Nominerad till Vårdförbundspriset

”Vi måste våga fråga för att kunna förebygga äldres psykiska ohälsa”

”Vi måste våga fråga för att kunna förebygga äldres psykiska ohälsa”
Psykiatrisjuksköterskan Caroline Hjalmarsson är nominerad till Vårdförbundspriset. Foto: Privat.

Caroline Hjalmarsson vill upptäcka depressioner och förvärrade psykiska tillstånd tidigt hos patienterna i kommunens vård. Som psykiatrisjuksköterska har hon utbildat sina kollegor. Hon vill ta bort föreställningen att det är naturligt att må psykiskt dåligt för att man är gammal.

Psykiatrisjuksköterskan Caroline Hjalmarsson är nominerad till Vårdförbundspriset, i stenhård konkurrens. Hon kom till Mölndals kommunala hälso- och sjukvård för två år sedan för att stötta sina kollegor i deras arbete med patienter med psykisk ohälsa och psykiatriska diagnoser.

Hon ser alltid människan som en helhet av fysiskt och psykiskt mående, och menar att allvarliga eller kroniska sjukdomstillstånd, som patienterna vårdas för i hemmet, som cancer, kol eller neurologisk sjukdom, kan vara riskfaktorer för att utlösa depression.

Förebygger fall och trycksår

Kommunen ansvarar för mycket avancerad sjukvård i dag, i Mölndal vårdas exempelvis patienter med hjärtpump eller dialys. Dessutom arbetar de alltmer strukturerat med förebyggande av fall, nedsatt nutrition, trycksår och dålig munhälsa.

– Vi har hög kompetens inom många områden, men när det kommer till den psykiska ohälsan har vi tidigare inte varit lika duktiga. Min uppgift är att hålla frågan levande hela tiden och stötta kollegorna, så att de kan uppmärksamma tecken på försämring i psykiatriska sjukdomar, som psykos, eller upptäcka depressioner och ångest.

När hon 2020 kom till Mölndals kommun var det för att personalen efterlyst stöd, och att just en psykiatrisjuksköterskas kompetens behövdes. Hon har många års erfarenhet från psykiatrin, och satte igång.

Sedan dess har hon utbildat sjuksköterskorna och idag kan de allra flesta screena patienterna utifrån två vedertagna frågeformulär om depression, och även riskbedömning för suicid. De screenar alla, oavsett om de har en känd svår psykossjukdom, eller om de är inskrivna för tömningar av ett dränage.

– Jag säger ”våga fråga” även om det svåraste som är om patienten har tankar på självmord. När vi vet hur de mår på ett så här strukturerat sätt är det lättare att samverka med läkaren och sätta in åtgärder.

Fakta Caroline Hjalmarsson

Ålder: 30 år

Arbete: Psykiatrisjuksköterska i Mölndals kommun i Västra Götaland, där omkring 60 sjuksköterskor ger vård till mellan 1 400–1 600 patienter.

Utbildning: Legitimerad sjuksköterska sedan 2014 och specialistsjuksköterska i psykiatri sedan 2018.

Erfarenhet: Psykiatriavdelning för affektiv sjukdom, barn- och ungdomspsykiatrins öppenvård, äldrepsykiatrisk forskningsavdelning.

Screeningformulär: I Mölndal används två olika, ett för depression för vuxen, MADRS-S, och ett för äldre Geriatric depression scale.

Nominerad av: Sambon, som fått höra allt om hennes hårda arbete och djupa engagemang på kvällar och helger.

Alla kollegor ska också veta vad de ska göra med informationen och inte känna sig rädda. För Caroline Hjalmarsson finns där som bollplank. Men många av sjuksköterskorna arbetar alltmer självständigt också med dessa frågor.

Åtgärderna brukar vara en mix av olika områden som ökar livskvalitet, som att förbättra nutrition och sömn, och komma i gång med aktiviteter, små eller större, med hjälp av rehabpersonalen.

Ansvarig sjuksköterska gör, ibland tillsammans med Caroline Hjalmarsson, en plan med patienten och hemtjänsten. Läkaren ställer diagnos, ser över läkemedelsjusteringar och ordinerar provtagning, vilket ofta behövs.

Arbetet som psykiatrisjuksköterska inom kommunen har engagerat henne så mycket att hon även diskuterat det mycket med sin sambo. Trots att han själv är civilingenjör är han numera riktigt insatt. Han är faktiskt så imponerad att det var han som skickade in nomineringen till Vårdförbundet. Juryn blev också så tagna att hon nu är en av tre kandidater till priset.

”Hedrad och bekräftad”

De skriver i motiveringen att ”Caroline har modet att ställa frågor om psykisk ohälsa, kompetensen att ta hand om svaren och förmågan att bemöta och vägleda människor när de är som mest sårbara”.

– Jag känner mig hedrad och bekräftad. Alltihop känns så overkligt. Det har varit en lång resa och inte alltid helt enkelt att genomföra förändringar inom ett område som anses lite tabu ibland. Det är samtidigt otroligt givande, säger Caroline Hjalmarsson.

De flesta patienter i hemsjukvården är äldre. Det är vanligt att de uttrycker att livet inte är speciellt roligt längre, och tidigare ansågs det inte så konstigt på ålderns höst.

– Men den är inte naturligt att drabbas av exempelvis depression bara för att man blivit äldre. Det tänket har vi arbetat mycket med tillsammans med personalen. Äldre ska inte behöva må psykiskt dåligt. Det är lätt att de anpassar sig och vänjer sig vid sitt tillstånd. Men vi vill att patienterna ska må bra och ha ett härligt liv. Vi behöver jobba förebyggande.

– Häromdagen träffade en av mina sjuksköterskekollegor en patient som grät otröstligt. Hon berättade att det känts så skönt i själen att våga fråga om självmordstankar, och veta att hon också kunde hantera svaret.

Det här driver Caroline Hjalmarsson, som både ser förbättringen för patienterna och märker en förändrad attityd hos kollegorna. Kommunen har också patienter som får vård för svåra psykiatriska sjukdomar. Det kan gälla psykossjukdom, tvångsproblematik och svår depression. För de som är unga är målet att de ska bli så självständiga att de inte behöver vara inskrivna.

– Det gäller att ta små steg mot förbättring, annars känns kraven övermäktiga. Det kan räcka med att själv orka öppna förpackningen till sugröret på sängbordet. Allt man lyckas med självständigt stärker en, och nästa sak blir då lättare. Samtidigt samverkar vi givetvis med öppenvården.

Gjort samhällsekonomisk analys

Inte nog med att patienter, närstående och personalen vunnit på de nya arbetssätten. Hon har även kunnat visa med en samhällsekonomisk analys att kommunen sparar pengar.

Hon utgick ifrån två patientfall.

Det första rörde sig om en patient med svår psykiatrisk problematik. Där kunde hemtjänstpersonalen behöva stanna i flera timmar. Tillsammans med Caroline Hjalmarsson gjorde de en vårdplan för mer självständighet. Efter en tid kunde patienten äta, duscha och gå på toaletten själv. Personalen behövde inte längre stanna länge vid varje besök.

Den andra patienten hade starka suicidtankar och ville inte åka till vårdcentralen. Caroline Hjalmarsson och läkaren var oroliga för patientens liv, och det började bli aktuellt med en vårdintygsbedömning för tvångsvård. Caroline Hjalmarsson åkte dit och stod utanför dörren en halvtimme och pratade med patienten, innan hon fick komma in.

Tillsammans kunde de göra en plan för de följande 24 timmarna, ha dialog med läkaren och planera in tät tillsyn. Det var möjligt tack vare Caroline Hjalmarssons erfarenhet och kompetens.

– Det blev mer skonsamt. Tvångsvård är inskränkande för patienten, och dessutom kan patienten behöva hämtas av polisen, vilket både är ett trauma och innebär samhällskostnader.

Vårdförbundets motivering

”Det krävs mod för att bryta tabun. Caroline har modet att ställa frågor om psykisk ohälsa, kompetensen att ta hand om svaren och förmågan att bemöta och vägleda människor när de är som mest sårbara. Med specialistkunskap och driv har hon utvecklat den personcentrerade vården inom kommunens vård- och omsorgsförvaltning. Hon har utbildat kolleger och utvecklat en metod för screening som underlättar möten mellan personal och patienter. Den samhällsekonomiska analys hon har gjort visar att vinsterna inte bara är patienternas, de närståendes och personalens. Arbetet bidrar till att kommunen som vårdgivare blir bra på mer än kroppslig hälsa. Vi ser fram emot att följa hur det implementeras och sprids till fler verksamheter.”

Om Vårdförbundspriset

  • Varje år uppmärksammar Vårdförbundet, i samarbete med Folksam, medlemmar som arbetar för en förbättring för patienter med hjälp av personcentrerad vård.
  • Prissumman på 500 000 kronor är ett av Sveriges största priser inom hälso- och sjukvårdsområdet.
  • Priset delas ut på Vårdgalan, den 18 november, på Oskarsteatern i Stockholm.

Läs mer om finalisterna och Vårdförbundspriset här.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida