Utbildning hotad för företagssköterskor

Framtiden för utbildningen till företagssköterska är osäker. Arbetslivsinstitutet, som ansvarar för utbildningen, måste minska sina utgifter med 25 procent.

9 april 2001

Intresset för vidareutbildning till företagssköterska är stort och många står i kö till de 30 utbildningsplatser per år som än så länge finns. Arbetslivsinstitutet, som har haft ansvaret för utbildningen sedan 1972, måste spara pengar och nu är det risk för att den läggs ned.

– Det är rena katastrofen för företagshälsovården om utbildningen läggs ned, säger Birgitta Langlet Söderholm, ord-
förande i företagssköterskornas riksförening.

Medelåldern bland dagens företagssköterskor är hög och stora pensionsavgångar väntar därför de närmaste åren.
Minst lika orolig är Lars Bohlin, vd i branschföreningen Svensk företagshälsovård.

– Alla stora företagshälsovårdsenheter möter en kraftig efterfrågan på sina tjänster och redan nu är det stora problemet bristen på specialistutbildad personal.

Hela verksamheten hotas om vi inte får tag på kvalificerad personal, säger han.

Sara Saellström Bonnevier är kursansvarig på Arbetslivsinstitutet och får ta emot många samtal från sjuksköterskor som vill gå företagssköterskeutbildningen. Men än så länge har hon inget besked att ge dem som ringer.

Arbetslivsinstitutet väntar på ett regeringsbeslut om vem som ska ha ansvar för utbildningen och hur den ska finansieras, säger hon. På näringsdepartementet diskuteras frågan om utbildningen, men också hela företagshälsovårdens framtid. Ska den vara en angelägenhet för samhället eller för enskilda företag?

Funderar på olika lösningar
Departementsråd Lars Dirke på näringsdepartementet är förtegen kring frågan om företagssköterskeutbildningen. Ännu är inget beslut fattat. Tänkbart är att det presenteras i samband med regeringens vårproposition i april, säger han.

– Vi funderar på olika lösningar för att rädda utbildningen.
Bland de tänkbara lösningarna finns ökat anslag, men också att Arbetslivsinstitutets uppdrag helt enkelt skrivs om. Då kan de åläggas att genomföra utbildningen.

– Då får de spara på annat i stället, konstaterar Lars Dirke.
Alternativet »ingen utbildning alls« beskriver han som »mindre sannolikt«.

Det gör också Cenita Rodehed, forskningschef vid Arbetslivsinstitutet och fullt upptagen med frågan om vad man ska skära ned på för att spara 80 miljoner kronor som är institutets sparbeting.

– Även om den volym på utbildningen av företagssköterskor som efterfrågas inte kommer att kunna hållas, så är det alldeles för drastiskt att påstå att den är hotad, säger hon.

Cenita Rodehed understryker att Arbetslivsinstitutet även i fortsättningen vill ansvara för utbildningen, men att
direktiven från näringsdepartementet måste vara klara vad gäller examinationsrätt och finansiering.

Villkoren för företagshälsovården förändrades när statsbidraget togs bort 1992. Enligt en 10-poängsuppsats gjord vid Lärarhögskolan i Stockholm ledde det till att en tredjedel av företagshälsovårdsenheterna las ned, gick samman till större enheter eller köptes upp av stora branschorganisationer. Personalen minskade från 10 000 till 7 000.

– Förändringen av verksamheten som då tvingades fram var inte bara av ondo.

I dag är den mer anpassad efter företagens olika behov, säger Birgitta Langlet Söderholm.

Konkurrensmedel
Hon tror inte på en minskad efterfrågan på företagshälsovårdens tjänster.

– En god personalvård kommer att vara ett konkurrensmedel för arbetsgivarna.

Dagens vidareutbildning av företagssköterskor är en 40-poängsutbildning som läses på halvfart och löper under två år. Under de senaste åren har utbildningen bedrivits på Arbetslivsinstitutet, i samarbete med institutionen för omvårdnad vid Karolinska institutet, och som uppdragsutbildning på yrkes- och miljömedicin vid Universitetssjukhuset i Lund. Hösten 2001 planerades en utbildning i Lund, men i dagsläget ser det ut som om den inte blir av.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida