röntgensjuksköterskans dag

”Vi har inte råd att förlora en enda röntgensjuksköterska”

”Vi har inte råd att förlora en enda röntgensjuksköterska”
Röntgensjuksköterskorna har blivit fler, men räcker inte till för den ständigt ökande efterfrågan på bilddiagnostik. Arkivbild: Getty Images

Redan innan coronapandemin slog till var bristen på röntgensjuksköterskor omfattande. När uppskjutna undersökningar nu ska hinnas ikapp är risken stor att den tuffa arbetsmiljön kommer förvärras, menar Vårdförbundet.

I dag den 8 november är det röntgensjuksköterskans dag. Det är en dag för att lyfta yrket och fira, samtidigt som det blir allt tydligare att problemen hopar sig.

Röntgensjuksköterskor är den enda av Vårdförbundets medlemsgrupper som ökat kraftigt i antal, från cirka 1 000 sysselsatta år 2010 till över 2 500 år 2019. Det beror på att det är ett relativt nytt legitimationsyrke där det hittills varit få pensionsavgångar. Ändå har personalen inte räckt till.

— Bilddiagnostiken utvecklas snabbt och har fått en allt mer central roll inom sjukvården. Nästan alla patienter passerar genom någon form av röntgen, det är ovärderligt för att få en korrekt diagnos. Efterfrågan på undersökningar ökar väldigt fort, snabbare än tillgången på röntgensjuksköterskor, säger Madelene Meramveliotaki, legitimerad röntgensjuksköterska och ledamot i Vårdförbundets styrelse.

”Vi lever på marginalen”

18 av 21 regioner uppger i dag att de har brist på yrkesgruppen, både när det gäller nyexaminerade och yrkeserfarna. I en ny Novus-undersökning som Vårdförbundet beställt uppger sju av tio röntgensjuksköterskor att bemanningen är för låg, och tre av tio upplever att de för närvarande inte kan hantera arbetsbelastningen.

Madelene Meramveliotaki, röntgensjuksköterska och ledamot i Vårdförbundets styrelse.

— Det har varit underbemannat länge. Personalen har slitit hårt i många år och ska nu ta igen en massa undersökningar som fått anstå under den krävande pandemin. Vi är djupt oroade över att ännu fler kommer få en ohållbar situation, då kommer vi tappa värdefull personal. Vi lever redan på marginalen när det gäller antalet röntgensjuksköterskor, vården har inte råd att förlora en enda, säger Madelene Meramveliotaki.

Bland de röntgensjuksköterskor som har en för tung arbetsbelastning har nio av tio drabbats av någon form av psykiska eller fysiska besvär, där trötthet, kroppslig värk och sömnstörningar är vanligast.

Ersätts av undersköterskor

Underbemanningen riskerar även att påverka patienterna. Enligt en av fyra skapar tidsbrist regelbundet kvalitetsbrister, och tre av tio uppger att avvikelserapporterna ökat. 29 procent svarar att de på sin enhet har tvingats avstå från att göra vissa undersökningar på grund av kompetensbrist.

Flera arbetsgivare försöker lösa problemen genom att ta in annan personal, vanligtvis undersköterskor, för att genomföra röntgenundersökningar.

— Röntgensjuksköterskor är experter på att ta så bra bilder som möjlig med lägsta möjliga stråldos, och att optimera undersökningarna på olika sätt. Man kan inte ta in en annan yrkesgrupp med betydligt kortare utbildning utan att kvaliteten påverkas. Dessutom ökar belastningen på röntgensjuksköterskorna om de hela tiden ska utbilda och vägleda kollegor som saknar tillräckliga kvalifikationer, säger Madelene Meramveliotaki.

Om undersökningen

Undersökningen bland röntgensjuksköterskor har genomförts av Novus på uppdrag av Vårdförbundet. Svarsfrekvensen var 33 procent och totalt gjordes 736 intervjuer.

Resultat i korthet:

  • 76 procent upplevde att de hade en hög arbetsbelastning innan pandemin – varav 9 procent ansåg att den inte kändes hanterbar.
  • 84 procent upplevde att de hade hög arbetsbelastning under pandemin – varav 24 procent ansåg att den inte kändes hanterbar.
  • 61 procent ansåg att bemanningen var för låg redan innan pandemin.
  • 73 procent upplever att bemanningen är för låg idag.
  • 29 procent upplever att de för närvarande inte kan hantera arbetsbelastningen.
  • Bland dem som upplever för hög/mycket hög arbetsbelastning är det 88 procent som upplever fysiska eller psykiska besvär som följd av hög arbetsbelastning – vanligast är trötthet.
  • 25 procent har kollegor som inte är legitimerade röntgensjuksköterskor.
  • 26 procent menar att tidsbrist regelbundet skapar kvalitetsbrister.
  • 31 procent anser att avvikelserapporterna ökat.
  • 29 procent anger att de fått avstå från vissa behandlingar på grund av kompetensbrist.
  • 31 procent uppger att undersökningar har behövts nedprioriteras under pandemin, framför allt icke-akuta elektiva undersökningar.

Det råder stora skillnader mellan regionerna vad gäller antalet röntgensjuksköterskor per 100 000 invånare. Västerbotten ligger bäst till med sina 65/100 000 invånare, medan Gotland ligger sämst till med 19/100 000. Snittet i landet ligger på 37 röntgensjuksköterskor per 100 000 invånare.

I Novus-undersökningen är det följaktligen avdelningarna i norr som är mest nöjda med sin arbetssituation, medan avdelningarna i öst och sydost sticker ut i negativ riktning.

Kräver bättre lön och utvecklingschanser

Vårdförbundet kräver nu snabba åtgärder från regeringen, regionerna och privata arbetsgivare för att undvika personalflykt och sjukskrivningar på grund av allt för hög arbetsbelastning, särskilt i de regioner där antalet röntgensjuksköterskor är alldeles för lågt.

— Det viktigaste man kan göra är att värna den personal man har kvar och locka nya till yrket. Det behövs en bättre löneutveckling under hela yrkeskarriären och samtidigt möjligheter att utvecklas. Vi vill se en reglerad specialistutbildning. Samtidigt behöver röntgensjuksköterskor få nyckelroller när det gäller digitalisering, teknikutveckling och omställningen till mer nära vård. Jag tänker inte minst på olika mobila röntgenlösningar som är på gång, säger Madelene Meramveliotaki.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...
Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida