Turbulent löneöversyn ledde till uppsagt lokalt avtal

Blygsam löneökning, snävt tak för särskilt yrkesskickliga och uppsagt lokalt avtal. I Region Västerbotten är missnöjet stort efter årets löneöversyn. ”Partsmodellen fungerar inte här”, säger Jenny Olsson, Vårdförbundets avdelningsordförande.

I den lilla kommunen Robertsfors i Västerbotten landar årets löneökning på hela 12 procent för Vårdförbundets yrkesgrupper. För hela regionen är resultatet däremot dystrare. Medan Vårdförbundet yrkade på rejäla satsningar efter tre års skral löneutveckling, landade snittökningen i år på 3,6 procent.

Jenny Olsson, avdelningsordförande, är minst sagt besviken. Inte bara på den blygsamma ökningen, utan på hela processen, som parterna varit oeniga kring.

Vad i processen tycker ni har varit fel?

– Det har varit så väldigt styrt från hr om hur allt ska ske, säger Jenny Olsson.

Lottar om särskilt yrkesskickliga

Det har hänt att chefer sagt att de varit tvungna att lotta bland personal för att de bara får utse sju av nio som de bedömt som särskilt yrkesskickliga. Hr-ledningar har i dessa fall satt stopp för fler, enligt Jenny Olsson.

Eftersom första året med satsningen på särskilt yrkesskickliga inte alls fungerade i Region Västerbotten, jobbade fack och arbetsgivare fram ett lokalt avtal, bland annat för hur fördelningen av pengar till särskilt yrkesskickliga skulle ske. När inte heller den överenskommelsen fungerade i praktiken, ville facket göra ändringar i den. Regionen vägrade. Efter ett konfliktfyllt möte i nu veckan sade Vårdförbundet i Västerbotten i protest upp det lokala avtalet med regionen.

– Vi och cheferna upplever att det är hr som styr vad det ska vara för tak för andel särskilt yrkesskickliga, säger Jenny Olsson.

Brist på sådan transparens i processen med löneöversynen har fått henne att misströsta – om än inte ge upp – när det gäller möjligheten till dialog eller överenskommelse mellan parterna i Västerbotten framöver.

– Partsmodellen fungerar inte i vår region, säger hon. 

”Beskriver riktlinjer och rutiner”

Kia Ronnhed, hr-direktör i Region Västerbotten, delar inte hennes bild.

Hr har inte befogenhet att bestämma över hur verksamhetschefer sätter löner, betonar hon.

– Vi sitter inte och beslutar om en viss procentsats för hur stor andel som ska bedömas som särskilt yrkesskickliga. Cheferna ansvarar för hur de ska hantera och fördela pengar utifrån verksamheten. Om en chef ser skäl att gå utöver de rekommendationer som ges ska de i sin tur föra dialog med chef på högre nivå, säger Kia Ronnhed.

Hon håller inte heller med om att partsmodellen inte fungerar i Västerbotten.

– Jag tycker att vi har haft bra dialog och diskussion om vad man upplevt inte fungerar, säger hon och betonar att löneökningen till Vårdförbundets yrkesgrupper var högre än till övriga grupper i regionen.

Löneökning dalat

Ett argument som inte imponerar på Jenny Olsson.  

För fyra, fem år sedan upplevde Vårdförbundets yrkesgrupper ett litet uppsving i regionen, med en löneökning på tio procent. De tre senaste åren har ökningen däremot bara dalat, enligt Jenny Olsson.

Att man lyckats så bra i kommunen Robertsfors i år, med ökningar på 12 procent, beror enligt Jenny Olsson på ett långsiktigt påverkansarbete och skillnader i hur förhandlingarna går till i kommun och region.

– I kommunerna träffar vi verksamhetschefer och andra som har insyn i verksamheten tillsammans med förhandlingschef. I regionen möter vi bara hr och förhandlingschef, säger hon.