Vårdcentralen där studenterna tar plats: ”Vi utvecklas i rollen”

På Råslätts vårdcentral i Jönköping tar vfu-studenter i tvärprofessionella team emot egna patienter. ”Man utvecklas i rollen när man får ta mer plats”, säger sjuksköterskestudenten Frida Jansson.
Dagens första patient haltar in i undersökningsrummet. Diskbråcket i ryggen gör att vänsterbenet inte längre vill lyda. Dessutom besväras han av utslag efter covidvaccinationerna som orsakar klåda och sår.
Men det är inte därför Arnold Håkansson besöker vårdcentralen, utan för cirkulationen. Fötterna blir blå när han sitter ner och blodtrycket behöver kollas.
– Välkommen, vi är flera här i dag som du ser, säger sjuksköterskestudenten Frida Jansson.
Med under besöket finns även läkarstudenten Simona Lazarevic och snart färdiga arbetsterapeuten Sara Molnár. Tillsammans med ytterligare två studenter – Julia Lund och Filip Gustavsson – gör de vfu vid klinisk undervisningsmottagning (kum) på Råslätts vårdcentral i Jönköping.
Timslånga besök
I de nybyggda lokalerna har de fem studenterna tillgång till två egna undersökningsrum. Förberedelser och reflektion sker i ett konferensrum intill. I mitten sitter teamhandledarna Lina Johansson och Soile Väätäjä, båda sjuksköterskor.
– Jag var själv på kua, klinisk undervisningsavdelning, i Lund när jag pluggade. I den verksamheten kände jag mig lite oförberedd och inkastad. Därför kunde jag inte föreställa mig hur kul rollen som teamhandledare här skulle bli. Jag njuter verkligen! säger Lina Johansson.
När någon av de cirka 11 000 listade patienterna kontaktar vårdcentralen kan de få erbjudande om att i stället för att träffa legitimerade sjuksköterskor, läkare och arbetsterapeuter bli undersökta av studenterna.
– Det flesta är positiva, men man ska vara medveten om att det är en utsatt situation att prata om sin hälsa inför en hel grupp, säger Lina Johansson.
Förutsättningen är förstås också att patienternas besvär passar för konceptet. Kostnaden är samma som vid ett vanligt vårdbesök, men mottagningstiden är en hel timma i stället för normala 20–30 minuter. Anledningen är att de tre professionerna ska få bidra med sina perspektiv.
– Det är spännande att se att alla i teamet har olika kompetens och att få en djupare inblick i arbetsuppgifterna, säger Frida Jansson.

Varierade arbetsuppgifter
Under en arbetsdag hinner studenterna med två till tre patientbesök per team.
– Vi har haft många årskontroller för diabetes. Det har vi nästan blivit experter på, säger Frida Jansson.
När hon sökte praktiken hade hon inte så bra koll på vad kum var.
– Men jag hade hört att det var lärorikt av kompisar som går året över oss. Vi får tid att planera och förbereda varje patientmöte, så man är trygg och vet vad man ska göra. Och det finns alltid en legitimerad läkare eller sjuksköterska i rummet, det känns patientsäkert.
Frida Jansson och Julia Lund går femte terminen på sjuksköterskeprogrammet vid Hälsohögskolan i Jönköping. Första veckan på kum lade de bland annat om sår, tog bort stygn och gjorde ekg-undersökningar.
Kum på Råslätts vårdcentral
Klinisk undervisningsmottagning, kum, är en valbar form av verksamhetsförlagd utbildning, vfu. Placeringen är två veckor.
Råslätts vårdcentral i Jönköping är specialbyggd för ändamålet. Studenterna har tillgång till två egna undersökningsrum och ett gemensamt utrymme för förberedelse och reflektion.
Studenter som pluggar till sjuksköterska, läkare och arbetsterapeut jobbar i team och tar gemensamt emot patienter. Alla ska bidra med sin kompetens och sitt perspektiv.
Teamarbetet syftar till interprofessionellt lärande, ipl, där studenter från olika vårdutbildningar tränar samarbete genom att lära med, om och av varandra.
Den här tisdagen ska Julia Lund ta ett ortostatiskt blodtryck på snart 90-åriga Roy Källvik, som väntar på en höftledsoperation.
– Smärtan är det värsta jag varit med om, och då har jag ändå genomgått både en by pass-operation och överlevt 65-procentiga brännskador, säger han.
Roy Källvik har kommit i god tid. Efter fyrtiofem minuter i väntrummet känner han att pulsen är stabil. Men nu vill vårdpersonalen se hur den påverkas av att han ställer sig upp. Julia Lund ska mäta blodtrycket först i sittande läge, sedan stående direkt efter att han rest sig samt efter en, tre och fem minuter.
– Hur mycket rör du på dig i vardagen? frågar hon medan manschetten fästs på överarmen.
– Vi promenerar varje dag, gumman och jag, för man vill vara i god form inför operationen. Men om det är sådant här väder åker vi ner i källargången. Den är 110 meter, så tio varv blir 2,2 kilometer.
Han pekar mot fönstret och utsikten över busstorget, där människor huttrar i vårkylan.
– Det var kreativt, sådant gillar vi att höra, säger läkarstudenten Filip Gustavsson, och skriver upp värdena som visas på blodtrycksmätaren.
De är oväntat bra.

Kompletterar varandra
Handledaren Soile Väätäjä håller sig i bakgrunden under besöket. Efteråt ger hon feedback.
– Ni gjorde ju detta lysande, igen! Det var bra redan förra veckan men jag kan se ytterligare förbättring nu. Ni kompletterar varandra fint och gav ett gott bemötande där ni förklarade tydligt varför patienten var här i dag och hur återkopplingen kommer att ske framöver, via läkare.
Även Frida Janssons team får positiva kommentarer. Under reflektionsstunden diskuteras om de ändå kunde varit mer effektiva i mötet med Arnold Håkansson.
Själv är patienten mycket nöjd.
– Jag jobbar som lärare på fordonsprogrammet här i stan, så jag gillar ju elever. De som håller på med utveckling av sig själva. Det är härligt!