Vårdfokus granskar. Dålig kunskap om sugklockan

Vårdfokus granskar. Dålig kunskap om sugklockan
Var sjätte förstföderska blir förlöst med sugklocka, ändå finns väldigt lite forskat om instrumentet. Illustration: Emma Hanquist

Förlossningsklinikernas riktlinjer spretar. Risk för att mammor och barn skadas i onödan.

5 november 2014

Trots att så många förlossningar avslutas med sugklocka finns ingen enighet om hur instrumentet används på bästa sätt. Och då har sugklockan, som är en svensk uppfinnig, ändå funnits i 60 år.

Spretiga riktlinjer

Vårdfokus har granskat pm från 28 olika förlossningskliniker i 21 landsting och regioner och resultatet visar på en spretig samling riktlinjer som skiljer sig åt på flera viktiga punkter.

Maxtiden för hur länge ett sugklockeförsök får hålla på, för att inte riskera att barnet skadas, varierar till exempel mellan 15 och 25 minuter i de olika pm vi gått igenom. Även inom samma landsting kan riktlinjerna skilja sig åt.

Klinikerna tänker olika kring hur många gånger sugklockan får släppa och även kring max antal drag.

För lite forskning

Enligt Cecilia Ekeus, barnmorska och docent vid Karolinska institutet, är en förklaring till de olika bedömningarna att det helt enkelt saknas kunskap om sugklockan.

– Det är märkligt med tanke på hur många förlossningar som avslutas med sugklocka. Trots detta är det otroligt lite forskat kring hur barnet mår, neonatala komplikationer och konsekvenser för mamman, säger hon.

Instrumentet räddar liv

I de flesta fall är sugklockan ett bra instrument som räddar liv, det vill Cecilia Ekeus understryka. Men när det går snett kan det gå riktigt illa och hon misstänker att det i den stora mängden sugklockeförlossningar finns både mammor och barn som skadas i onödan.

Hon är själv mitt uppe i ett stort forskningsprojekt som ska ge mer kunskap om sugklockan. Förhoppningen är bland annat att kunna identifiera mammor och barn och förlossningar där sugklocka bör undvikas.

Granskningen visar…

I dag finns ingen säker vetenskap kring exempelvis tidsgränser, vilket avspeglar sig i förlossningsklinikernas spretiga riktlinjer.

Vårdfokus granskning visar bland annat…

  • att det verkar finnas olika syn på om tiden för sugklockeförsöket ska räknas från att klockan anläggs eller från första draget.
  • att max antal klocksläpp varierar mellan 2 och 3.
  • att max antal dragningar om huvudet inte följer med varierar från 1-2 på vissa kliniker till 3-5 på andra.

Här kan du läsa hela granskningen om hur olika svenska förlossningskliniker tänker kring hur sugklockan används på bästa sätt.

Sugklockan en välanvänd svensk uppfinning

  • 7 923 barn förlöstes med sugklocka eller tång 2012, tång står för en minimal del.
  • Var elfte förlossning avslutas med sugklocka, var sjätte bland förstföderskor.
  • Sugklockan fyller 60 år i år.
  • Läkaren Tage Malmström från Göteborg uppfann sugklockan tillsammans med en professor i mekanik och en mariningenjör.
  • Källa: Medicinska födelseregistret och boken Svensk kvinnosjukvård under ett sekel

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida