Viktigt sätta gränser för ansvaret

Det är ingen slump att många kvinnor i vården drabbas av utmattningsdepression. Forskarna Annika Forssén och Gunilla Carlstedt har lanserat begreppet tvingande lyhördhet och ser det som en arbetsskada.

Läkarna, forskarna och feministerna Gunilla Carlstedt och Annika Forssén doktorerade tillsammans 1999. I den nya boken Varsågod och var stark – om kvinnors liv, arbete och hälsa under 1900-talet utvecklar de begreppet tvingande lyhördhet.

Boken bygger på 20 äldre kvinnors livsberättelser och de slutsatser de båda läkarna dragit av hur kvinnornas liv påverkat deras hälsa. Slutsatser om makt, om kvinnlighet och om kvinnornas möten med vården.

Andras behov
– Kvinnor lär sig tidigt att ha en beredskap för andras behov. Den lyhördheten har inverkat negativt på de intervjuade kvinnornas hälsa därför har vi sett den som en arbetsskada – en form av utmattning, säger Annika Forssén, distriktsläkare i Luleå och universitetslektor vid allmänmedicin vid Umeå universitet.

Fokus på andras välbefinnande har fått kvinnorna att anstränga sig långt över sin egentliga ork.

Inkännande och beredskap för andras behov är ett arbete som tar kraft och energi. Men vi räknar bara det betalda arbetet. Hela vårt samhällssystem bygger på att kvinnor tar hänsyn till andras behov, och på att stora delar av det arbete de utför gjorts osynligt och betraktas som något som ligger i kvinnors natur. Att det är något som därför är självklart – och därmed oavlönat.

– Det vi kallar tvingande lyhördhet är den skada som kvinnors ansvarsarbete kan orsaka när de i allt högre grad sätter andras behov främst och inte förmår sätta gränser för sina insatser.

För en del kvinnor blir lyhördheten till ett inre tvång. Annika Forssén anser att det fungerar ungefär som normaliseringsprocessen vid kvinnomisshandel.

– En kvinna som är sliten av många års vårdarbete med inslag av tvingande lyhördhet kan drabbas av samma perspektivförskjutning och vanmaktsupplevelse som en misshandlad kvinna. Hon ser det inte själv men uppfattningen om vad som är normalt blir alltmer förvriden.

Den här skadan kan kvinnor få både genom sin privata livssituation och genom sitt arbete. Annika Forssén hävdar att det inte är någon slump att en stor del kvinnor just i vårdyrken har drabbats av utmattningsdepression.

Skapar egna rum
Att inte alla drabbas anser hon beror på att många kan skydda sig mot alltför stora krav på omsorg och hänsynstagande till andra genom att skapa ”eegna rum”e i vardagen där de får vara utan krav. Att få respekt och erkännande för sina insatser fungerar också som ett skydd.

– Vår uppgift på kort sikt är att visa kvinnorna hur deras situation ser ut och hjälpa dem att sätta gränser. Och även om det i vår bok handlar om äldre kvinnors erfarenhet ser jag i mitt arbete som distriktsläkare att den här livssituationen i högsta grad också gäller för många av dagens unga småbarnsmammor, säger Annika Forssén.

Fri och bunden tid
På lång sikt vill hon och Gunilla Carlstedt att vi förändrar begreppet arbete och ersätter begreppen arbetstid och fritid med fri och bunden tid.

– Och i takt med att männen tar mer ensamansvar under föräldraledigheten kommer de också att öva upp en lyhördhet och en inkännande beredskap för andras behov. Det är jag övertygad om, säger Annika Forssén.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida