Utredare vill se ökad kontroll av privata vårdgivare

Tydligare mål för verksamhet som läggs ut på privata utförare, stärkt uppföljning och krav på en ökad insyn. Det är huvudfrågorna i utredningen av en ny kommunallag som i dag överlämnas till regeringen.

En allt större del av traditionell kommunal verksamhet som primärvård, hemtjänst och teknisk service bedrivs i dag av privata entreprenörer. I utredningen om en kommunallag för framtiden har syftet därför varit att se över hur kommunallagens regelverk förhåller sig till den nya verkligheten.

I en debattartikel i Dagens Nyheter i dag sammanfattar utredaren Johan Höök utredningens huvudlinjer, som består i ökad kontroll och uppföljning, tydligare mål, och en ökad insyn.

Stora skillnader i uppföljning

Enligt Höök skiljer sig uppföljningen av de privata entreprenörerna stort över landet. Vissa kommuner är väldigt ambitiösa och genomför flera årliga kontroller. Andra gör endast något enstaka besök innan man tar ställning till om avtalen ska förlängas.

Utredaren menar därför att det är dags för ett mer strategiskt förhållningssätt när kommuner och landsting lämnar över verksamhet i privat regi. Några konkreta exempel på en sådan strategi är att kommunerna vid varje mandatperiod ska formulera program med övergripande mål och riktlinjer för företagen. Ett annat förslag är att kommunerna ska tillsätta en särskild nämnd som ska ha det specifika uppdraget att följa upp och kontrollera privata utförare.

Offentlighetsprincipen ej aktuell

Att omfatta privata entreprenörer av offentlighetsprincipen är dock inte möjligt menar utredaren. EU-rättens begränsningar och entreprenörernas rätt till företagshemligheter sätter stopp för detta. I stället ska kraven på öppenhet formuleras ännu tydligare i avtalen. Exempel på information som ska lämnas ut är personaluppgifter, utbildningsnivå och kapacitet.

Utredningen föreslår också att kommunernas skyldighet att informera medborgarna om de olika privata alternativen bör utökas.