Vilken metod ska man välja?
Zebra har använts längst
Av de instrument för patientklassificering som Vårdfacket tittat på är Zebra det som använts längst i Sverige. Zebra introducerades av Anna-Karin Levenstam, Universitetssjukhuset i Lund, i mitten av 1980-talet. Det har använts vid cirka 250 enheter på 18 sjukhus i Sverige. På några mindre sjukhus används det på samtliga avdelningar av allmän karaktär.
Zebra består av två delar, patientklassificering och aktivitetsstudie. Instrumentet för patientklassificering togs fram av en kanadensisk systemforskargrupp i Saskatoon, Saskatchewan, i början av 1970-talet. Aktivitetsstudien bygger på ett amerikanskt utvecklingsarbete vid San Joquin General Hospital, Stockton, Kalifornien.
Patientklassificeringen i Zebra grundar sig på sex vårdkomponenter eller omvårdnadsbehov hos patienten:
hygien, nutrition, observation (undervisning, psykologiskt stöd och behandling), rörlighet, okontrollerad utförsel samt extra omvårdnadsbehov.
Inom var och en av vårdkomponenterna finns en, två eller tre så kallade determinatorer (A, B, eller C) att välja mellan. Dessa determinatorer anger vilket omvårdnadsbehov patienten har: minimalt, genomsnittligt eller intensivt. Kombinationen av determinatorerna avgör till vilken av följande fyra vårdkategorier patienten hör.
Vårdkategori 1 = litet omvårdnadsbehov.
Vårdkategori 2 = genomsnittligt omvårdnadsbehov.
Vårdkategori 3 = stort omvårdnadsbehov.
Vårdkategori 4 = intensivt omvårdnadsbehov.
Själva klassificeringen görs manuellt på en speciell blankett. Sammanställningen av informationen kan bearbetas manuellt eller matas in i ett datoriserat kalkylprogram, typ Excel.
Patientklassificeringen görs en gång per dygn och speglar enbart hur mycket direkt omvårdnad varje patient fått. För att se hur lång tid det tar att tillfredsställa de olika omvårdnadsbehoven, och hur mycket tid som går åt till övrigt arbete, måste en aktivitetsstudie göras. Med hjälp av aktivitetsstudien går det att ta fram exakta bemanningstabeller och beräkna omvårdnadskostnaderna för varje enskild patient. Det går också att se hur personalen fördelar sin tid mellan olika uppgifter.
Oberoende observatörer
Till skillnad från i Beakta görs aktivitetsstudien i Zebra av särskilda observatörer som inte är knutna till kliniken. Under 14 dagar mäts alla aktiviteter som utförs på avdelningen. Den kritik som framförs mot att använda oberoende observatörer är att det är förhållandevis dyrt och att personalen kan antas uppträda onaturligt. I gengäld kan den inte fuska med tidtagningen.
Bearbetningen av aktivitetsstudien bör skötas av en systemkunnig person. Trots detta kan det ta åtskilliga månader innan resultatet ligger på bordet.
– Det som tar tid är kvalitetsgranskningen och att avdelningsföreståndaren hela tiden är med vid bearbetningen, säger Anna-Karin Levenstam.
Du som vill veta mer om Zebra kan kontakta Anna-Karin Levenstam, IT-avdelningen, Universitetssjukhuset i Lund, 221 85 Lund.