kollektivavtal

Vårdförbundet behåller avtalet med SKR

Vårdförbundet ger kommuner och regioner en ny chans att satsa på särskilt yrkesskickliga. HÖK19 sägs inte upp i förtid utan gäller även nästa år. Nu med nya förtydliganden kring hur avtalet ska tolkas och användas.

– Vi tror på avtalet. Det här är rätt väg att gå om arbetsgivaren vill kompetensförsörja med våra livsviktiga yrken även i framtiden och om vi ska kunna få behålla kollegor med lång erfarenhet, som är viktiga på arbetsplatsen, säger Sineva Ribeiro, Vårdförbundets ordförande.

I går fattade Vårdförbundets styrelse beslut om att låta avtalet HÖK19 vara kvar till avtalsperiodens slut. Istället för att säga upp det i förtid.

Som ett tillägg till avtalet har parterna kommit överens om ett nytt samsynsdokument. I dag undertecknas det av Sveriges kommuner och regioner, SKR, och skickas sedan vidare till Sineva Ribeiro för underskrift. Samsynsdokumentet är inget avtal, men en text där Vårdförbundet tillsammans med SKR förtydligar parternas gemensamma syn på hur HÖK19 ska tolkas och användas, berättar Sineva Ribeiro.

Försök att lösa problem

Sineva Ribeiro. Foto: Ulf Huett

Under hösten har Vårdförbundets ledning samlat in synpunkter från förtroendevalda och lokala styrelser runtom i landet. Här finns bland annat kritik mot att det på många håll varit svårt att få fram lönestatistik som visar hur arbetsgivarna värderat de mest erfarna. Dialogen kring hur särskilt yrkesskickliga ska prioriteras har brustit. Vissa arbetsgivare – som exempelvis Region Västerbotten – har inte ens velat använda begreppet särskilt yrkesskicklig.

– Vi ha försökt fånga upp de problem som man möts av lokalt och tillsammans med SKR lyft det i samverkansdokumentet. Nu måste de arbetsgivare som inte tagit till sig vårt avtal göra det, säger Sineva Ribeiro.

Det finns en stor frustration i vården, ett missnöje och en bristande tillit till arbetsgivaren. Du har själv sagt att personalpolitiken varit en ren katastrof under pandemin. Vad är det som gör att ni litar på att arbetsgivarna nu kommer att tillämpa avtalet på rätt sätt?

– Vi litar inte alls på att alla arbetsgivare kommer att tillämpa avtalet på rätt sätt. Jag tror det krävs ett fortsatt stort arbete lokalt. Men med våra nya och tydliga skrivningar har vi förutsättningar att sätta större press på arbetsgivare som hittills inte har levererat utifrån avtalets intentioner, säger Sineva Ribeiro.

Vad är HÖK19?

  • Avtalet HÖK19 reglerar lön och andra viktiga villkor för cirka 90 000 anställda i landets regioner, kommuner och kommunala bolag.
  • HÖK19 har särskilt fokus på att öka lönespridningen och chansen till lönekarriär genom att höja lönerna för de mest erfarna, som under många år halkat efter i löneutvecklingen. I avtalet kallas denna grupp särskilt yrkesskickliga.
  • Parterna som tecknat avtalet är Vårdförbundet, Sveriges kommuner och landsting, SKR, och de kommunala företagens arbetsgivarorganisation Sobona.
  • Avtalet gäller i 3 år från 1 april 2019 till 31 mars  2022 med en ömsesidig uppsägningstid på 3 kalendermånader.

Annelie Söderberg, Vårdförbundets förhandlingschef, berättar mer om innehållet i den nya skrivelsen. Här står det bland annat att arbetsgivaren är skyldig att ta hänsyn till avtalets mål, att prioritera särskilt yrkesskickliga. Här finns det också förtydligat att de som utses till särskilt yrkesskickliga ska vara medarbetare med längre yrkeserfarenhet, eftersom syftet med avtalet är att öka möjligheterna till lönekarriär inom yrket över tid.

Vad är en särskilt yrkesskicklig?

Annelie Söderberg.

Dokumentet trycker också på vikten av lokal dialog. Att det ska finnas en diskussion och en tydlighet kring vad det innebär på en viss arbetsplats att vara särskilt yrkesskicklig. Vad särskilt yrkesskickliga bidrar med när det kommer till utveckling, teamarbete, arbetsmiljö och patientsäkerhet, bland annat.

– Ett stort problem som lyfts lokalt är att vi inte ens får prata om särskilt yrkesskickliga. Nu finns ett samsynsdokument som säger att det spelar roll vilken erfarenhet, kompetens och särskild yrkesskicklighet du har i det nära arbetet med patienterna, säger Sineva Ribeiro.

Trots problem finns det också ljusglimtar. Enligt Annelie Söderberg visar Vårdförbundets löneenkät att de mest erfarna börjar värderas mer. I år har en del fått lönelyft som motsvarar vad de flesta bara kan få om de byter arbete, berättar hon.

Att utvecklingen går åt rätt håll när det gäller värderingen av särskilt yrkesskickliga är anledningen till att Vårdförbundet vill behålla avtalet, berättar Sineva Ribeiro. Hon framhåller också att HÖK19 generellt sett gett Vårdförbundets yrkesgrupper löneökningar över industrimärket, som ska vara vägledande för andra branscher. Även detta har varit en viktig anledning till förbundsstyrelsens beslut, berättar hon.

Ser nya möjligheter

På grund av pandemin har många arbetsgivare fortfarande inte satt årets löner. Krisen har inte bara pressat vårdens medarbetare utan också chefer, hr och facket, som haft fullt fokus på akuta frågor. Det har gett mindre tid till att arbeta med löneavtalet lokalt. Därför är också löneöversynen 2020 försenad. Samtidigt har pandemin satt ljus på Vårdförbundets yrkesgrupper på ett nytt sätt. Det ger nya möjligheter i dialogen med arbetsgivarna om hur förbundets medlemmar bör värderas, säger Sineva Ribeiro. Hon har därför stora förväntningar på arbetsgivarna och hur de ska hantera avtalet nästa år.

– Det har kommit upp till ytan att vi spelar roll. Att det gör skillnad på en intensivvårdsavdelning om de särskilt yrkesskickliga lämnar, trots att det går att rekrytera tio nya. Nu är det dags att tacka med lön. Att missa den chansen kommer att ge långsiktiga problem, påverka utvecklingen av hälso- och sjukvården och drabba hela befolkningen, säger hon.

Tre nya punkter i avtalet HÖK19

Förutom ett samsynsdokument har Vårdförbundet, SKR och Sobona även också kommit överens om några tillägg i själva avtalet HÖK 19, som gäller partsgemensamma arbeten.

  • Nästa år ska tre gemensamma lönekonferenser arrangeras, i syfte att utveckla den lokala löneprocessen.
  • Parterna ska även ta fram olika typer av stöd till fack och arbetsgivare lokalt, för att arbetet med lönerna ska fungera bättre. 
  • Här finns också en överenskommelse om att förlänga det partsgemensamma arbetet kring utbildningsanställningar. Här ingår nu att utforska förutsättningarna för specialistutbildningar för barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida