Sjukvårdsbudget

Tuffa tider för vården – pengar till återhämtning för personal tas bort

Tuffa tider för vården – pengar till återhämtning för personal tas bort
Nytt budgetförslag om riktade satsningar på kortade vårdköer och fler vårdplatser. Men SKR befarar besparingar. Foto: Getty Images.

Riktade statsbidrag för att korta vårdköer, men pengar avsatta till återhämtning för vårdpersonal försvinner. Den nya regeringens budgetförslag väcker viss kritik, från fack, regionpolitiker och personal. "Det kommer att bli väldigt tufft", säger Pia Lundin, ordförande för Sjukvårdspartiet i Västernorrland.

”Det är ett tufft läge. Då måste man prioritera det som är viktigast”.

Det var beskedet i SVT Rapport från finansminister Elisabeth Svantesson (M), som svartklädd tog budgetpromenaden från finansdepartementet till riksdagen i tisdags för att presentera den nya regeringens första budgetförslag.  

Minskade anslag, riktade satsningar

Anslaget till folkhälsa och sjukvård föreslås minska med över 15 miljarder kronor. De 6 miljarder kronor som tillfälligt lades till budgeten under 2021-2022 för att hantera nödvändig återhämtning bland vårdpersonal, uppskjuten vård och covidvård, föreslås försvinna.

Fakta: Mer till folkhälsa, mindre till vård

Regeringen, som består av Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna föreslår att anslaget till folkhälsa och sjukvård minskar med drygt 15 miljarder, från drygt 33 miljarder kronor 2022 till 18 miljarder 2023.

De sex miljarder som tillfälligt tillfördes budgeten under 2021-2022 för att hantera nödvändig återhämtning bland vårdpersonal, uppskjuten vård och covid-vård, föreslås försvinna.

Medlen till folkhälsopolitik föreslås däremot öka med drygt 200 miljoner kronor 2023.

Sammanlagt sex miljarder kronor ska gå till riktade satsningar inom vården, som fler disponibla vårdplatser, kortade vårdköer, förbättrad förlossningsvård och satsningar mot psykiska ohälsa och ensamhet.

Regeringen vill också lägga 3,2 miljarder kronor under 2023 på kompetensutveckling och kompetensförsörjning i hälso- och sjukvården, och 500 miljoner kronor på att utbilda fler specialistsjuksköterskor.

Den 13 december ska riksdagen fatta beslut om budgeten.

Källor: Regeringskansliet, Budgetproposition 2022, DN, SvD och Dagens Medicin.

Samtidigt ska de generella statsbidragen till regioner och kommuner öka med 6 miljarder kronor, varav regionerna ska få 1,8 miljarder och kommunerna 4,2 miljarder. Ytterligare 6 miljarder kronor ska gå till riktade satsningar inom vården: till en prestationsbaserad ersättning för regionerna i syfte att korta vårdköerna, fler disponibla vårdplatser, förbättringar i förlossningsvården och satsningar mot psykisk ohälsa och ensamhet.

”Bemanningskrisen riskerar bli värre”

Den spontana reaktionen på budgeten från Madelene Meramveliotaki, vice ordförande i Vårdförbundet, är: För lite.

”Det är för lite resurser, man tar inte hänsyn till inflationen. Tvärtom behöver man satsa på sjukvårdspersonalen. Bemanningskrisen riskerar nu tyvärr att förvärras ännu mer”, skriver hon i en kommentar via mejl till Vårdfokus.

Madelene Meramveliotaki, vice ordförande Vårdförbundet
Vårdförbundet har tillsammans med andra fackförbund krävt en kriskommission för förbättrad arbetsmiljö och villkor i vården. ”Det arbetet behöver starta nu”, skriver Madelene Meramveliotaki i ett mejl till Vårdfokus. Foto: Ulf Huett

Däremot ser hon ingen större skillnad i årets budget jämfört med tidigare budgetar.

”Riktade statsbidrag har provats tidigare och problemet med dessa är att de har svårt att nå fram och få effekt”, skriver hon, och fortsätter:

”Nu är det upp till kommun- och regionpolitiker, som lägger hälso- och sjukvårdens budget, att visa att de tar väljarnas viktigaste fråga – sjukvården – på största allvar”.

Inte heller Sveriges kommuner och regioner, SKR, anser att satsningarna räcker, och befarar nu ytterligare stålbad i regionerna. Svajig ekonomi, lågkonjunktur och skenande räntor, inflation och pensionskostnader pumpar upp kostnadstrycket för regioner och kommuner. SKR, som hade önskat 20 miljarder kronor i extra stöd från staten, är inte tillfreds med att i budgetförslaget nu endast få 12 miljarder kronor för nästa år.

– I synnerhet regionerna drabbas hårt och det finns inte mycket annat att spara på än vården, säger Annika Wallenskog, chefsekonom vid SKR, till DN.

Oro för framtiden

Pia Lundin, iva-sjuksköterska och andre vice ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden för Sjukvårdspartiet i krisdrabbade Region Västernorrland, ser med viss oro på framtiden.

Pia Lundin, Sjukvårdspartiet i Västernorrland. Foto: Susanne Lindholm

Västernorrland, som har mest inhyrd personal bland landets regioner, har den senaste tiden tampats med massuppsägningar och överbeläggningar, framför allt vid Sundsvalls sjukhus.

– Vi har det svårt ändå med de pengar vi fått tidigare, så det här kommer att bli väldigt tufft för vår region, säger Pia Lundin till Vårdfokus.

Region Västernorrland, som omsätter omkring 10 miljarder kronor årligen, lägger i sin budget omkring 500 miljoner kronor på hyrpersonal och 250 miljoner kronor på övertidsersättningar. Snittlönen för sjuksköterskor har legat lägst i landet i denna region, på omkring 35 000 kronor i månaden.

Personalbrist har lett till besparingar och ständiga omorganisationer i regionen, där patienter har avlidit på grund av överbeläggningar och långa vårdköer för att de inte fått vård i tid.

Samtidigt som regeringen minskar anslag till sjukvården totalt, föreslår den riktade satsningar, bland annat just på att korta vårdköerna i regionerna.

– De områden de valt ut är väldigt viktiga. Men riktade satsningar innebär alltid ett problem, säger Pia Lundin.

Vill se öppna kort

Vissa regioner har dock sparat ihop till en buffert för sämre tider. I Region Uppsala kommer man att använda denna reserv för att klara vården under kommande år.

Oscar Anfält, skyddsombud för Vårdförbundet och sjuksköterska vid akutmottagningen på Akademiska sjukhuset, är däremot trött på politiska löften som han menar ändå ofta mynnar ut i en åtstramad budget.

Oscar Anfält, sjuksköterska och förtroendevald på akutmottagningen, Akademiska sjukhuset, Uppsala.
Foto: Staffan Claesson.

– Politiker i regionen säger att regionen ska bli en attraktiv arbetsgivare, locka fler medarbetare så att man kan öppna fler vårdplatser. Då får de också vara beredda på att det kommer att kosta, säger han, och frågar sig varför politiker i stället inte kan tala klarspråk och spela med öppna kort.

– Antingen bör de göra en ordentlig satsning, så att vi inom vården kan uppnå de krav som finns. Eller så är man öppen med att det blir tuffa tider, att vi inte kommer att kunna leverera den vård Socialstyrelsen säger att vi ska, säger han.

Det särskilda stöd för återhämtning för vårdpersonal som avsatts i tidigare regeringsbudgetar för 2021 och 2022 och nu ska tas bort har han dock inte märkt av på regional nivå, mer än i form av en utökad budget i syfte att utöka antalet hyrsjuksköterskor.

– Det kommer väl ordinarie personal lite till gagn i form av återhämtning, säger han, men tillägger:

– Om regionen vill ha fast personal måste glappet minska mellan vad hyrsjuksköterskor och ordinarie sjuksköterskor tjänar. Fortsätter man att snåla kommer alla snart att gå över till bemanning.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida