Arbetstid

Vårdförbundet om dispens från dygnsvilan: ”Ingen hållbar lösning”

Vårdförbundet om dispens från dygnsvilan: ”Ingen hållbar lösning”
Jani Stjernström, vice ordförande i Vårdförbundet och ambulanssjuksköterska. Bilden är tagen vid en nätverksträff för ett nystartat ambulans-nätverk inom Vårdförbundet. Foto: Enikö Arnell-Szurkos

Region Kalmar har fått dispens från reglerna om dygnsvila av Arbetstidsnämnden. Det är ambulansen i Ålem och Löttorp som åter får ha dygnet-runt-pass fram till september. "En akut lösning för att arbetsgivaren ska få ihop schemat", säger Jani Stjernström, Vårdförbundets vice ordförande.

Dispensen för Region Kalmar är det första beslutet som berör sjuksköterskor. Vårdfokus har tidigare berättat om att den har varit efterlängtad av medarbetare på plats och såklart av arbetsgivaren, för att ha mer tid för att ihop bemanningen.

Personalbristen har medfört att ambulansen i Löttorp inte har kunnat bemannas nattetid och att ambulansen i Ålem har varit avställd 20 procent av tiden, enligt ansökan om dispens.

Det är just rekryteringsproblemet som står som orsak till den beviljade dispensen från Arbetstidsnämden. Region Kalmar behöver anställda ytterligare cirka 38 personer till ambulansen för att klara av schemaläggningen enligt de skärpta reglerna om dygnsvila. De har, enligt dispensansökan, jobbat intensivt med rekryteringen, men uppger att det även tar tid att introducera nyanställda.

Ambulansverksamheten olika i EU-länder

Janí Stjernström, Vårdförbundets vice ordförande, beskriver dispensen som en akut åtgärd. Den här typen av dispenser kan bara handla om en förlängd tid för anpassning till dygnsviloreglerna, menar hon.

­– Arbetsgivaren måste investera för hållbarhet och måste jobba med arbetstidsfrågorna. Det här är inte en lösning som kan hålla i längden, säger Janí Stjernström, som själv är ambulanssjuksköterska.

I vissa andra europeiska länder undantas ambulansverksamheten från EU-direktivet om 11 timmars dygnsvila.

Varför tycker inte Vårdförbundet att samma sak kan göras även i Sverige?

­– Ambulansen är en förlängd del av hälso- och sjukvården på ett helt annat sätt här än i andra europeiska länder. Sverige har legitimerade sjuksköterskor som jobbar inom ambulansverksamheten med ett bredare uppdrag. Här räknas det inte bara som ”räddningsinsats”, säger Janí Stjernström.

Fackförbundet Kommunal har tolkat reglerna annorlunda och tycker att ambulansverksamheten skulle kunna undantas även i Sverige. Varför tycker fackförbunden olika?

­– Kommunal är inte personalen som står för den medicinska kompetensen. För att våra medlemmar ska leverera på uppdraget vi har, behöver vi kunna ha vår kunskap ständigt uppdaterad, men också må bra och ha hållbara arbetstider.

”Större nationellt grepp behövs”

Enligt Janí Stjernström behövs det tas större nationella grepp inom ambulansverksamheten, för att få den att fungera bättre. Vårdförbundet har nyligen startat ett nätverk för förtroendevalda ambulanssjuksköterskor och engagemanget är stort, berättar hon.

­– ­Det behövs ett större omtag inom ambulansverksamheten och hur den ska utvecklas. Vi vill bidra till att göra fler värdefulla insatser inom den prehospitala vården, för att patienten ska få snabbare och bättre vård. Som kan leda till att vissa patienten inte ens ska behöva komma in till akuten.

Det finns vissa små stationer runt om i landet, som vi ser på Öland till exempel. Kan det inte finnas andra lösningar för dem vad gäller dygnsvilan?

­– Vissa kan sitta med en körning per vecka. Men den situationen kan snabbt förändras till en massinsats med långa körningar. Och är du inte utsövd är du en säkerhetsrisk för både dig själv, dina kollegor och dina patienter, säger Janí Stjernström, som varken vill se undantag för enskilda orter eller individer.

­– Det finns andra sätt att lösa problemen som är mer hållbart.

Nu har Region Kalmar fått över sommaren på sig att anställa personal för att bemanna stationerna enligt ett nytt schema. Så länge får de 78 medarbetare som berörs i yrkeskategorierna allmänsjuksköterska i ambulans, ambulanssjuksköterska (specialist) samt ambulanssjukvårdare, åter jobba dygnet-runt-pass. Den sista september 2024 löper dispensen ut.

Mer om dygnsvilan

Från 1 oktober gäller nya regler, enligt avtal mellan arbetsmarknadens parter.

Dygnsvila kan i undantagsfall förkortas till som lägst 9 timmar vid ordinarie arbetstid, om det finns särskilda skäl i verksamheten med ansvar för liv, hälsa och säkerhet. Det ska göras en intresseavvägning mellan arbetstagarens rätt till minst 11 timmars dygnsvila och verksamhetens behov att säkra bemanningen.

I de fallen ska arbetsgivaren begära mbl-förhandling. Likaså om exempelvis arbetspass och jourpass behöver ligga i direkt anslutning till varandra.

Om dygnsvilan inskränks har arbetstagaren rätt till kompenserande vila, motsvarande den minskade dygnsvilan. Den ska förläggas i samband med den därpå följande dygnsvilan och vara sammanhängande.

Kvälls-morgon-pass

I svensk vård och omsorg är det inte ovanligt att arbeta först kväll och därefter börja direkt morgonen efter klockan sju för ett dagpass. Det är ett exempel på arbetspass som kallas CACA-pass.

Det är möjligt som undantag enligt de nya reglerna i avtalet också, men kommer vara omgärdade av omfattande skyddsregler. Vilan mellan passen får kortas till lägst nio timmar. Men till skillnad mot i dag ska medarbetaren kompenseras med att de som högst förlorade två vilotimmarna läggs direkt på nästa dygnsvila, som då lägst blir 13 timmar. För att göra undantaget måste verksamheten dessutom mbl-förhandlas och hänsyn tas till individperspektivet där kraven är höga för att skydda individen. Arbetsgivaren får inte kombinera undantag för en individ under en och samma beräkningsperiod så att samma person schemaläggs med både arbetspass och följande jourpass, samt planerat arbetspass som ger förkortad dygnsvila med som lägst 9 timmar.

Rygg-i-rygg-pass

Rygg-i-rygg-pass förekommer i hälso- och sjukvården. Det kan innebära att ett arbetspass följs direkt av ett arbetspass. I de nya reglerna medges undantag också för dessa pass men enbart för arbetspass som följs direkt av ett jourpass, och undantag är omgärdade av samma omfattande skyddsåtgärder. Ett sådant rygg-i-rygg-pass får aldrig sammanlagt överstiga 20 timmar. Det skärpta avtalet säkerställer att medarbetaren efter rygg-i-rygg-passet har rätt till minst lika många timmars dygnsvila som de båda passens sammanlagda längd.

Läs mer om de nya reglerna på vardforbundet.se.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida