Undersköterska blir skyddad titel: ”Viktigt för teamet att känna till kompetensen”

I sommar blir undersköterska en skyddad titel. Nya krav införs på utbildning och kompetens. Vårdförbundets Sineva Ribeiro är positiv och menar att det ökar patientsäkerheten. Samtidigt vänder sig förbundet mot att sjuksköterskelegitimation föreslås kunna bli en grund för att få den nya titeln.
Nu kommer nya krav och regler för att få kalla sig undersköterska. Från den 1 juli i år går det att ansöka om den skyddade yrkestiteln. För att få kalla sig undersköterska och arbeta i yrket kommer det att krävas en utbildning på gymnasienivå inom vård och omsorg, men den kan ske även som kommunal vuxenutbildning eller uppdragsutbildning. De som har en utbildning till undersköterska utifrån äldre bestämmelser har tio år på sig att ansöka om titeln.
Syftet med reformen är att säkerställa att alla som arbetar som undersköterska ska ha en viss utbildning och kompetens. Bakgrunden är en utredning och proposition från den förra regeringen.
Vårdförbundet är positiva till att undersköterskor får en skyddad yrkestitel.
– Kraven på en enhetlig utbildning för att få arbeta som undersköterska kommer att öka patientsäkerheten. Jag hoppas att de nya reglerna kommer att höja kunskapsnivån. De flesta undersköterskor arbetar i omsorgen med äldre, som ofta är multisjuka, och det är viktigt att det finns en garanterad kunskapsnivå där, liksom i sjukvården, säger Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande.
Tydligare kompetens vid delegering
Hon tycker att det är bra att det nu görs tydligt vilka krav som gäller för att få kalla sig undersköterska, på ett liknande sätt som för legitimerade sjuksköterskor.
– Det är också viktigt för våra grupper att veta vilken kunskap undersköterskorna har eftersom de arbetar i team i många verksamheter. Utbildningen kommer att se lika ut i hela landet. Då är det ingen tvekan om vilken kunskap som finns i vården, varken för patienterna, omsorgstagare eller kollegor.
I den kommunala vården och omsorgen delegerar sjuksköterskor arbetsuppgifter till undersköterskor, som att ge läkemedel.
– Det blir säkrare när undersköterskornas kunskap blir tydligare. I dag kan det vara svårt att avgöra. Kraven och titeln kommer också att stärka undersköterskorna inför delegeringar. De kommer att bli mer medvetna om riskerna och att det ibland är klokt att säga nej, säger Sineva Ribeiro.
Socialstyrelsens förslag har nu varit ute på en andra remissrunda, och de nya föreskrifterna planeras att klubbas igenom i april.
Men Vårdförbundet vänder sig mot delar av förslaget. Enligt Socialstyrelsen ska en sjuksköterskeexamen kunna ligga till grund för ansökan om yrkestiteln undersköterska.
– Det är viktigt att inte sammanblanda sjuksköterskor och undersköterskor. Befolkningen ska veta vem som är vem. Det ska vara tydligt och man ska kunna skilja på kunskaperna. Vi har en skyddad yrkestitel och de får nu en annan, säger Sineva Ribeiro.
Kommunal och Vårdförbundet eniga
Fackförbundet Kommunal, som de flesta undersköterskor tillhör, är eniga med Vårdförbundet – bara en undersköterska ska få kalla sig undersköterska.
Läkarförbundet har motsatt åsikt. De vill att läkarstudenter ska kunna fortsätta arbeta som undersköterskor under utbildningen. Det har lett till en diskussion om att möjliggöra det, men med en annan benämning. Men Läkarförbundet menar att det skulle urvattna den nya skyddade yrkestiteln undersköterska, och även själva syftet med att den införs, som är att öka kompetenskraven.
Även sjuksköterskestudenter arbetar i dag extra som undersköterskor. Men Sineva Ribeiro menar att det är rätt att de inte ska kalla sig undersköterskor framöver.
– Jag uppmuntrar studenter som är undersköterskor sedan tidigare att ansöka om den skyddade yrkestiteln om de vill arbeta extra. För övriga har vi hört om ett förslag från arbetsgivarsidan som var att kalla dem omvårdnadsassistenter.
Utländska sjuksköterskor
Svensk sjuksköterskeförening ställer sig bakom Socialstyrelsens förslag med motiveringen att det är angeläget att utlandsutbildade sjuksköterskor ska kunna prövas för att få den skyddade yrkestiteln undersköterska. I väntan på svensk legitimation som sjuksköterska är det i dag en viktig bas för att utvecklas i svenska språket och få en insyn i svensk hälso- och sjukvård, skriver de i sitt remissvar.
Flera andra remissinstanser är positiva till att det ska gå att få yrkestiteln undersköterska om man har en sjuksköterskeexamen. Men de varnar för att sjuksköterskor som på grund av olämplighet fått legitimationen indragen ska kunna få en annan skyddad yrkestitel. Det vill exempelvis inte arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, ska vara möjligt.
Fakta om yrkestiteln undersköterska
- Undersköterskor kommer att få en skyddad yrkestitel, men däremot inte legitimation, som exempelvis sjuksköterskor och läkare har.
- Socialstyrelsens förslag till nya föreskrifter har varit på en andra remissrunda. Föreskrifterna väntas träda i kraft den 1 juli i år.
- Från och med då får endast två grupper använda titeln undersköterska i vård och omsorg. Det är dels de som sökt och fått ett bevis om skyddad yrkestitel från Socialstyrelsen och dels de som var tillsvidareanställda med titeln undersköterska den 1 juli 2023. De senare får använda titeln utan bevis i tio år.
- För att få bevis om yrkestiteln undersköterska krävs att den sökande har en utbildning med inriktning mot vård och omsorg från gymnasieskolan eller kommunal vuxenutbildning. Det ställs krav på ett visst antal godkända gymnasiepoäng. Det kommer också finnas övergångsregler som gäller äldre utbildningar, en kombination av utbildningar och arbetslivserfarenhet som komplement.