Vårdpersonal höjer rösterna mot anmälningsplikt: ”Inte vårt uppdrag”
Debatten har åter blossat upp om anmälningsplikten för vårdanställda och en ny kampanj är igång. Samtidigt utreder regeringen frågan med oklart slutdatum. Linus Törneberg, vice ordförande i Vårdförbundet Student, är en av många sjuksköterskor som har engagerat sig. ”Vi har inte utbildat oss till gränspoliser”, säger han.
Frågan huruvida offentliganställda ska bli skyldiga att anmäla papperslösa är åter i hetluften med bland annat kampanjen ”Vi anger inte”.
– Vårt uppdrag ligger inte där. Vi ska ha patienterna i fokus och se till att vården är en trygg plats. Vi vet att det redan finns trösklar, att man redan nu söker vård för sent. Bygger vi upp trösklarna ännu mer skjuter vi oss själva i foten, säger Linus Törneberg, nyexaminerad sjuksköterska och vice ordförande i Vårdförbundet Student.
Han var en av 4000 som redan i höstas ställde sig bakom en kritisk debattartikel i Aftonbladet, kort efter att Tidöavtalets förslag presenterats.
Fler höjer röster mot förslaget
Sedan dess har fler debattörer höjt sina röster mot förslaget. Både från politiskt håll – regionpolitiker i partier som sitter i opposition mot regeringen, men även företrädare för Liberalerna, har uttryckt kritik. Även fackförbunden – nu senast Sacos 21 medlemsförbund i en debattartikel i Svenska Dagbladet – avfärdar att offentliganställda ska behöva anmäla de som söker vård, utbildning eller annan hjälp.
Och utöver fackliga företrädare och politiska röster har nu alltså en grupp anonyma vårdanställda nyligen startat kampanjen ”Vi anger inte”. I skrivande stund har 1752 personer skrivit på ett löfte om att inte ange sina patienter oavsett omständigheter.
– Det är bra att man lyfter frågan. Sedan kan jag tycka att det kanske ger bättre kraft om vi kan redovisa namnen, som i debattartikeln i höstas. Men alla sätt att uppmärksamma frågan är bra, säger Linus Törneberg, som är en av de som undertecknat kampanjen.
Oklart när utredning är klar
Regeringen ska nu utreda frågan vidare om vilka som skulle undantas från informationsplikten och vad formuleringen ”situationer som kan strida mot ömmande värden” som ligger i Tidöavtalet ska betyda.
Formuleringen i Tidöavtalet
”Kommuner och myndigheter ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd. Det innebär att myndigheter som en person kan komma i kontakt med får ett ansvar för att säkerställa personens lagliga rätt att vistas i Sverige. Genom informationsplikten ska möjligheterna att leva i landet utan tillstånd försvåras. Det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden, till exempel i sjukvården. Undantag från informationsplikten behöver därför utredas närmare.”
- Tidöavtalet är en överenskommelse mellan Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna ”om att ta ansvar för Sverige i ett gemensamt samarbete under mandatperioden 2022–2026.”
Det blir ingen egen särskild utredning i frågan, utan den kommer under våren ges som ett så kallat tilläggsdirektiv till utredningen ”Åtgärder för att stärka återvändandeverksamheten” som skulle ha presenterats i oktober. Erik Engstrand, pressekreterare hos migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) skriver i ett mejl till Vårdfokus att utredningen kommer att ”få förlängd utredningstid, men kan inte ge närmare besked om exakt tid i dagsläget”.
Sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson (KD) har flera gånger tidigare uttalat sig i frågan, både i Vårdfokus och Läkartidningen.
När Vårdfokus nu ställer frågan ”Är det rimligt att regeringen drar den här frågan i sådan långbänk med tanke på oron som finns bland vårdpersonalen?” skickar Acko Ankarberg ett mejlsvar:
”Jag har vid flera tillfällen framfört att regeringen anser att patientsäkerheten är en grundbult. Det framgår tydligt av Tidöavtalet att det kan finnas situationer där en anmälan enligt informationsplikten skulle strida mot ömmande värden och att undantag från informationsplikten därför behöver utredas närmare.”
”Samarbetspartierna har alltså redan innan utredningen tillsatts identifierat att det kan finnas behov av undantagssituationer, så som exempelvis inom hälso- och sjukvården. Vilka undantagssituationer som bör komma i fråga är en del i det som nu ska utredas.”
Men Linus Törneberg på Vårdförbundet Student efterlyser mer klarhet i frågan.
– Kommer hela hälso- och sjukvården bli undantagen, undrar jag? Det känns som att regeringen inte riktigt vet vad de vill med det här förslaget. De vill nog förhala det hela lite, säger han.
Vad tror du det blir för konsekvenser om anmälningsplikten också innefattar vårdpersonalen?
– Många får nog svårt att följa det här, att ange sina patienter. Frågan kommer nog också dela hälso- och sjukvårdspersonalen. Det kan finnas de som kan tänka sig göra det men också många som absolut inte kan tänka sig det. Jag tycker att det är bra att Vårdförbundet har tagit tydlig ställning i frågan.