Uppgivna barn ska vårdas i sina hem

I Stockholms läns landsting finns omkring 30 asylbarn med så kallade uppgivenhetssymtom. Tidigare har de som varit svårast sjuka fått heldygnsvård på Eugeniahemmet. Nästa vecka tar landstinget beslut om en ny vårdstruktur som innebär att barnen i stället ska vårdas i sina hem.

30 november 2004

I sin svåraste form innebär uppgivenhetssymtomet att barnen tappar livsviljan och slutar äta, dricka, kommunicera och röra på sig. På Eugeniahemmet i Stockholm har överläkare Göran Bodegård ansett att de svårast sjuka barnen riskerar att dö om de inte får kvalificerad sjukvård.

Chefen för barn- och ungdomspsykiatrin, Olav Bengtsson, anser att sjukhusmiljön har försämrat barnens tillstånd.

– Efter två eller tre dagars sjukhusvistelse upphör den lilla initiativförmåga som barnen har haft, säger han.

Ett komalikt tillstånd

Hälso- och sjukvårdsutskottet i Stockholms läns landsting beslutar den 7 december om den nya vårdstrukturen för de här barnen. Sjukvårdslandstingsrådet Birgitta Sevefjord beskriver barnens tillstånd som nästan komalikt, men konstaterar på dagens presskonferens att den vård de hittills fått inte har varit framgångsrik.

– Med den nya strukturen vill vi förstärka föräldrarnas roll. Ett särskilt mobilt team ska besöka familjerna så att barnen kan fortsätta att vårdas i sina hemmiljöer, säger hon.

På Eugeniahemmet har 16 familjer med barn med uppgivenhetssymtom vårdats. Göran Bodegård anser att barnen har blivit bärare av familjens trauma och att mödrarna bidrar till tillståndet genom att se sitt barn som döende. Olav Bengtsson ser inte något sådant orsakssamband och tror att ett mer aktivt stöd av familjerna i deras hemmiljö är bäst för barnen.

Friska med uppehållstillstånd

Enligt Birgitta Sevefjord är det här ett vårdbehov som orsakas av Sveriges asylmottagande.

– Barnen har bara blivit friska om de har fått uppehållstillstånd, säger hon.

Det är en av anledningarna till att landstinget med den nya strukturen vill öka samarbetet med både Migrationsverket och Utlänningsnämnden.

– I de här familjerna är det särskilt viktigt att man är tydlig om vad som väntar, säger Christian Foster, samordnare av asylvården i Stockholms läns landsting.

Av de 30 barn som idag lider av uppgivenhetssymtom har 15 ett somatiskt vårdbehov. Några av dem får sjukhusvård, men Olav Bengtsson vill inte gå in på var de vårdas sedan Eugeniahemmet stängdes för några veckor sedan.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida