Covid-19

Vill se strukturerad utredning för långtidssjuka

Forskningen om långtidscovid är ännu i sin linda, men redan nu finns några intressanta resultat, visar en genomgång av SBU. "Vi ser hos patienterna vi hittills bedömt att det finns påverkan på det autonoma nervsystemet, vilket kan förklara en del av besvären", säger Judith Bruchfeld, sakkunnig läkare i projektgruppen.

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, redovisar i dag en granskning av det vetenskapliga stödet för vård, behandling och rehabilitering av patienter med långvariga symtom (mer än sex veckor) efter covid-19.

Det pågår 400 studier som snart kan ge mer information om symtombild samt förekomst av långvariga symtom efter covid-19.

Men redan nu finns en del intressanta fynd. SBU har hittat 26 relevanta publicerade studier av långvariga symtom vid covid-19, och bilden stämmer väl med vad som tidigare rapporterats när det gäller självrapporterade symtom. Det fanns bara en relevant studie om behandling och rehabilitering, den rörde äldre patienter som utfört andningsövningar under sex veckors tid, med positiva resultat.

Många unga med lungpåverkan

Det är oklart hur vanligt det är med långvariga symtom efter covid-19. I studierna varierar det mellan 4 och 78 procent, beroende på vad man tittat på för patientgrupp och symtom.

Den högsta siffran rörde kvarstående hjärtbesvär i en blandad grupp patienter varav en del hade tidigare sjukdomar. Den lägsta gällde nedsatt lukt- och smaksinne. I en studie av tidigare friska värnpliktiga uppvisade var tredje ung man någon lungpåverkan sex veckor efter genomgången infektion.

Större patientunderlag

Sakkunnig i SBU:s projektgrupp är Judith Bruchfeld, överläkare och infektionsspecialist vid Karolinska sjukhuset i Solna. Hon leder även ett forskningsprojekt om uppföljning av sjukhusvårdade med svår covid-19. Patienterna följs upp i en multidisciplinär, tvärprofessionell mottagningsverksamhet samtidigt som prover och data samlas in.

Från början ingick bara patienter som behövt ligga på sjukhus i själva forskningsdelen, men nu har Judith Bruchfeld och forskningsteamet begärt att få forska även på de långtidssjuka som inte har behövt sjukhusvård. Allt fler ur den senare gruppen har remitterats till kliniken.

Judith Bruchfeld, överläkare och infektionsspecialist vid Karolinska sjukhuset i Solna. Hon leder ett forskningsprojekt om uppföljning av sjukhusvårdade med svår covid-19.
Överläkaren Judith Bruchfeld leder ett forskningsprojekt om uppföljning av patienter med långvariga besvär efter covid-19. Foto: Johan Garfelt

– Nu har vi inlett en dialog med primärvården för att sprida kunskap om gruppen långtidssjuka som inte vårdats på sjukhus och utarbeta ett utredningsprogram för dem, säger Judith Bruchfeld.

Majoriteten kvinnor

Enligt henne är en majoritet av de drabbade kvinnor mellan ungefär 25 och 45 år som innan insjuknandet ofta varit helt friska och aktiva både fysiskt och mentalt.

– Alla har inte fått bekräftad covid-19, men vi har nu sett ett antal patienter med exakt samma sjukdomsbild och där det ofta finns andra bekräftade covidfall i familjen. Det behövs mer kunskap kring orsaken till symptomen och en strukturerad utredning.

Vårdfokus / Nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för dig i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.
Jag godkänner att Vårdfokus sparar mina uppgifter
Skickar formuläret...

Det är viktigt för patienterna att få en diagnos och förklaring till sina besvär, menar Judith Bruchfeld.

– Vi ser hos patienterna vi hittills bedömt att det finns påverkan på det autonoma nervsystemet, vilket kan förklara en del av besvären. Sedan vet vi inte varför alla inte kan syresätta sig ordentligt.

Hur kommer det gå för de här personerna?

– Vi ser att en del blir bättre över tid, men om alla blir helt bra är för tidigt att säga. Vi vill komma in så tidigt som möjligt i förloppet för att kunna ställa rätt diagnos och erbjuda riktad rehabilitering.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida