Vårdförbundet: Dags att testa den nya rollen i några kommuner

Sjuksköterskornas organisationer driver på. De vill få loss pengar att testa den nya rollen på några ställen i landet. Vårdförbundets Sineva Ribeiro tycker att de fått god respons från Sveriges kommuner och regioner, SKR, och regeringen. Och några universitet står i startgroparna.

Vårdförbundet och Svensk sjuksköterskeförening följer hur rollen som avancerad specialistsjuksköterska växt fram i en rad andra länder och menar att den snarast behöver införas inom den nära vården.

Utbildningen ska bygga vidare på specialistsjuksköterskans och ligga på en akademisk masternivå. En viktig del av rollen är att på ett nytt sätt kunna bedöma och hantera patienter självständigt. Därför ska även ett kliniskt fortbildningsprogram ingå.

– Vi vill införa avancerad specialistsjuksköterska med skyddad specialistbeteckning och nationellt reglerad utbildning. Vården ska få möjligt att bestämma om de behöver en avancerad specialistsjuksköterska. Det finns en liknande utbildning i kirurgi och de sjuksköterskorna är väldigt efterfrågade, säger Oili Dahl, ordförande i Svensk sjuksköterskeförening.

Finns redan i norra Sverige

Nu vill hon och Vårdförbundets Sineva Ribeiro se att rollen utvecklas inom den nära vården och pekar på exempel i som redan finns i norra Sverige.

Och påtryckningar från de båda föreningarna gentemot myndigheter, arbetsgivarorganisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR, och flera ministrar börjar ge resultat.

I våras kom Nationella vårdkompetensrådet, tillsatt av regeringen, med ett skarpt förslag. De vill att rollen utvecklas för den nära vården i Sverige, för att öka tillgängligheten för äldre och multisjuka.

– Vi ser att yrkesrollen avancerad specialistsjuksköterska är något som behövs och som skulle stärka den medicinska kompetensen inom den nära vården. Funktionen skulle få en viktig roll, särskilt för patienter med stora eller komplexa vårdbehov, säger Ann-Marie Wennberg Larkö, ordförande i Nationella vårdkompetensrådet.

Vill starta pilotprojekt

Sineva Ribeiro vill nu trampa på gasen.

– Vi behöver testa att ha avancerade specialistsjuksköterskor i några regioner och kommuner. Det är på gång nu. Vi har fått god respons från både SKR och sjukvårdsministern. Det handlar om att få loss pengar för ett pilotprojekt för att förstå hur rollen kan införas i omställningen till nära vård.

Varför behövs avancerade specialistsjuksköterskor i den nära vården?

– Det handlar om att underlätta för patienterna med både diagnostisering, omvårdnad och kontinuitet. En avancerad specialistsjuksköterska i hemsjukvården kan exempelvis träffa en äldre person med ett stort bensår, som har feber. Då kan sjuksköterskan ta en odling, bedöma infektionen, ordinera antibiotika och följa upp behandlingen.

– Som det fungerar nu får sjuksköterskan och patienten vänta på att en primärvårdsläkare tar del av provet och återkommer, ibland inom en dag, men ibland först efter en vecka, när patientens tillstånd hunnit förvärras, säger Sineva Ribeiro.

Stärka medicinsk kompetens

Nu vill hon se att SKR, regeringen och lärosätena bidrar till att ett försöksprojekt kan startas.

– Vi har pågående samtal om hur vi kan få till en överenskommelse.  Vi behöver testa och visa hur rollen kan stärka den medicinska kompetensen i kommunal hälso- och sjukvård, framför allt för multisjuka.

Finns det ett glapp i den nära vården mellan regioner och kommuner?

– Ja, hälso- och sjukvården i kommunerna saknar tillräcklig kunskap, både medicinsk och inom omvårdnad. Det visar rapporterna från Coronakommissionens och Inspektionen för vård och omsorg, och även ny forskning från Forte.

Både Sineva Ribeiro och Oili Dahl menar också att den här nya karriärvägen för sjuksköterskor behövs för att locka och behålla fler.

Högskolan i Skövde var det första lärosäte i Skandinavien som startade utbildning för avancerade specialistsjuksköterskor med inriktning mot primärvården 2003 och gav den i sex år.

Själv utbildad i USA

Catharina Gillsjö, själv utbildad avancerad specialistsjuksköterska i USA, var programansvarig och Lena Mårtensson prefekt. I dag är de biträdande professor och professor vid högskolan. De menar att en av de viktigaste förutsättningarna när de startade utbildningen var ett starkt engagemang från primärvården i Skaraborg.

Lena Mårtensson är ledamot i Nationella vårdkompetensrådet och deltog i arbetet med det nya förslaget. Båda följer nu med spänning de pågående initiativen med att pröva, reglera och införa rollen.

– Vi har i pipeline att starta upp programmet framöver. Men man måste hitta ett sätt att få utbildningen att bära sig, den är dyr. Att få en skyddad specialistbeteckning är också viktigt för alla parter.

Hon tycker att rollen är ett komplement för teamet runt patienten.

– Rollen är inget hot mot läkarkåren exempelvis. När vi startade i Skaraborg fanns en vilja och ett önskemål. Vi mötte inget motstånd bland läkarna. Vi hade mycket dialog, säger hon.

En känslig fråga kan exempelvis vara att ge avancerade specialistsjuksköterskor utökad förskrivningsrätt.

– Det behövs är en av våra erfarenheter. Då kan de avancerade specialistsjuksköterskorna arbeta självständigt inom sitt område, säger Catharina Gillsjö.