Utmattningssyndrom accepteras inte alltid som diagnos
De försäkringskassor som inte accepterar diagnosen utmattningssyndrom som skäl till sjukskrivning har fel, hävdar Marie Åsberg, professor i psykiatri.
Professor Marie Åsberg har lett den svenska forskningen kring utmattningssyndromet och var en av talarna på en klinisk konferens om utmattningssyndromet på Folkets hus i Stockholm i dag.
Hon berättade att andelen med psykiatriska diagnoser har ökat från 18 till 30 procent av alla sjukskrivna mellan 1999 till 2003.
? Det är en oväntad ökning för mig som psykiatriker. Jag trodde inte att psykiska sjukdomar kunde öka på det här viset. Men jag har haft fel.
Vad som har stått på sjukintygen har varierat under åren. Begreppet utbrändhet är ersatt av utmattningssyndrom. Vilket visade sig inte accepteras av landets alla försäkringskassor eftersom en av läkarna i auditoriet berättade att det är en diagnos som inte godkänds i Skåne.
Fuskanklagelse
Marie Åsberg, som står bakom ett dokument från Socialstyrelsen om utmattningssyndromet, anser att det är en riktig diagnos. De diagnostiska kriterierna är tydliga. Bland annat ska den sjuke ha utsatts för stress under sex minst månader. Brist på psykisk energi, oförmåga att hantera tidspress, irritabilitet, kroppslig svaghet och koncentrationssvårigheter är några av symtomen.
? Det är ofta de som är väldigt ambitiösa på arbetet som drabbas av utmattningssyndrom, och det är synd att just den gruppen anklagas för att fuska, sa Marie Åsberg.
I början stod det också depression på sjukintygen. Men är de här patienterna verkligen deprimerade? frågade hon sig. Uttrycket används för att beskriva allt från en normal känsla till en sjukdom. Symtomen för det depressiva syndromet är oro, nedstämdhet, likgiltighet eller apati, ångest, oföretagsamhet, förändrad självbild och förändrad bild på omvärlden.
? Utmattningsdepression är en komplikation av utmattningssyndrom, förklarade hon.
Riktiga sjukintyg
En studie från 2001 av 150 långtidssjukskrivna tjänstemän som sjukskrivits för depression, visar att 80 procent någon gång uppfyllt kriterierna för depression enligt diagnossystemet DSM-IV .
? Det visar att när det stått depression eller ångest på sjukintyget så är det riktigt.
Marie Åsberg tror att omvårdnadsprofessor Astrid Norberg har rätt när hon i sin forskning drar slutsatsen att etisk stress inom sjukvården kan leda till utmattningsdepression.
? Det ständiga ?Du måste hålla budgeten? krockar med drivkraften hos vårdpersonal att hjälpa och vårda.
Läs mer om utmattningssyndromet på: www.socialstyrelsen.se/Publicerat/2003/1721/2003-123-18.htm