krislägesavtal

Västerbotten aktiverar krislägesavtalet

Västerbotten aktiverar krislägesavtalet
Krislägesavtalet aktiveras för bland andra ivapersonalen i Umeå. Foto: Getty images

I Västerbotten är nu rekordmånga covidpatienter inlagda på sjukhusen och i dag har krislägesavtalet aktiverats. Det är bra, tycker Vårdförbundet i Västerbotten, samtidigt som de är oroade över att personalen ska bränna ut sig.

Region Västerbotten har varit i förstärkningsläge sedan november och i februari växlade de upp antalet covidplatser på sina tre sjukhus från 50 (varav 15 iva) till 80 (varav 20 iva). Antalet inlagda covidpatienter är rekordmånga, som Vårdfokus berättade om tidigare. Nu räcker inte personalen till längre.

I går begärde regionen att få aktivera krislägesavtalet och i dag gav Sveriges Kommuner och regioner, SKR, klartecken.

– Vi har redan påbörjat arbetet med att lägga om scheman på de enheter som är berörda och vi hoppas att tiden vi är tvungna att utnyttja avtalet ska bli så kort som möjligt eftersom vi vet att vår personal är mycket ansträngd, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Brita Winsa i ett pressmeddelande.

Vårdförbundet i Västerbotten ser positivt på beslutet.

Jenny Olsson, ordförande Vårdförbundet Västerbotten. Foto: Vårdförbundet

– Generellt är det bra att avtalet aktiveras. Våra medlemmar jobbar så otroligt mycket ändå. Nu får de i alla fall ersättning för det, säger Jenny Olsson, ordförande för Vårdförbundet i Västerbotten, till Vårdfokus.

Avtalet aktiveras för sjuksköterskor, specialistsjuksköterskor och undersköterskor inom intensivvården och infektionskliniken vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå, och vid vårdavdelningar för covidpatienter på Skellefteå lasarett.

Vårdförbundet jobbar för att även de som jobbar med covidpatienter utan att gå på krislägesavtalet ska får ersättning för sitt slit. De vill också att regionen tidigt tar fram och förmedlar ett skyddsnät och krisstöd för personal som riskerar att traumatiseras.

– Vi är naturligtvis jätteoroliga för att våra medlemmar ska bli utbrända och ge upp. De här påfrestningarna som våra medlemmar har liknar ingenting sedan kriget, säger Katarina Nilsson Reian, vice ordförande för Vårdförbundet Västerbotten.

Katarina Nilsson Reian, vice ordförande
Vårdförbundet Västerbotten.
Foto: Vårdförbundet

Vårdförbundet har försökt visa regionen på misstag som andra regioner gjort med krislägesavtalet och ge råd om hur det kan införas på ett bättre sätt för personalen. Till exempel med återhämtning i anslutning till perioderna på avtalet, och att avtalsperioden begränsas för varje person. De har också påtalat att avtalet inte säger att personalen måste jobba så mycket som 48 timmar per vecka.

I mångt och mycket tycker de att de har fått gehör från regionen angående krislägesavtalet.

– Arbetsgivaren är livrädd att förlora personal när pandemin är över. De har sagt att de ska göra allt för att inte slita ut personalen, säger Jenny Olsson.

Kollegan Katarina Nilsson Reian säger att grundproblemet fanns redan före pandemin. Personalen har varit för få och pressade länge.

Det här innebär krislägesavtalet

  • Krislägesavtalet mellan Sveriges kommuner och regioner, SKR, och de fackliga organisationerna ger arbetsgivaren större flexibilitet att använda personalen, som i gengäld får bättre betalt.
  • Avtalet innebär att arbetstiden höjs till 48 timmar i veckan, det är även möjligt för arbetsgivaren att beordra nödfallsövertid samt att låna in och ut personal för att kunna flytta resurser efter behov.
  • Som kompensation betalas en särskild ersättning på 120 procent av ordinarie lön för alla arbetade timmar. De som arbetar får alltså 220 procent av sin vanliga lön per timme. Den som jobbar nödfallsövertid får totalt 250 procent av lönen per timme.

– Egentligen borde vi inte ens behöva tänka tanken att behöva använda ett krislägesavtal. Vården borde vara tillräckligt bemannad för att klara en kris ändå. Men Vårdsverige har inte tagit tag i det i tid. Man går på ackord med våra medlemmars hälsa hela tiden, och så har det varit under en lång, lång tid, säger Katarina Nilsson Reian.

I SKR:s och Västerbottens pressmeddelanden säger SKR att krislägesavtalet inte är en långsiktig lösning på personalbristen.

– Arbetsgivarna måste även fortsättningsvis parallellt jobba med att hitta alternativa lösningar för att förstärka bemanningen, säger Joakim Larsson, ordförande i förhandlingsdelegationen i SKR och i Sobonas föreningsstyrelse.

Förutom Region Västerbotten använder Stockholm och Jönköping krislägesavtalet.

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

Mer om ämnet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida