Usel arbetsmiljö kan kosta miljoner

För ett år sedan fällde yrkesinspektionen sin dom över Sahlgrenska universitetssjukhuset: Förbättra arbetsmiljön för de 17 000 anställda till 1 mars år 2000, annars får ni betala vite på nio miljoner kronor. Förbättringar har skett, men det går långsamt. Under tiden ökar sjukskrivningarna bland personalen.

3 april 2000

I början av maj kommer yrkesinspektionen att ge svar på om de arbetsmiljöförbättringar som gjorts räcker för att Sahlgrenska universitetssjukhuset, su, ska slippa vitet på nio miljoner kronor. För dagen vill yrkesinspektionens handläggare Monika Jerdén inte uttala sig. Först ska hon gå igenom su:s material där de redovisat sina åtgärder för varje division och sedan göra nya inspektioner.

Men rent principiellt säger hon att det inte räcker att arbetsgivaren visar att man har ambitionen att förbättra arbetsmiljön. I föreläggandet står att åtgärderna ska vara vidtagna.

Personalen hade gett upp
Yrkesinspektionen besökte su under hösten 1998 efter larm om en allt värre arbetsmiljö på de tre sammanslagna sjukhusen; Sahlgrenska, Mölndal och Östra. Inspektörernas intervjuer med personalen resulterade i elva kritiska punkter där bristerna i arbetsmiljön belystes i ett avslöjande sken. su fick det högsta vite som ett svenskt sjukhus någonsin har dömts till.

Visst fanns ett system för att slå larm om arbetsmiljöriskerna på sjukhuset men personalen hade gett upp, eftersom de inte fick någon respons från högsta ledningen. Istället kämpade de på i en intensiv arbetstakt, under stor arbetsbelastning, med överbeläggningar som mer regel än undantag.

Samtidigt hade de låg bemanning och svårt att rekrytera ny personal. Personalen arbetade under mer eller mindre konstant negativ stress, många medicinerade dagligen mot mag- eller sömnbesvär. På alla nivåer inom organisationen berättade personalen att de jämt kände sig trötta, att de inte orkade med familjelivet, utan sov bort ledigheterna. De gick till jobbet även när de var sjuka, för att inte öka arbetsbelastningen för sina arbetskamrater genom sin frånvaro. Ändå växte sjukfrånvaron med 27 procent under 1998.

Arbetsbelastningen fick också andra konsekvenser. Antalet Lex Maria-fall ökade med 50 procent. Yrkesinspektionen fann att personalen sökte sig bort från sjukhuset.

Idag, ett år efter yrkesinspektionens vite, ser arbetsmiljösituationen inte mycket bättre ut. Sjukskrivningarna fortsätter att stiga. Men det finns exempel på förbättringar som skett under året. Det är både ledningen och de fackliga organisationerna överens om.

240 nya tjänster räcker inte
Vårdförbundets samordnande huvudskyddsombud Ingela Ekholm berättar att personalen på operation upplever att man tar större hänsyn till deras krav på rimliga arbetsförhållanden. Idag stoppas operationer när det saknas personal. Å andra sidan leder det till längre vårdköer som också sätter press på de anställda.

Under året har 240 nya tjänster tillkommit. Men det räcker inte. Inom psykiatri, barnakut och medicinavdelningar är behoven större än tillgången på vård.

– Antalet patienter har överlag inte ökat under året, däremot gör vi fler behandlingar på varje patient och det är tidskrävande och tungt för personalen, säger sjukhusdirektör Bengt-Göran Olausson.

Samtidigt hänger det stora ekonomiska underskottet kvar över Sahlgrenska. Budgeten för 2000 blev inte klar förrän i mars och de 200 miljoner extra som su begärt fick man avslag på i regionstyrelsen. Och några öronmärkta pengar för att förbättra arbetsmiljön finns inte.

Nu har några politiker börjar tala om att sammanslagningen av sjukhusen kanske inte var någon bra idé… Att man kanske ska dela upp sjukhusen i tre igen.

Tre i tvåbäddsrum
På medicinavdelning 353, Östra sjukhuset är läget ungefär som för ett år sedan. Avdelningen har 35 platser, men i perioder ytterligare tio, elva patienter. Personalstyrkan har visserligen nyss ökats med fyra sjuksköterskor, men det hjälper inte, patienterna är fortfarande fler än det finns platser för.

Här ligger tre patienter i rum för två, och fem i fyrabäddsrum. Östra sjukhusets tvåbäddsrum är på 22 kvadratmeter så det går att få in tre sängar. Men med droppställningar, sängbord och rollatorer blir det inte några 40 centimeter att röra sig på, som arbetsmiljölagen föreskriver, och personalen tvingas arbeta med risk för belastningsskador som följd.

Inte heller blir det mycket bevänt med patientens integritet, eftersom det nästan är omöjligt att skärma av sängarna. Även hygienen  blir lidande och smittorisken ökar.

– Man uppmanar knappast patienterna till aktivitet, säger Susanne Börjesson, skyddsombud på avdelningen.

– Snarare tvärtom, eftersom det är riskfyllt att låta dem gå uppe.

I nästa ögonblick snubblar hon själv på ett droppställningsben men hon noterar det knappt.

Kollegan Monika Svensson på grannavdelningen instämmer. Båda har ofta daglig kontakt med yrkesinspektionen. När det blir för bedrövligt i ett rum gör de en akut miljörond och faxar rapporten till yrkesinspektionen. Ständiga överbeläggningar medför också stress i vardagsarbetet.

– Ja, alla åtgärder för patienterna ska dokumenteras men det är svårt att hinna med. Man blir ständigt avbruten av telefonsamtal, patienter som ber om något, kolleger eller anhöriga som frågar, säger Susanne Börjesson.

– Även alla sociala spörsmål som ska organiseras inför patientens hemgång växer med patientantalet.

Ingen har några marginaler
Många av Susanne Börjessons kolleger är långtidssjukskrivna. På hennes avdelning finns tre rehabiliteringsfall.

Den ständiga negativa stressen påverkar arbetsklimatet. Personalen hinner inte diskutera arbetsbelastningen i lugn och ro med varandra. Kommunikationen blir lidande och missförstånd uppstår.

– Sådant som man tidigare hade överseende med väcker nu ilska och irritation. Ingen har några marginaler, säger Susanne Börjesson.

Kontakta patientombuden
Det förvånar henne inte att antalet Lex Maria-fall ökade 1998.

Själva uppmanar de patienter att ta kontakt med sina patientombud om de är missnöjda. Det är en väg att få makthavarnas öra för den orimliga arbetssituationen.

Trots allt upplever personalen på avdelning 353 att arbetsgivaren lyssnar på dem mer idag och försöker gå dem
till mötes. De har varit generösa med att ringa in extrapersonal och avdelningen har fått förtur för sina patienter på kvinnokliniken, kirurgin och geriatriken, så att de själva kan ta in nya akut sjuka patienter.

Nu väntar yrkesinspektionens bedömning i början av maj om de åtgärder su vidtagit räcker för att slippa vite.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida