Utestängd

EU-migranter. Vi ser dem i gathörn och utanför mataffären. De reser över öppna gränser för att hitta en försörjning. Men när de blir sjuka är dörren ofta stängd.

En man går till vårdcentralen för att ta bort fyra stygn, men stoppas i kassan. Utan hundra kronor till patientavgiften får han ingen hjälp. På ett dagcenter för hemlösa får en kvinna missfall och personalen hoppas att ingen ska fråga vem som ska betala för ambulansen. När sjukvården saknar beredskap att ta hand om en växande grupp patienter får den förlita sig på frivilliga insatser.?

Det är trångt inne på expeditionen. Två sjuksköterskor och två patienter, varav en är underbens­amputerad i rullstol av äldre modell. Tolk och tre anhöriga får också plats. En ranglig vikskärm ska skapa lite avskildhet, men verkar mest vara i vägen. Klockan är halv sju på kvällen och på Läkare i världens mottagning för EU-migranter har patienterna börjat strömma in.?

Sjuksköterskan Hanna Wistrand sätter sig mittemot rumänske Marius och frågar vad han vill ha hjälp med. Tolken Amedeo Melon översätter när Marius berättar om sina besvär. Insulinbehandlad diabetes, kärlkramp och fantomsmärtor i det amputerade benet. För några veckor sedan reste han från hemlandet i hopp om ett bättre liv i Sverige. Något EU-kort eller pengar till läkarbesök har han inte, men här kan han få vård gratis.?

— Människor kommer hit från otrolig fattigdom för att överleva, och så förväntas de kunna betala 1 800 kronor för ett läkarbesök. Jag tycker det är tragiskt, säger Hanna Wistrand.??

Utan det europeiska sjukförsäkringskortet blir vården dyr för Marius. Trots EU-direktiv om att intyget ska vara gratis och ges till alla medborgare är det är upp till varje land att organisera sitt sjukvårdssystem. I Marius hemland Rumänien betalas en viss del av sjukförsäkringen privat, vilket inte alla har råd med och de som varit utomlands för länge blir utförsäkrade.

?Det finns flera hinder på vägen. Statslösa romer utan vare sig födelsebevis eller pass har svårt att bli folkbokförda i ett land. De som inte kan läsa eller skriva har dessutom svårt att ta till sig samhällsinformation. Till mottagningen kommer även de så kallade tredjelandsmedborgarna, som har arbetstillstånd i något annat EU-land. De har rätt att uppehålla sig här, men kan inte ta del av socialförsäkringssystemet.?

— Jag blir helt chockad när jag hör att folk blir nekade på tröskeln till vårdcentralen. Det borde inte bli någon jättekostnad att hjälpa de här patienterna, säger Hanna Wistrand.

??De flesta som kommer till Läkare i världens mottagning har ett primärvårdsbehov, som hudåkommor eller smärtor i ben och muskler. De kan också ha kroniska sjukdomar som astma och högt blodtryck. Det är donerade läkemedel och avtal med ett laboratorium för provtagningar och röntgen som gör att volontärerna klarar att ge basal vård. Kliniken har även tillgång till ett nätverk av specialistläkare. Här kan också asylsökande och papperslösa få hjälp att bli hänvisade till den vanliga vården. Sedan juli 2013 har den gruppen rätt till akut vård och vård som inte kan anstå, vilket inte är känt för alla i sjukvården.??

Hanna Wistrand, en av det hundratal frivilliga som bemannar mottagningen, hade egentligen tänkt åka ut på något internationellt uppdrag. Via en kompis mamma fick hon höra talas om kliniken. Nu trivs hon med sitt arbete på hjärtintensiven på Södersjukhuset och har inte lika bråttom i väg. Det finns mycket man kan göra på hemmaplan också, känner hon.?

— Alla ska ha rätt till vård, oavsett var man kommer ifrån. Här kan jag göra något jag är duktig på och det känns bra att få använda min kompetens på det här sättet.?Det är den inställningen, att behovet ska styra, som också Socialstyrelsen anser ska gälla. ?

— Så länge inte lagen ger några tydliga direktiv är det alltid det medicinska behovet som avgör vem som ska få vård. Hälso-och sjukvårdspersonal ska inte behöva ta ställning till en patients betalningsförmåga eller juridiska status. Kostnadsfrågan kan alltid lösas i efterhand, säger Elis Envall, utredare på Socialstyrelsens kunskapsstöd.??

För drygt ett år sedan fick Socialstyrelsen i uppgift av regeringen att utreda begreppet vård som inte kan anstå, som lagts till i lagen om vård för asylsökande och papperslösa. I uppdraget ingick dock inte EU- migranternas rättigheter.?

— Frågan är mycket komplex och kräver insatser på flera olika nivåer, allt från kommuner och landsting till de enskilda länderna och EU-nivå, säger Elis Envall.?

På regeringsnivå för socialdepartementet en dialog med Sveriges kommuner och landsting, SKL, och Socialstyrelsen om hur ett uppdrag till en nationell samordnare för EU-migranter skulle kunna utformas. Men det är inte klart om hälso- och sjukvård ska omfattas av en eventuell samordning.

??I väntan på nya besked arbetar volontärerna på Läkare i världen vidare. Kvällens mottagning börjar lida mot sitt slut. På väg hem tänker Hanna Wistrand på dem hon träffat under kvällen. Kommer den unga kvinnan att göra abort? Hur ska Marius sköta sin diabetes i fortsättningen? Ibland är det svårare att varva ner efter ett pass här än på hjärtintensiven.?

— Men det är det värt, tacksamheten från patienterna är stor, säger hon när hon går ut genom dörren med ett äpple i handen.