Viktigt få berätta efter hjärnblödning

Viktigt få berätta efter hjärnblödning
För att kunna stödja patienten och anhöriga på ett professionellt sätt i omvårdnaden krävs kunskap om patientens erfarenhet av insjuknandet, anser Elisabeth Berggren.

Att som drabbad av en pulsåderblödning i hjärnan tidigt få berätta om händelsen, vad som hände och vad han eller hon minns och inte minns, är viktigt för att kunna gå vidare i livet, visar en ny studie.

Att drabbas av en subaraknoidalblödning, pulsåderblödning i hjärnan, är en dramatisk händelse. Insjuknandet kommer ofta spontant med kraftig huvudvärk, ibland följt av medvetslöshet och minnesproblem.

För att kunna stödja patienten och anhöriga på ett professionellt sätt i omvårdnaden krävs kunskap om patientens erfarenhet av insjuknandet. I ett längre perspektiv även kunskap om patientens och närståendes erfarenhet av patientens minnesfunktion

Det säger Elisabeth Berggren, intensivvårdssjuksköterska och universitetsadjunkt vid Högskolan i Skövde som nyligen har lagt fram en licentiatavhandling vid Forskarskolan hälsa och välfärd, Hälsohögskolan i Jönköping.

Återberättandet centralt

I sina studier har hon funnit att själva återberättandet av sjukdomshändelsen kan vara ett sätt för patienten att förstå vad som har hänt.

Berättelsen kan också hjälpa honom eller henne att förstå händelsen som en meningsfull livshistoria. Elisabeth Berggren drar slutsatsen att det är viktigt för patienten att tidigt efter insjuknandet få berätta vad han eller hon minns och inte minns och att få göra det i dialog med sjuksköterskan och närstående.

– Patientens återberättande kan ses som ett redskap i omvårdnaden och kan tolkas som en identitetskonstruktion, ny identitet, för att göra livet helt så att patienten ska kunna gå vidare i livet, säger hon. 

Minnesproblem vanliga

I ett längre perspektiv var minnesproblem vanliga. Den bedömningen gjorde både patienter och närstående. Det bekräftades också i minnestest. Patienter och närstående bedömde patienternas minne lika, men patienternas bedömning stämde bättre överens med resultaten på minnestesten.

Eftersom patienter och anhöriga ibland kan bedöma patientens minne olika, föreslår Elisabeth Berggren att patienter efter subaraknoidalblödning erbjuds minnestest och ett formaliserat samtal mellan patient, närstående och en professionell yrkesutövare före hemgången.
 
– Detta kan förebygga komplikationer, men också troligtvis förbättra den ömsesidiga familjerelationen på ett positivt sätt, säger hon.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida