Vårdfokus undersökning: Lön viktig morot för specialistutbildning
I Vårdfokus undersökning svarade 63 procent av sjuksköterskorna att full lön under var viktigast för att de skulle börja en specialistutbildning.
Granskning: Specialistutbildning

Vårdfokus undersökning: Lön viktig morot för specialistutbildning

Bristen på specialistsjuksköterskor är skriande. De är hett eftertraktade överallt, från operationssalarna till att bli nyckelspelare i den nya goda och nära vården. Fler behöver ta steget – men då vill de få studielön och högre framtida lön. Det visar Vårdfokus nya undersökning.

Under pandemin lyste ordet brist med eldskrift. Intensivvårdssjuksköterskorna arbetade maratonpass i sina skyddsmasker, och pensionerade distriktssköterskor fick rycka in och ordinerade vaccin på löpande band.

År efter år visar undersökningar att det är brist på specialistsjuksköterskor och barnmorskor. Bristen gäller i dag alla regioner och hälften av kommunerna. Värst är situationen för exempelvis operations- och intensivvårdssjuksköterskor, men följda av en rad andra inriktningar.

Jämfört med för tjugo år sedan är andelen specialistsjuksköterskor bland sjuksköterskorna betydligt lägre, idag 43 procent av sjuksköterskorna, vilket oroar Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening.

Janí Stjernström, vice ordförande i Vårdförbundet. Bild: Ulf Huett
Janí Stjernström, vice ordförande i Vårdförbundet. Foto: Ulf Huett

– Specialistsjuksköterskorna räcker inte till, det märks i alla vårdformer. Deras kompetens behövs för att ge avancerad, specifik omvårdnad som är patientsäker samt för att utveckla vården och forska, säger Janí Stjernström, Vårdförbundets vice ordförande.

Förutom specialistsjuksköterskor i akutsjukvården ser hon ett kommande hål i primärvården, då runt en tredjedel av distriktssköterskorna är 60 år eller äldre.

– De är avgörande för att det ska gå att förverkliga reformen mot en god och nära vård. Den inriktningen prioriteras sällan. Kommunerna behöver också börja satsa mer på specialistutbildade, säger hon.

Bristen är väl känd i maktens korridorer, både hos arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, och i regeringskansliet.

Vårdfokus har gjort en enkätundersökning, till Vårdförbundets medlemmar, för att ta reda på vad sjuksköterskorna själva behöver för att återvända till skolbänken.

Innehållet i det här blocket kan inte visas

Du har valt att inte acceptera cookies på vårdfokus.se, därför kan inte detta innehåll visas.

Ändra mina inställningar för cookies

För dem som vill se fler framtida specialistsjuksköterskor och barnmorskor är resultatet glädjande. Av de svarande grundutbildade sjuksköterskorna vill majoriteten vidareutbilda sig. 67 procent svarar ja, 22 procent vet inte riktigt, och endast 11 svarar att de inte är intresserade. Den stora bristen verkar därför inte bero på sjuksköterskornas egen vilja eller ork att bli specialister.

Oili Dahl, ordförande i Svensk sjuksköterskeförening. Foto: Svensk sjuksköterskeförening.

Oili Dahl, Svensk sjuksköterskeförenings ordförande känner igen sjuksköterskors höga ambitionsnivå, om de får rätt förutsättningar.

– Svenska sjuksköterskor har extremt hög motivation och vill utvecklas, det visar ny forskning. Det behöver vi ta vara på i vården. Uppenbarligen görs inte tillräckliga satsningar på tillväxten av specialistsjuksköterskor eftersom vi fortsätter ha stor brist, säger Oili Dahl.

Både Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening efterlyser en nationell handlingsplan, och större satsningar från staten, regionerna och kommunerna.

Det har gjorts mångmiljonsatsningar från staten för att utöka antalet studieplatser i landet. En startade 2016 och skulle ge 600 fler nybörjarstudenter per år, men det har visat sig vara lättare sagt än gjort. Visserligen ökade antalet studenter, men inte tillräckligt. År 2020 nådde lärosätena tillsammans bara upp till 66 procent av målet. Bakom det spökar en rad orsaker.

– Det finns för få vfu-platser, otillräckligt med disputerade lärare och att många sjuksköterskor har svårt att börja studier med kort varsel och att få tjänstledigt, för att nämna några exempel, säger Fredrik Bergenfeldt, utredare på Universitetskanslersämbetet, UKÄ.

Den mest aktuella satsningen är förra årets överenskommelse mot en god och nära vård, där 500 miljoner ska gå till utbildning av specialistsjuksköterskor.

Samtidigt har högskolor och universitet svårt att fylla platserna på utbildningarna.

Lyssna: Vårdfokuspodden om specialistutbildningar

Innehållet i det här blocket kan inte visas

Du har valt att inte acceptera cookies på vårdfokus.se, därför kan inte detta innehåll visas.

Ändra mina inställningar för cookies

Vårdfokus har frågat sjuksköterskorna i enkäten vad som är viktigast för att de ska ta steget och hoppa på en utbildning. Det absolut vanligaste svaret är ”att få full lön under studietiden”. Näst viktigast är att vidareutbildningen ska resultera i högre lön än vad jobbet som grundutbildad sjuksköterska ger. De staplarna är riktiga skyskrapor jämfört med de andra svaren, som att det ska fungera med familjesituationen, eller att få göra vfu nära hemorten.

Innehållet i det här blocket kan inte visas

Du har valt att inte acceptera cookies på vårdfokus.se, därför kan inte detta innehåll visas.

Ändra mina inställningar för cookies

Lön under specialistutbildningen är alltså glödhett. Det har blivit vanligare att få en utbildningstjänst med full lön under sin specialistutbildning. På flera håll i landet är det svårt att tillsätta platserna på utbildningarna utan det. Ofta rör det sig om utvalda inriktningar som regionerna vill lönefinansiera, de med störst brist och som inte går att ersätta med grundutbildade sjuksköterskor.

Men i dag vet ingen om utbildningstjänster fortsätter att öka. Det mättes senast av Socialstyrelsen 2017, och då fanns det 1200 i hela landet. I vår väntas en ny mätning presenteras.

Janí Stjernström känner väl igen resultatet i Vårdfokus enkät – att sjuksköterskor vill ha lön under specialistutbildningen. Vårdförbundet driver frågan, som kallas akademisk specialisttjänstgöring, AST, sedan tio år. Men nu när regioner och kommuner står med enorma budgetunderskott växer Janí Stjernströms oro.

– De måste satsa på att sjuksköterskor ska kunna gå specialistutbildning med lön ändå. Det ingår i vårt kollektivavtal. Vi får signaler om att de drar ner på specialistutbildning, vilket är riskfyllt. Vidareutbildning ska ses som en långsiktig investering. Jag tror inte att våra medlemmar är beredda att ta större studielån i dessa tider, säger hon.

Den blygsamma löneutvecklingen efter specialistutbildningarna har länge varit en av bromsklossarna för att locka fler tillbaka till skolbänken. Det är också den orsak som flest sjuksköterskor i enkäten angett som skäl till att inte vidareutbilda sig. Vårdförbundet menar att de kalla ekonomiska vindarna från arbetsgivarsidan nu riskerar att förvärra läget.

Innehållet i det här blocket kan inte visas

Du har valt att inte acceptera cookies på vårdfokus.se, därför kan inte detta innehåll visas.

Ändra mina inställningar för cookies

År 2018 presenterades en utredning med inriktning på hur bristen på specialistsjuksköterskor skulle kunna lösas. I förslaget till regeringen fanns bara tre specialistutbildningarna kvar: operations-, anestesi- och intensivvårdssjuksköterska, samt en valfri för lärosätena. En stor förändring mot dagens elva inriktningar, som sågades av professionsföreningarna.

Sedan dess är det tyst om förslaget, men i höstas gick startskottet för en ny statlig utredning om specialistkompetenser i vården, och i dagarna presenteras en annan, om hur vfu-platser kan ökas.

Det uppdelade ansvaret komplicerar satsningar. Staten finansierar högskoleutbildningen och regioner och kommuner bidrar med vfu-platser och lön under utbildningen. Ingen aktör har resurser för att ta långsiktigt helhetsansvar för kompetensförsörjningen, menar Socialstyrelsen i sin årliga rapport om tillgång på legitimerad vårdpersonal.

Dessutom väcker både Nationella vårdkompetensrådet och Svensk sjuksköterskeförening frågan om inte lärosätena kan samarbeta mer, för att utnyttja sina lärarresurser.

Carina Sparud Lundin, professor vid Sahlgrenska Akademin. Bild: Göteborgs universitet
Carina Sparud Lundin, professor vid Sahlgrenska Akademin. Foto: Göteborgs universitet

Det kan Carina Sparud Lundin också tänka sig. Hon är ordförande i Regionala vårdkompetensrådet Västra och professor vid Sahlgrenska Akademin i Göteborg. Lärosätet har ett av landets största utbud av specialistutbildningar. Men på bordet har hon ett mer akut problem. Det är att universitetet inte kan fylla platserna, trots många sökande.

För vissa utbildningar, som anestesi, är vfu-platserna den stora stoppklossen. Men hon ser också att de grundutbildade sjuksköterskorna har svårt att komma loss från vårdgolvet i dag. De tvingas ofta vänta ett halvår.

– Arbetsgivarna dröjer med att ge besked om studieledighet. Då håller sjuksköterskorna på sin högskoleplats fram till kursstart. När de sedan tackar nej är det omöjligt för oss att hinna tillsätta platsen, säger Carina Sparud Lundin. Dessutom tillkommer krångel med antagningen, och de tomma skolbänkarna har gjort att institutionerna nu måste betala tillbaka stora pengar. Carina Sparud Lundin efterlyser modernare antagningsregler. Där är hon i gott sällskap med flera lärosäten. Frågan rör de sjuksköterskor som får en utbildningstjänst med full lön hos regioner och kommuner.

– De har valts ut som lämpliga av arbetsgivaren, men just de kommer inte alltid in på utbildningarna. Där konkurrerar sjuksköterskorna om platserna med meriter som antal högskolepoäng eller arbetslivserfarenhet. Det behöver ändras för att vi ska få till kompetensförsörjning utifrån regionens behov.

Men när frågan prövades av UKÄ fann de att en anställning inte kan räknas som meriterande enligt högskoleförordningen. En som mötts av just den stängda dörren är sjuksköterskan Malin, som vill bli anestesisjuksköterska.

– Det hänger inte bara på arbetsgivaren om man får gå en utbildning med betald lön. Här i Östergötland finns utbildningstjänster inom anestesin. Men jag kommer inte in på Linköpings universitet. Jag har för låga högskolepoäng. Det är skevt att de som redan har en vidareutbildning kommer in före, säger hon.

Innehållet i det här blocket kan inte visas

Du har valt att inte acceptera cookies på vårdfokus.se, därför kan inte detta innehåll visas.

Ändra mina inställningar för cookies

Samtidigt nosar arbetsgivarsidan på andra alternativ för att lösa bristen. Som att digitala lösningar ska minska på vårdtrycket eller att yrkesgrupper med kortare utbildning införs. Ett färskt exempel är Karolinska universitetssjukhusets förslag i år att avlasta operationssjuksköterskor på vissa salar med operationstekniker, som väckt intensiv debatt.

Specialistutbildningar får kritik

Förra året granskade Universitetskanslersämbetet, UKÄ, 40 utbildningar till specialistsjuksköterska med inriktningen ambulanssjukvård, distriktsvård- och psykiatrisk vård. Av dessa fick 13 sitt examenstillstånd ifrågasatt på grund av bristande kvalitet. En återkommande orsak är brist på lärare med både rätt vetenskaplig kompetens och professionsanknytning.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida