulturer som ska förenas.

– Vi på Huddinge uppfattar Karolinska som mer konservativt. Det är ett gammalt etablerat sjukhus som länge levt på sitt goda anseende, medan vi som bara funnits sedan 1972 har fått kämpa oss fram till en position när det gäller forskning, säger Kristina Yxmark.

Huddinge anses ha mindre av hierarkier och revir och mer av delaktighet och inflytande. Där finns en viss ängslan över att de ska bli uppätna av jätten i Solna, och visst finns en allmän oro på de båda sjukhusen för kommande omplaceringar och uppsägningar. Omkring 1300 tjänster ska bort och även om det inte i första hand drabbar Vårdförbundets medlemmar kan alla inte räkna med att ha kvar sina tjänster, arbetskamrater eller arbetsplatser.

De båda sjukhusens 16 divisioner har slagits samman till 8, var och en med en divisionschef i toppen – nyutlysta tjänster som har varit tillgängliga för alla att söka. Åtta läkare har tillsatts och snart påbörjas rekryteringen till personalchefer och verksamhetschefer. De båda fackordförandena hade hoppats se fler av sina egna medlemmar bland de sökande.

– Det är ett problem det där att våra medlemmar inte söker höga tjänster, säger Kristina Yxmark.

I sjukhusdirektörens ledningsgrupp på 17 personer finns en sjuksköterska: omvårdnadschefen. Det är inte ett nederlag, säger Kristina Yxmark och Eva Nowak. En är bättre än ingen. Och en var ingen självklarhet. När sjukhusdirektören får frågan om det är tillräckligt med en sjuksköterska i ledningsgruppen är hon först tyst en stund, och nöjer sig sedan med att konstatera: »Det är en bra ledningsgrupp.«

De båda ordförandena är inte oroliga för att omvårdnaden ska försvinna i hanteringen, men de är beredda att kämpa för att den omvårdnadsakademi som byggts upp på Karolinska sjukhuset ska finnas med i den nya organisationen. Att forskningen är knuten till verksamheten är viktigt för att kunna behålla disputerade sjuksköterskor i vården.

En olikhet mellan de två sjukhusen som uppmärksammats är lönenivåerna, som har varit högre på Huddinge.

– Det beror dels på att vi har haft svårare att rekrytera personal, dels på att det gjordes en rejäl satsning på lönerna i samband med bolagsbildningen för ett par år sedan, säger Kristina Yxmark.

Så påminner de båda ordförandena om att lönerna är individuella och sätts efter bland annat ålder, erfarenhet, kompetens och sättet att utföra arbetet på. Men ingen ska behöva sänka sin lön eller stå tillbaka i löneutvecklingen för att de byter sjukhus, försäkrar de.

Landstingspolitikernas beslut om en samordnad högspecialiserad sjukvård korresponderar väl med Vårdförbundets närpolitiska idé och de båda fackordförandena talar hellre om de möjligheter sammanslagningen innebär än om oron för förändringarna.

– Vi ser det som en möjlighet att utveckla vården genom nya tankar och idéer. Omvårdnaden har fått plats i ledningsgruppen och diskuteras på ett annat sätt än tidigare, säger Kristina Yxmark.

När personalen går på sin semester ska de veta vad de kommer tillbaka till. Den 1 september ska allt fungera.

– Man får lätt ont i magen när man tänker på att allt ska vara på plats och göras på rätt sätt, säger Eva Nowak.

 

Det här kan sjukhusen ge varandra enligt fackordförandena:
Huddinge:
Chefstänkandet.Delegationsordningen: resultatansvaret sträcker sig ned till första linjens chefer.

Karolinska:
Omvårdnadsakademin. Sjukhusdirektörens och FoU-kommitténs satsning på forskning och omvårdnadsutveckling.

 

LÄSTIPS:
Hallin B. Hela havet stormar: etablering av ledning inom ett sammanslaget universitetssjukhus. Göteborgs universitet, 2000. Licentiatsavhandling.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida