Utbildade för medicinsk bedömning

Fyra sjuksköterskor i Varberg har utbildat sig i njursviktsprofylax och kan nu ersätta läkare inom sitt specifika område. »Vi har bara fått positiva reaktioner«, säger Lotta Jacobsson.?TEXT ULF ELIASSON FOTO JERKER ANDERSSON?

1 oktober 2007

Likt många andra landsortssjukhus lider sjukhuset i Varberg brist på specialistläkare. Med de fyra sjuksköterskornas kompetenshöjning försöker njurmottagningen komma till rätta med problemet. ?Två och ett halvt års studier på högskolenivå, motsvarande 20 poäng, har försett sjuksköterskorna med en medi-cinsk kompetens som inom området kronisk njursvikt i hög grad tangerar läkarens. ?– Det innebär exempelvis att vi självständigt sköter patientbesök och beslutar om adekvat medicinering utifrån laboratorietester och symtom, berättar Lotta Jacobsson. ??Men de har rent formellt ingen förskrivningsrätt utan får gå via läkarens receptblock om de vill sätta in nya me-diciner. ?Däremot har de rätt att ändra doseringen av redan insatta mediciner.?Sjuksköterskorna samarbetar också med en dietist som tar emot patienter enligt deras bedömning. När det gäller inläggningar och remisser till röntgen sköts de av läkare.??Det behövdes inte någon betänketid för Malin Sandström när chansen till vidareutbildning dök upp för tre år sedan.?– Jag såg det som en utmaning, en möjlighet att utvecklas. Fast visst har det kostat på. Även om själva utbildningsdagarna har legat på arbetstid så har merparten av studierna i praktiken skett på vår fritid. ??Under det avslutande utbildningsåret har de fyra sjuksköterskorna på egen hand fått ta emot njursviktspatienter. De klarar av allt att döma sina nya arbetsuppgifter lika bra som läkarna på njurmottagningen. ?Mötet med en sjuksköterska i stället för en jäktad doktor verkar ha en påtagligt avslappnande effekt på patienterna. ??– Många tycks förhålla sig annorlunda till oss än till läkaren och tvekar inte att öppna sig och ta upp även små praktiska problem och liknande. Vi blir faktiskt ofta tvungna att styra upp samtalen så att de inte ska ta för lång tid, säger Lotta Jacobsson.?Än så länge har de aktuella patienterna fått träffa en läkare vid vartannat besök på njurmottagningen. ?Tanken är att de nyutbildade sjuksköterskorna gradvis ska skaffa sig tillräcklig yrkeserfarenhet för att framöver fullt ut kunna utöva sin speciella kompetens.?– Det känns tryggt att få växa in i den nya rollen under ständig dialog med doktorerna. Ibland ställs man inför svåra avväganden, som när en patient med kraftig hypertoni inte svarar på insatt behandling, säger Malin Sandström. ??Docent Ulf Strömbom, läkare på njurmottagningen, var den som kläckte idén att låta sjuksköterskor ta medicinskt ansvar inom njursviktsprofylax. Orsaken är läkarbristen i kombination med det ökande behovet att behandla patienter polikliniskt för att förebygga svår njursjukdom och dialys. ?– Vi var helt enkelt tvungna att öka kapaciteten. Sedan anser jag rent allmänt att sjuksköterskor underutnyttjas i vården. De behöver många gånger bara lite utbildning för att »komma över kanten« och få en annan roll där även traditionella läkarsysslor ingår, säger han.??Kronisk njursvikt är en lömsk sjukdom eftersom den drabbade ofta inte upplever några symtom förrän det har gått så långt att dialysbehandling blir nödvändig. Med den utökade kapaciteten tror Ulf Strömbom att de till hösten kan göra ett försök med gruppmöten där symtomfria njursviktspatienter görs medvetna om hur de själva kan förebygga försämring av njurfunktionen. ?– Om vi exempelvis kan fördröja dialysbehandlingen i två år för sex patienter, vilket jag tror är högst realistiskt, så sparar sjukvården sex miljoner kronor, säger Ulf Strömbom.??Bredden på de fyra sjuksköterskornas vidareutbildning imponerar på Börje Haraldsson vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Han är en av landets tre professorer i njurmedicin. ?– Varberg är först med detta i världen, men jag tror att det är absolut nödvändigt för många andra sjukhus i landet att följa efter. ?För den som är njursjuk är det inte alltid så lätt att förstå varför man måste stoppa i sig mediciner och följa föreskrifter när man faktiskt känner sig fullt frisk. ?– Det finns mycket att vinna såväl mänskligt som samhällsekonomiskt om fler patienter förmås att bli mer aktiva för att själva bromsa sjukdomsförloppet, redan innan de känner av några symtom, säger han. m

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida