Vetgirig syster hittar mycket kunskap på nätet

Det finns mycket att hämta om hälsa och medicin för den som söker på internet-hemsidorna kan räknas i tiotusental. Men det gäller att veta vilka som är seriösa och vilka som är mer tvivelaktiga.

Sven-Bertil Taube hade inte överlevt sin hjärtinfarkt utan sin fru Mikaela. Det var hon som såg till att han kom till sjukhus den där ödesdigra dagen för knappt ett år sedan då hans hjärta inte ville vara med längre, berättar han för journalisten Olof Brundin i Aftonbladet den 11 september i fjol.

Detta kan man inhämta om man med hjälp av den nya IT-tekniken gett sig ut på nätet (Internet) och sökt på ordet ”hjärtinfarkt”. I mitten av maj i år gav en sådan sökning via sökmotorn Alta Vista 920 träffar. En av dem handlade om Sven-Bertil Taube och hans hjärtinfarkt.

Andra dokument som sökmotorn hittade handlade till exempel om lokförare och risken för hjärtinfarkt, vad behandling med östrogen har för betydelse för risken för att få hjärtinfarkt och sambandet mellan blodgivning och hjärtinfarkt.

Blandat utbud
Det är således ett i högsta grad blandat utbud som erbjuds den som söker på olika medicinska termer via de vanliga sökmotorerna. Dessa heter sådant som Alta Vista, Excite och Infoseek. Via dem kan man finkamma all världens webbsidor på dokument som innehåller de ord man anger. Därför letade Alta Vista fram Aftonbladets artikel och 919 andra dokument som innehåller ordet ”hjärtinfarkt”. (Excite gav 223 träffar och Infoseek 96).

Via sökmotorerna eller genom att själv söka upp dem kan man komma i kontakt med ett nästan oändligt antal databaser. Medicin och hälsa är ett av de mest populära ämnena, databaser och hemsidor om detta kan räknas i tiotusental. Ett problem är att då kunna bedöma om de är seriösa eller inte, om man alltså kan lita på att den information de förmedlar är korrekt.

– Man måste utöva källkritik, säger Lotta Mathiesen, en av de webb-ansvariga på Karolinska institutets bibliotek. Det är ungefär som att gå in i en bokhandel för att köpa en bok. Det gäller att bedöma om det förlag eller den författare som gett ut boken är välkänd och välrenommerad.

Hon ger några tips på vad man ska titta efter för att åtminstone hjälpligt kunna se om en databas är seriös. Dels gäller det vilken typ av hemsida det är – en kommersiell, en universitetsanknuten, en som ägs av en organisation eller en som tillhör en stat. Det ser man på hur adressen till hemsidan slutar. Om de sista bokstäverna efter punkten är se  betyder det att adressen finns i Sverige och att den har tilldelats av den adressansvariga på Network Information Centre Sweden (NIC-SE) AB (vilket möjligen borde tala för en viss seriositet). NIC-SE är helägt av Stiftelsen Internetinfrastruktur . Andra etablerade ändelser är:
* com=commercial

* edu=educational

* org=organizational

* gov=governmental

Men det börjar också dyka upp andra.Mest pålitliga torde de hemsidor vara, vars adress avslutas med edu, org  eller gov. Det brukar dessutom inte vara särskilt svårt att identifiera vilket universitet eller annan läroanstalt eller vilken organisation som står för hemsidan och med hjälp av den kunskapen bedöma om informationen är att lita på. Adressändelsen gov används av statliga inrättningar (gov=government).

Kritiskt uppmärksam
Däremot bör man i detta sammanhang vara kritiskt uppmärksam mot adresser som slutar på .com. eller andra ändelser. Många av de hemsidorna är naturligtvis bra (till exempel alla läkemedelsbolag med seriös information), men man bör vara medveten om att det här finns hemsidor med de mest skiftande bakgrund.

– Man bör också undersöka hur aktuella uppgifterna på hemsidan är, säger Lotta Mathiesen. Det brukar framgå när den uppdaterades senast, och det bör inte vara mer än ett par-tre månader sedan. Annars finns det en risk att uppgifterna är inaktuella.

På vilka hemsidor finns det då information som svenska sjuksköterskor, barnmorskor och biomedicinska analytiker kan tänkas ha nytta av? Karolinska institutets bibliotek har naturligtvis en hemsida med många bra länkar. Lotta Mathiesen rekommenderar också några andra:

Samarbetsprojekt
Svenskt medicinskt fönster – som Vårdfacket presenterade i nummer 2/98 – är ett samarbetsprojekt mellan fem tunga institutioner när det gäller vården i Sverige: Socialstyrelsen, SBU, Spri, Läkemedelsverket och Landstingsförbundet. Enligt sin egen programförklaring ska man utnyttja den nya informationstekniken ”för överföring och återföring av medicinsk kunskap i ett kontinuerligt förlopp”.

– Svenskt medicinskt fönster kan vara en bra startpunkt, kommenterar Lotta Mathiesen.

En fördel med Svenskt medicinskt fönster är att den är gratis och att innehållet är på svenska. Många av de användbara databaserna är annars avgiftsbelagda och språket är oftast engelska. Det finns dock ytterligare några bra databaser på svenska som det inte kostar något att använda. Lotta Mathiesen ger några exempel på databaser där det finns rätt mycket att hämta när det gäller omvårdnad:

Spriline
Spriline är Spris databas och täcker hela hälso- och sjukvårdsområdet, förutom rent medicinsk facklitteratur. Databasen innehåller cirka 55 000 referenser till böcker, tidskriftsartiklar, FoU-dokument från landsting, sjukvårdsenheter, universitet och högskolor samt videoband. Databasen uppdateras fortlöpande, den får omkring 4 000 nya referenser per år.

Dokumenten i Spriline lånas ut gratis och skickas även hem till låntagare utanför Stockholm (men den som lånat något får betala returportot).

Spriline har också en stor uppsättning länkar till andra databaser, bland dem den egna Patrix, som i första hand är riktad till patienter. I Patrix finns generell information om hälsa, sjukdomar, funktionshinder, behandlingsmetoder, läkemedel, hjälpmedel och egenvård. Databasen innehåller cirka
2 000 referenser till böcker, tidskriftsartiklar, broschyrer och faktablad, AV-media samt adresser till patientföreningar.

PION är också en databas med patientinformation, som drivs av landstingen i Dalarna, Värmland och Kalmar. Den kan med fördel rekommenderas till patienter att söka själva i. Än så länge är den en referensdatabas med hänvisningar till olika dokument som man kan låna på sjukhusbiblioteken i Falun, Karlstad och Kalmar, men så småningom kommer den att ha länkar till fulltextdokument. I PION finns också länkar till en del patientorganisationer. PION finns på Internet och det kostar inget att söka i den.

KIs egen databas
KIs bibliotek sammanställer databasen Swemed med omkring 50 000 referenser. Där finns tidskriftsartiklar och rapporter om medicin och omvårdnad, publicerade i Sverige och Norge, och medicinska avhandlingar från svenska och norska universitet, allt från 1982 och framåt. Swemed är avgiftsbelagd.

Bland de engelskspråkiga databaserna finns framför allt Medline. Den sammanställs av National Library of Medicine i USAs huvudstad Washington. Den finns tillgänglig för var och en via PubMed och Internet Grateful Med utan att det kostar något.

PubMed har i dag omkring 9 miljoner referenser om medicin, omvårdnad, tandvård, veterinärmedicin, sjukvårdssystem och prekliniska vetenskaper. Förutom författarnamn och titlar innehåller de korta sammanfattningar (abstracts) av artiklar i 3 800 tidningar. Huvudspråket är engelska, men drygt 10 procent av innehållet är på andra språk.

Om man är beredd att betala för sig finns flera databaser att välja bland. I CINAHL (Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature) finns index över och sammanfattningar av artiklar från 550 tidskrifter med inriktning mot omvårdnad och den har närmare 350 000 referenser. Just nu kan man gratis teckna ett provabonnemang som ger tillgång till en mindre del av databasens innehåll.

På prov kan man också få läsa ett antal elektroniska tidskrifter. På Karolinska institutets biblioteks hemsida finns en lista. Just nu gäller det till exempel British Medical Journal (BMJ).

I Cochrane Library har man samlat dokument om evidensbaserad medicin, det vill säga exempel på hur man ”medvetet, tydligt och klokt kan använda bästa tillgängliga bevis när det gäller beslut om vård för enskilda patienter.” Det är också en avgiftsbelagd databas, men man kan läsa mer om hur Cochrane Library är uppbyggt på Cochranes hemsida på nätet. Vid sidan av den engelska versionen finns den faktiskt också på danska, för den som föredrar det språket.

Landstingen på gång
Många av de avgiftsbelagda databaserna finns tillgängliga för dem som arbetar eller studerar vid landets universitet, som har träffat avtal om fri tillgång från skolans datorer till några databaser. Något liknande finns ännu inte inom landstingsvärlden.

– Men jag vet att det finns ett intresse att ge också landstingen tillgång till databaserna, så det kanske kommer i framtiden, säger Lotta Mathiesen på KIs bibliotek.

Till slut vill vi nämna en lite annorlunda hemsida, Internurse. Det är ett elektroniskt magasin för sjuksköterskor och barnmorskor, inte så mycket inriktat på tunga faktaspäckade artiklar eller länkar, utan mer lik en veckotidning för sjuksköterskor med poesi, läsarbrev, matrecept och kontaktannonser. Tidningen redigeras av en sjuksköterska som tidigare arbetat på Royal College of Nursing och sjukskötersketidningarna Nursing Times och Nursing Standard i London.