Vaccinet räckte inte till studenterna

Oron för att bli smittad av covid-19 och inte kunna ta sina poäng har överskuggat Jennifer Erikssons sista termin på sjuksköterskeprogrammet. På Danderyds sjukhus i Stockholm har inte en enda student blivit vaccinerad under våren.

Jennifer Eriksson kliver ut från huvudentrén till Danderyds sjukhus i en somrig klänning, ett svart munskydd över halva ansiktet och en take-away-kaffe i handen. Det är en solig dag i mitten av juni och hon har just avslutat sitt allra sista vfu-pass – någonsin.

Glädjen och stoltheten finns där. Men istället för ”hurra” så kommer en suck av lättnad när hon tar av sig munskyddet och börjar sippa på kaffet. Hon klarade det. Om en vecka ska hon tillbaka till sjukhuset. Men då som färdigutbildad sjuksköterska med anställning inom psykiatrin. Sista praktikperioden gjorde hon sex veckor på infektionskliniken. Innan dess sex veckor inom ambulansen. 

– Hela tiden har jag gått omkring med en osäkerhetskänsla i magen, en oro som tar energi, berättar Jennifer Eriksson.

Hon beskriver ett moment-22 som hon upplever att hon och många andra studenter utsatts för under pandemin.

– Vi har varit tvingade att vårda patienter som är sjuka i covid-19. Vi har haft krav på 100 procents närvaro under praktikperioden. Men vi har inte erbjudits något vaccin, berättar hon.

Vfu som vanligt

Region Stockholm var tidigt ute och informerade vården om att den verksamhetsförlagda utbildningen i möjligaste mån skulle fortsätta som vanligt trots pandemin eftersom det skulle ge allvarliga konsekvenser för kompetensförsörjningen både på kort och lång sikt om regionen inte kunde fullfölja sitt utbildningsuppdrag och studenterna sin utbildning.

När det gäller vaccin till studenter var det till en början otydligt vad som gäller. Rektorn för Sophiahemmets högskola, Johanna Adami, berättar att hon i december förra året tog kontakt med ansvariga på alla nivåer och bad om tydliga riktlinjer.

Regionen klargjorde då att studenter som gjorde vfu i patientnära verksamheter kulle ingå i planeringen för att få vaccination, enligt de principer och prioriteringar som beslutats av ansvariga myndigheter.

Hårda prioriteringar

Enligt Magnus Thyberg, region Stockholms vaccinsamordnare innebar det att studenter skulle vaccineras av vårdgivarna där de gjorde sin vfu på samma villkor som övrig personal – nästan. För det har hela tiden varit upp till varje ansvarig vårdgivare att planera och prioritera vilka i personalen som ska vaccineras. När regionen till en början fokuserade på att säkra bemanningen inom intensivvården och akutsjukvården och vaccinerade personalen där, då ingick inte studenter, berättar Magnus Thyberg.

Enligt Folkhälsomyndighetens rekommendationer prioriterades initialt de äldre och personal som arbetar med de äldsta och sköraste patienterna. När fas två tog vid och sjukhusen började vaccinera även övrig vårdpersonal gjordes prioriteringar utifrån hur patientnära arbetet var och hur länge personalen och studenterna, vistas nära känsliga patienter, berättar Magnus Thyberg.

Nu i efterhand kan han konstatera att vården i Stockholm tvingats till tuffa prioriteringar på grund av begränsad tillgång till vaccin.

– Den här pandemin har ställt väldigt stora krav på väldigt många, både medarbetare och blivande medarbetare, som behövt ta behövt ta ansvar på ett sätt som vi normalt inte kräver, säger han.

Resultatet av regionens riktlinjer och prioriteringar blev att exempelvis Karolinska sjukhuset endast vaccinerade studenter på vfu inom slutenvård med äldre patienter. På Danderyds sjukhus har inga studenter vaccinerats alls under våren, berättar Per Wahlenius, chef för utbildningscentrum, som också varit projektledare för vaccinationsarbetet på Danderyds sjukhus. Ambitionen fanns där, men vaccinet räckte helt enkelt inte till och då prioriterades den ordinarie personalen framför studenterna.

– Det som varit ett problem för oss hela tiden har varit tillgången på vaccin. Tyvärr har vi tvingats prioritera ganska hårt, säger Per Wahlenius.

Studenterna glömdes bort

Sjukhusens uppdrag att vaccinera personal och studenter på vfu tog slut när fas fyra tog vid, då alla enligt regionens riktlinjer istället ska erbjudas vaccin enligt den allmänna vaccinationsordningen.

Enligt Nadja Ståhl, ordförande för Vårdförbundet student, var det i början otydligt på många håll i landet vem som skulle vaccinera studenter.

–  Detta var en stor fråga tidigare eftersom ingen tänkte på studenterna till en början. Men vad jag förstått så löste det sig för de flesta, säger Nadja Ståhl.

Men så blev det inte för Jennifer Eriksson. I Region Stockholms rekommendationer framgår det att studenter under handledning kan delta i patientnära vård av covid-19-patienter. Jennifer Eriksson fick samma besked från sin högskola Sophiahemmet. Eftersom hon var rädd att det skulle påverka handledarens bedömning sade hon aldrig nej till att närvara i vården av misstänkt covidsmittade, trots att hon inte alltid kände sig trygg med skyddsutrustningen.

Kände sig osäker

Oron för att själv bli smittad och sjuk var som störst när hon praktiserade på ambulansen. Hon tyckte att både skyddsutrustningen och hygienrutinerna där fungerade sämre än på infektionskliniken. Mot slutet av ambulansplaceringen började Jennifer Eriksson trots allt säga ifrån. Hon tyckte inte längre att det kändes rimligt att ta risken att utsätta sig för covidsmitta så nära inpå sin examen.  

Men rädslan för att bli smittad under sin praktik har inte bara handlat om henne själv och risken att missa sin examen. Hon har också reagerat när hon hört vårdpersonal informera sköra patienter om att ”här är alla i personalen vaccinerade”, när hon själv stått bredvid.

När Jennifer Eriksson vände sig till ansvariga på Sophiahemmets högskola och beskrev sin oro fick hon till svar att det är upp till varje vfu-placering att ordna med vaccin till studenter och att det alltid finns en möjlighet att ta ett studieuppehåll för den som är väldigt orolig. Hon hade önskat ett ännu större engagemang från högskolan och mer omsorg om studenterna.

– I praktiken har de skjutit över ansvaret på studenterna att avgöra om vi vill klara utbildningen men möjligtvis insjukna i covid eller ta ett studieuppehåll på obestämd tid. Att det här är en utbildning som kräver vfu är ingen nyhet. Jag tycker att det borde ha funnits en tydligare och bättre plan för hur vi skulle kunna fortsätta vår utbildning på ett tryggt och säkert sätt, säger Jennifer Eriksson.

Lättnad och stolthet

Hon känner flera studenter som hamnat i precis samma oroliga och ovissa situation som hon själv under sista terminen. Men känner också till kursare som lyckats bli vaccinerade på sina extrajobb. Själv har hon jobbat extra inom psykiatrin men hann inte bli vaccinerad där innan Astra Zeneca drogs in.

– Och måste man ha ett extrajobb för att kunna få göra praktik på ett tryggt och säkert sätt? Nej, jag tycker inte det, säger hon.

Pandemin har överskuggat en stor del av hennes utbildning. Studenterna har fått betala ett högt pris. Men nu är Jennifer Eriksson klar och på väg ut i yrkeslivet med unik erfarenhet och en stark och grundad övertygelse om sitt eget värde som sjuksköterska.

Sophiahemmets rektor Johanna Adami hoppas att studenterna ska känna stolthet. Hon tycker, till skillnad från Jennifer Eriksson, att högskolan gjort allt den kan för att säkra att varje student ska kunna genomföra sin utbildning. Exempelvis genom stöttning från lärare, studievägledare och studenthälsan och genom att studenter som missat undervisning eller examination på grund av sjukdom kunnat komplettera dessa moment.

– Aldrig någonsin har våra studenter varit så efterlängtade i vården som nu och aldrig har de kunnat göra så stor skillnad. Det är jag extremt stolt över och det hoppas jag studenterna också är. De har gjort fantastiska insatser i en svår tid, säger Johanna Adami.