Vårdförbundet: Prioriteringar är nödvändiga

Det är bra att politikerna i Östergötland tagit ett öppet beslut om prioriteringar. Hittills är det få politiker och sjukvårdshuvudmän som på allvar diskuterat att de behövs.

1 december 2003

Det anser Vårdförbundets vice ordförande Margareta Albinsson, som varit sakkunnig i Prioriteringsdelegationen. Slutbetänkandet om hur nödvändigt det är med tydliga prioriteringar inom hälso- och sjukvården kom 1997. Sedan dess har inte mycket hänt.

– En av de kritiska slutsatserna från delegationen var redan då att varken politiker eller profession diskuterade behovet av prioriteringar. Framför allt att de inte gjorde det tillsammans.

Viktigt med öppenhet
Men landstingens och regionernas ekonomiska kris har tvingat upp frågan på dagordningen och det är inte bara i Östergötland som prioriteringslistor nu diskuteras. I region Skåne är man till exempel i full gång med att titta på behovet av horisontella prioriteringar, berättar Margareta Albinsson.

Att den offentliga vården inte alltid kommer att kunna erbjuda medborgarna den vård de anser sig behöva, tror hon inte banar väg för privata alternativ eller försäkringslösningar.

– Om vi visar ärligt och öppet hur vi använder resurserna tror jag att förståelsen hos medborgarna är stor. Men det kommer att bli väldigt viktigt för politiker och sjukvårdshuvudmän att föra öppna diskussioner om det offentliga åtagandet. Vårdtagare måste få veta vad de kan förvänta sig av vården.

Margareta Albinsson tycker att det är bra att de i Östergötland tagit ansvar för prioriteringarna, men är kritisk till bristen på tvärprofessionella bedömningar i faktaunderlagen. Hon ifrågasätter också om de har tagit tillräcklig hänsyn till hälso- och sjukvårdslagen och till riksdagsbeslutet om hur prioriteringar ska göras.

Bland personalen inom hälso- och sjukvården i Östergötland kom den omdebatterade prioriteringslistan inte som någon nyhet.

Behovet av prioriteringar har länge diskuterats i verksamheten och beslutet är baserat på medicinska faktaunderlag.

Etiska dilemman
– Det är bra att politikerna är tydliga. Men de som gjorts hittills räcker inte och det betyder att vårdpersonalen lämnas att fortsätta att göra vardagsprioriteringar, säger Vårdförbundets ordförande i Östergötland, Kristina Nyström.

Hon anser att resursbristen i vården alltför ofta ställer personalen inför etiska dilemman, och hittills är det bara 38 miljoner av ett budgetunderskott på 300 miljoner kronor som har diskuterats. Resten ska bort genom minskad personal och omstruktureringar.

I likhet med Margareta Albinsson beklagar Kristina Nyström också att både omvårdnad och rehabilitering har glömts bort i diskussionerna. Och hon pekar på att somliga medicinska områden över huvud taget inte finns med på listan. Det förklarar hon med att underlaget, till exempel när det gäller hjärtsjukvården, har varit för dåligt för att leda till beslut.

– Man kan tycka att det är anmärkningsvärt att så mycket sparas inom barn- och kvinnosjukvård men när flera faktaunderlag gjorts kommer, enligt politikerna, fler prioriteringar.

Missförstånd
Socialstyrelsen å sin sida anser att arbetet med prioriteringar i Östergötland har missförståtts.

– Det handlar om utbudsbegränsningar och inte att man frånsäger sig ansvaret för att bedöma enskilda patienter, säger Bo Lindholm, chef för hälso- och sjukvårdsavdelningen.

Invändningar från socialministern Lars Engqvist om att alla måste ha rätt till en egen bedömning bygger på det missförståndet, anser Bo Lindholm. Lars Engqvist själv har inte ansett sig ha tid att ge sin syn på saken.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida