Ut ur vårdens kulisser!
Det finns professionella yrkesutövare i vården som inte befinner sig i ”rampljuset” på samma sätt som sjuksköterskor, barnmorskor och läkare. Ändå är de helt oundgängliga för vilken diagnos och behandling patienten får. Jag talar förstås om oss som är biomedicinska analytiker och vårt arbete på sjukhus- och forskningslaboratorier, på vårdcentraler och enskilda laboratorier. Utan oss ingen vård, eller i vart fall en mycket sämre vård. Därför behöver både vi och vår profession komma ut ur anonymiteten.
Trots all den uppmärksamhet som riktas mot vården framlever laboratorieverksamheten sin tillvaro i det fördolda, fjärran från det offentliga samtalet om patienträtt och vårdkvalitet. Möjligen diskuterar man lokalt hur laboratorieverksamheten ska organiseras vid sammanslagningar, men perspektivet är administrativt. Det handlar sällan om laboratorieverksamhetens funktion och syfte. Därför är det viktigt att förflytta denna verksamhet från vårdens kulisser ut på den offentliga arenan, så att den kan diskuteras.
Jag väljer att se laboratorieverksamheten i två huvuddelar, den patientnära och den högspecialiserade. Till den senare hör avancerad laboratorievetenskap som immunologi, molekylärbiologi och genteknik. Det är områden som kommer att spela en avgörande roll i framtiden och som därför ställer höga krav på kompetens, men framför allt på en medveten diskussion om de svåra frågor tekniken ställer oss inför. Det uppstår en konflikt mellan möjlighet och praktisk nytta.
Om en genomdiskuterad samsyn saknas är risken stor att en ny metod börjar användas innan samhället bestämt sig för en grundprincip. Hur ska vi använda de enorma möjligheter den nya tekniken öppnar? Det handlar om etik, prioriteringar och ekonomi. Här – som när det gäller övrig högspecialiserad vård – måste vi ställa frågan vem de nya metoderna ska vara till för. Att gentekniken kan avslöja anlag till ärftliga sjukdomar är inte detsamma som att det är nyttig och önskvärd kunskap.
Så till den patientnära laboratorievården, som är verkligt anonym för de flesta i vår omvärld. Även i våra egna led faktiskt. För det är ett faktum att provtagning och analys ofta överlåts på undersköterskor och sjuksköterskor, både på vårdcentraler och sjukhuskliniker. Och ändå visar flera undersökningar att detta leder till onödiga prover, felaktigt tagna, felaktigt förvarade eller bristfälligt analyserade prover. Vilket i sin tur leder till onödigt lidande för patienten, högre kostnader och en fördröjning av diagnos, behandling och tillfrisknande.
Det finns alltså många vinster med att placera rätt kvinna/man på rätt plats. Och laboratorieverksamheten måste följa med i den pågående utvecklingen från slutna till öppna vårdformer. Det har den inte gjort. Patienten behöver ha nära till den biomedicinska analytikerns specialistkompetens, liksom till sjuksköterskans och läkarens. Här krävs nytänkande, och sannolikt även ett entreprenörskap. Kanske mobila laboratorier och team som åker hem till patienten. De som har svårt att ta sig till en vårdcentral eller ett sjukhus för att lämna prover blir som bekant inte färre.
För att uppfylla kraven på snabba och säkra analyser nära patienten behövs biomedicinska analytiker, både på sjukhusen och på vårdcentralerna. Den nya högskoleutbildningen på 120 poäng är tillsammans med den skyddade yrkestiteln garanter för kvalitet i provtagning och analys. Detta förstärks av att biomedicinska analytiker nu tydligare räknas som hälso- och sjukvårdspersonal enligt lag.
Våra sjukhuslaboratorier ligger redan långt framme när det gäller kvalitetsarbete, och det har vi all anledning att vara stolta över. Men det räcker inte, utan nu handlar det om att utveckla laboratorieverksamheter som kan möta framtida krav från både samhället och starka patienter. Här finns utrymme för idéer till nya lösningar, som skulle kunna erbjudas landsting och kommuner och även leda till vårdavtal för biomedicinska analytiker.
För det finns ingen yrkesgrupp som kan ersätta de biomedicinska analytikerna. Och det är vi själva som kan sprida ljus över detta, till exempel genom konkreta utvecklingsidéer. Ut alltså ur kulisserna!