Vårdens kvalitetsregister fungerar för dåligt

Socialstyrelsen har inte agerat som en expertmyndighet och har gett regeringen en alltför positiv bild av kvalitetsregistren, hävdar Riksrevisionen i dag i en rapport till regeringen.

-Vi konstaterar att registren i väldigt stor utsträckning är läkarnas och tycker att de borde byggas ut för hela vården. Socialstyrelsens roll borde också renodlas och skärpas, säger revisionsdirektör Stefan Lindström och betonar att det inte är själva registren utan bara Socialstyrelsens hantering av dem som har granskats.

De nationella kvalitetsregistren är ett underlag för nationell uppföljning av vården. De ska både öka kunskapen om vilka behandlingsmetoder som ger bästa möjliga vård och minska de skillnader i vårdkvalitet som finns mellan olika sjukhus.

Utvecklar inte vården

Men Riksrevisionen hävdar att dagens modell med självständiga kvalitetsregister som drivs på frivillig basis är ett ineffektivt sätt för Socialstyrelsen att utveckla vården. De ger ingen överblick, viktiga delar av vården saknas och Socialstyrelsen har inte bevakat och granskat kvaliteten på inrapporterade data.

Få av registren redovisar resultat på kliniknivå, de används inte för tillsyn och bara i begränsad omfattning för utveckling av medicinsk praxis.

Förutsättningar saknas

-Riksrevisorernas granskning och rapport understryker väldigt tydligt att det inte finns förutsättningar för att ge en samlad bild av vad hälso- och sjukvården egentligen presterar och hur det stämmer med befolkningens behov.

Det säger Gunilla Huldt Backlund, enhetschef på medicinsk kvalitetsutveckling på Socialstyrelsens hälso- och sjukvårdsavdelning.

-Men det har inte varit syftet med registren. De har vuxit fram för att det har saknats kvalitetssystem och de har byggts upp av eldsjälar som har behövt kvalitetssystem i sitt eget arbete. Generellt saknas variabler för hur patientens upplevelser och omvårdnadsvariabler.

Krav på stöd har inte följts

De krav för att få finansiellt stöd som Socialstyrelsen själv har ställt upp har inte följts när pengar har fördelats till de olika registren. Kraven på samverkan med Sveriges kommuner och landsting har hindrat Socialstyrelsen från att agera i enlighet med de krav och förväntningar som ställs på en expertmyndighet, hävdar Riksrevisionen.

-I och med att regeringen har valt att lägga pengarna till kvalitetsregistren i Dagmaröverenskommelsen har vi inte kunnat ställa de krav vi hade velat. Det innebär också att regeringen indirekt har bett oss att snarare vara stödjande än ställa krav och utöva tillsyn. Men redan i höstas påpekade vi för socialdepartementet att vi ville få ett tydligare mandat för att kunna ställa högre krav, säger Gunilla Huldt Backlund.

Riksrevisionen anser att Socialstyrelsen har gett regeringen en alltför positiv bild av registrens kvalitet, nytta och utveckling trots vetskap om problem och brister.

-Men registren har lett till flera förbättringsprojekt, till exempel för att jämna ut kvalitetsskillnader, och det har blivit allt vanligare med öppna redovisningar för att förbättra vården, kontrar Gunilla Huldt Backlund.

Hela rapporten kan läsas på www.riksrevisionen.se.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida