Vänta med att operera artros

Artros ska först och främst behandlas med träning, inte operation. Nu diskuteras ekonomiska sanktioner mot dem som inte följer det nya vårdprogrammet.

27 februari 2009

Artros är inte alls någon hopplös sjukdom. Även den som är gammal och lider av stora besvär kan göra mycket själv för att bli bättre. Det är huvudbudskapet i det första vårdprogrammet om artros som läggs ut på Region Skånes hemsida under våren.

Om patienterna tränar, gör sig av med eventuell övervikt och får kunskap om sin sjukdom kan operationer sannolikt skjutas upp eller undvikas helt.

– Dessutom räknar vi med bättre resultat, mätt som patienttillfredsställelse, säger Leif Dahlberg, professor och överläkare vid ortopedkliniken på Universitetssjukhuset Mas, som har varit med om att ta fram vårdprogrammet »Processen för ledvärk – artros, höft och knä«.

Han har nyligen skrivit en lägesrapport om artros för Socialstyrelsens räkning.

– I princip ska ingen opereras innan vårdprogrammets grundbehandling gåtts igenom. Först efter att träningsprogrammet utvärderats efter tre till sex månader kan det bli aktuellt, säger han.

Men det gäller att komma igång tidigt i artrosförloppet för att få bäst effekt. Åldern har också stor betydelse för vilken behandling som i slutänden ska väljas, operation eller enbart träning. En 65-åring kanske klarar sig med sin protes livet ut, medan en yngre person riskerar att behöva opereras igen efter 20 år när protesen måste bytas ut.

– Det blir aldrig lika bra andra gången. Dessutom riskerar unga människor mer proteskomplikationer eftersom de belastar lederna mer, säger Leif Dahlberg.

Patienterna snurrar ofta runt i ortopedin och får olika besked, men Leif Dahlberg tycker att de i första hand hör hemma i primärvården och på de artrosskolor som finns runt om i landet. En artrosskola är en evidensbaserad utbildning där målet är att öka patienternas livskvalitet och ge dem kunskap så att de klarar sig själva i vardagen. Problemet, enligt Leif Dahlberg, är att för få tycks känna till artrosskolorna och att riktlinjer som funnits länge inte följs. Därför diskuteras nu om ekonomiska sanktioner kan införas samtidigt som vårdprogrammet om artros implementeras. Huvudmannen ska alltså inte få betalt för fel åtgärder.

– Det kommer säkert att uppfattas som obehagligt, men man måste testa de olika evidensbaserade trapporna i behandlingen först och inte direkt ta till den grövsta, säger Leif Dahlberg.

Han hänvisar till en enkätundersökning i Västra Götaland där hälften av alla tillfrågade som hade höftprotesopererats uppgav att de inte hade fått någon information alls om sin sjukdom.

– Detta trots att vi varit överens i snart tio år om att det ska ske, säger han.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida