Unika siffror avslöjar: Fler kvinnor får sen cancerdiagnos

Varje år får tre av tio cancerdiagnos i ett sent skede då risken för död är större och mer krävande behandlingar behövs. Totalt sett har utvecklingen stått stilla de senaste tio åren trots stora reformer, visar Vårdfokus granskning. Bland kvinnor har antalet och andelen sena diagnoser ökat över tid.

Sedan 1970-talet har antalet cancerfall ökat stadigt, samtidigt som överlevnaden förbättrats tack vare medicinska och tekniska framsteg. Däremot har köerna inom cancervården länge varit ett problem, vilka riskerar att förvärras när antalet cancerfall fortsätter öka.

Under de senaste tio åren har det satsats mångmiljardbelopp för att förbättra situationen, bland annat genom standardiserade vårdförlopp, SVF. Men fortfarande är köerna långa och den geografiska ojämlikheten kvarstår.

Unika siffror för cancerstadium

Nu kan Vårdfokus avslöja unik statistik där man för första gången kan se stadieindelning för flera cancerdiagnoser över tid. Alltså hur många personer och hur stor andel som får en cancerdiagnos i ett tidigt eller sent stadium. Sent innebär stadium 3-4 då cancern börjat sprida sig i kroppen.

Datauppgifterna är hämtade från cancerregistret och har bearbetats av Socialstyrelsen. Vi har kompletterat med statistik från två kvalitetsregister (tjocktarms- och ändtarmscancer). I granskningen ingår nio diagnoser som motsvarar cirka hälften av alla diagnosticerade fall varje år.

För fem diagnoser har andelen patienter som upptäcks i ett sent stadium ökat mellan 2015 och 2021. Under 2021 fick cirka 28 procent sin diagnos i stadium tre eller fyra. Om samma fördelning gäller för alla cancersjukdomar innebär det att cirka 19 000 personer varje år diagnosticeras i ett sent skede.

Fler sena fall bland kvinnor

Totalt sett, för samtliga nio undersökta cancersjukdomar, har det inte skett någon omfördelning från senare till tidigare stadier mellan 2015 och 2021. Eftersom antalet cancerfall stadigt ökar innebär den oförändrade andelen att det var cirka 290 fler personer som fick sin diagnos i ett sent skede under 2021 jämfört med 2015.

Bland kvinnor har andelen diagnoser i stadium 3-4 ökat långsamt över tid, med totalt 2,5 procent sedan 2015. Under 2021 var det 393 fler kvinnor som fick diagnos i ett sent skede jämfört med 2015. Bland män har andelen diagnoser i stadium 3-4 minskat över tid, med 1,5 procent sedan 2015. Det motsvarar 105 färre sena diagnoser under 2021 jämfört med 2015.

Det är dock viktigt att tänka på att tidsperspektivet är för kort för att säga om skillnaderna är en långsiktig trend eller om de beror på naturliga variationer.

”Vi kan inte slå oss till ro”

Erik Åhlin, sakkunnig inom forskning på Cancerfonden, tycker att uppgifterna är intressanta.

— Siffrorna säger mer om hur cancerarbetet går jämfört med om man bara tittar på hur många cancerfall som upptäcks varje år. Det här vill man borra djupare i. Bland annat skulle det vara intressant att undersöka regionala skillnader och eventuella skillnader mellan olika socioekonomiska grupper, säger Erik Åhlin.

Han menar att siffrorna kan tolkas både positivt och negativt. Han jämför med Storbritannien där strax över 50 procent av cancerfallen upptäcks i tidiga stadier. Att Sverige tycks ligga kring 70 procent stadie 1-2 menar han stämmer väl överens med statistiken för canceröverlevnad, där Sverige ligger i världstopp. Nivån i Sverige tycks dessutom bibehållas över tid trots att det totala antalet cancerfall ökar.

—Men vi kan absolut inte slå oss till ro. Det skulle göra stor skillnad om vi blev ännu bättre på att upptäcka fler fall i ett tidigt stadium, framför allt för den enskilde som får ökad chans till botande behandling, men även för samhället i form av minskad resursåtgång, säger Erik Åhlin och fortsätter:

— Även om forskningen går framåt så har vi inom området tidig upptäckt inte sett så många nya framsteg de senaste tio åren som faktiskt lett fram till ändrade arbetssätt inom vården. Det är troligen en anledning till att andelen sena diagnoser stått stilla.

En pressad sjukvård

Erik Åhlin konstaterar att cancerfallen i befolkningen också ökar stadigt, vilket i sig är en stor utmaning för vården att möta.

— Det behövs större satsningar på forskning för att göra de forskningsframsteg inom tidig upptäckt som kan leda fram till nya diagnostiska metoder. De allra flesta cancersjukdomar identifieras i primärvården – riktade satsningar på primärvårdens arbete med tidig upptäckt av cancer behövs därför också, säger Erik Åhlin.

Det är inte bara primärvården som behöver stärkas. Bröstcancerscreeningen har varit underbemannad under lång tid. Bristen på kvalificerad personal är en flaskhals för uppstarten av screeningsprogrammet för tjock- och ändtarmscancer. Jämfört med andra nordiska länder tappar Sverige mark inom strålningsområdet, bland annat på grund av rekryteringsproblem, underbemanning och minskade forskningsaktiviteter.

Samtidigt är det konstant pressat inom slutenvården, med överbeläggningar och inställda operationer.

Hur mycket spelar underbemanning och tuff arbetsmiljö in i andelen sena cancerdiagnoser?

— Vården är hårt belastad och behöver mer resurser, helt klart. Men vi har i dagsläget inga belägg för att det finns ett samband mellan arbetsbelastningen i vården och i vilket stadium cancer upptäcks, säger Erik Åhlin.

Hundratals misstag varje år

De cancerfall som diagnosticeras sent kan bero på att symtom misstas för annan sjukdom, att symtomen uppträder sent eller att patienten väntar länge med att söka vård. Men det finns även andra orsaker, som vården behöver hantera.

Vårdfokus granskning visar att Löf, landstingens ömsesidiga försäkringsbolag, varje år ersätter cirka 380 personer för försenad diagnos av malign sjukdom. Under ett år görs det även cirka 200 lex Maria-anmälningar om försenade cancerdiagnoser.

Vårdfokus har läst merparten av det senaste årets lex Maria-anmälningar, pratat med drabbade och anhöriga samt läst rapporter från patientnämnder. I de anmälda fallen finns bland annat provsvar som faller mellan stolarna, feltolkade röntgenbilder, otydliga remisser och bristande kommunikation. Många gånger handlar det om patienter som söker vård upprepade gånger för besvär som inte undersöks ordentligt och som senare visar sig vara cancer.