Vaccin till hela befolkningen

Läkemedel förslår inte mot den världsomspännande influensa vi väntar på, så hamstring fyller ingen funktion, hävdar Johan Carlsson, chef för Socialstyrelsens smittskyddsenhet.

Ingen vet när nästa pandemi (världsomspännande influensa) kommer eller hur den då ser ut. Men att den kommer är alla experter överens om. Den senaste som drabbade världen var Honkonginfluensan 1968 och dessförinnan var det Asiaten 1957.

På regeringens uppdrag har Socialstyrelsen tagit fram en beredskapsplanering på både nationell och regional nivå för en pandemisk influensa liksom en strategi för prevention och kontroll. Den överlämnades i dag till regeringen.

En miljard kronor

– Just vaccination är den enskilt viktigaste åtgärden både för att skydda individen och för att begränsa epidemin. Att vaccinera hela befolkningen beräknas kosta omkring en miljard kronor, en kostnad samhället får ta, konstaterar Johan Carlsson, chef för Socialstyrelsens smittskyddsenhet.

Först när en influensa har slagit till någonstans i världen kan man börja ta fram vaccin utifrån hur den ser ut. Den väntade allvarliga världsomspännande influensan fungerar precis på samma sätt som de mildare influensor som i varierande grad brukar nå oss om vintrarna.

Det tar ofta flera månader innan pandemin sveper över världen. Att ta fram ett vaccin brukar ta mellan tre och sex månader och så kommer det att bli för det här vaccinet också. Sedan avgör produktionskapaciteten när en tillräcklig mängd vaccin är färdigt.

Europa producerar mest

– Erfarenheten säger att pandemin inte kommer att börja hos oss, så vi räknar med att hinna få fram en del vaccin innan den kommer hit och sen fortsätta att köpa mer till vi har tillräckligt. Till skillnad från stora delar av världens befolkning är vi ju oerhört priviligierade som kan betala, påminner Johan Carlsson.

I dag sköter varje landsting sin egen upphandling men Socialstyrelsen föreslår i sin rapport att upphandlingen av vaccin mot pandemisk influensa görs gemensamt, genom Socialstyrelsen, för att få mer tyngd gentemot uppköpare från större länder.

Europeiska läkemedelsindustrier står för 70 procent av all produktion av influensavaccin.

Först vaccin till riskgrupperna 

– Sverige har ingen egen vaccinframställning och vi föreslår att det utreds om vi bör ha en viss produktion som komplement och om det i så fall ska ske som ett joint venture eller om staten ska stå för det, säger Socialstyrelsens generaldirektör Kjell Asplund.

I början handlar det enligt Socialstyrelsen förmodligen om att kraftigt prioritera vem som får vaccin och läkemedel. De bör först gå till riskgrupper, alltså samma personer som varje år rekommenderas att vaccinera sig mot influensa: äldre och redan sjuka personer som riskerar svåra komplikationer om de skulle insjukna.

– Vissa nyckelgrupper bör också få vaccin i början eller strategisk läkemedelsbehandling med antiviraler så att insjuknandet förskjuts. Det vore inte bra om till exempel hela Vattenfalls arbetsstyrka låg hemma i influensa samtidigt, eller alla som sköter sophanteringen. Därför har vi bett dem om planering för att kunna sköta sin verksamhet med en tredjedel av arbetsstyrkan, säger Kjell Asplund.

Antiviraler är ingen bot

Hamstring av läkemedel mot influensa som tycks ha förekommit på sina håll i landet är ingenting som Socialstyrelsen förespråkar.

– Det bäddar bara för resistens. Läkemedlen, antiviralerna, är heller ingen bot, bara en lindring för svårt sjuka människor. Att förse befolkningen med läkemedel i förväg skulle kosta miljarder till ingen nytta. Hur ska de veta när det är dags att ta dem? Och när tablettkartan är uppäten är influensan kvar, förklarar Johan Carlsson.

Förutom att säkerställa tillgången på läkemedel och vaccin vid en pandemi vill Socialstyrelsen skapa en nationell pandemigrupp, som kan samordna arbetet mellan olika delar av samhället och utifrån nationella och internationella erfarenheter snabbt anpassa motåtgärder.

Fågelinfluensan

Man vill också att sjukvården förbereds på att samtidigt ta hand om en stor mängd sjuka, och man vill förbättra övervakning, rapportering och information om utvecklingen av pandemi i världen.

– Pandemiplanen gäller alla sorters influensa men ska inte blandas ihop med fågelinfluensan. Om den skulle sprida sig till människor är det osannolikt att den behåller sin aggressivitet, och skulle den förvärva förmågan att sprida sig bland oss så skulle det ske som en ny art. De effekter den har på fåglar går inte att översätta. Även om en direktspridning inledningsvis kan bli allvarlig blir det inte en epidemi, anser Johan Carlsson.

 

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida