Visst finns det glädje i arbetet!

Vi ville ge en motbild till den ofta negativa bilden av sjuksköterskeyrket och frågade vad som ger glädje och mening. Att få komma nära patienten, var ett vanligt svar. När arbetet känns meningsfullt ökar också viljan att stanna i yrket, visar forskning.

»Det är roligt att jobba, det är världens finaste jobb, att ta en liten fågelunge och lyfta upp den så att den kan flyga i väg för sig själv, det ska man vara stolt över!«

Citatet är hämtat ur den kandidatuppsats, Aspekter inom sjuksköterskeyrket som skänker glädje och meningsfullhet. Sjuksköterskors upplevelser, som en klasskamrat och jag gjorde tillsammans under vår sjuksköterskeutbildning. Som blivande sjuksköterskor var vi besvikna på den negativa bild av sjuksköterskeyrket som ofta förmedlas. Vi tycker att sjuksköterskors betydelsefulla roll i patientarbetet måste synliggöras och dokumenteras för att belysa vilket ovärderligt och intressant arbete som sjuksköterskor utför. Därför ville vi studera de positiva aspekterna av yrket, vad det är som gör att sjuksköterskor trivs med sitt arbete och vad som driver dem att fortsätta i yrket.

Flera sjuksköterskor i studien hade aldrig ställt sig frågan vad som skänker dem glädje och meningsfullhet. När vi ställde frågan funderade de och började sedan berätta.

Oavsett ålder och arbetslivserfarenhet var sjuksköterskorna eniga om vad som skapar meningsfullhet i arbetet. Det som skänker mest glädje och ger tillfredsställelse är att få arbeta med människor; att få vara en del i en mellanmänsklig process. Att kunna hjälpa, känsla av professionalitet, stöd från kolleger, att bli bekräftad samt yrkets mångsidighet är också delar som sågs som väsentliga i sjuksköterskans arbete.

De berättade om den närhet som patientarbetet innebär och om hur värdefull patientkontakten är.

»Man kommer folk väldigt nära. man nästan kan sitta med en annan vuxen människa i knät och prata. att få dela sånt som man normalt inte tar upp med människor. Det får man ju som en present utav dom fast man inte märker det.«

I en studie av Larrabee med flera framkom också att sjuksköterskor som hade tid för sina patienter och som fick stöd från sin chef och sina kolleger kände mening med sitt yrke. De sjuksköterskor som även upplevde yrket som en utmaning och en möjlighet att skaffa sig ny kunskap var mindre benägna att lämna sitt arbete än sjuksköterskor utan dessa möjligheter.

Sjuksköterskorna betonade även vikten av ett gott bemötande, framför allt vid första mötet med patienten. Detta möte lägger ofta grunden för hur patientkontakten ska komma att utvecklas senare. Sjuksköterskorna beskrev att det är de små sakerna de gör som uppskattas av patienterna, till exempel att ta sig tid att lyssna på patientens bekymmer. Förmågan att kunna hjälpa innefattade olika aspekter, som medicinsk, medicinteknisk, psykisk och praktisk hjälp. Att ha förmågan att kunna hjälpa gav en känsla av glädje.

»Allt från fysisk hjälp. personlig omvårdnad, läkemedelshantering. att lyssna och stötta och informera och hjälpa anhöriga till rätta och informera dom. den här förmedlande hjälpen kring patienterna.«

Smith menar att förmågan att hjälpa förvärvas genom teori och praktik. Professionalitet består i att uppmärksamma patienternas behov och att ha kunskap om hur man ska möta dem. Författaren menar även att god omvårdnad innebär att varje sjuksköterska har en genomtänkt struktur och ett professionellt förhållningssätt till patienten. Förmågan till att ge god omvårdnad utvecklas genom reflexion och eftertanke. Sjuksköterskorna i vår studie ansåg att förmågan att kunna möta varje patient där hon eller han befinner sig och hitta en väg in till varje patient är en utmaning och att denna utmaning stärker sjuksköterskorna i både den professionella och den personliga rollen. De ansåg också att den flexibilitet och kunskap som krävs för att läsa av en patient utvecklas genom åren i det dagliga patientarbetet.

»Så fort man drar i dörren måste man vara beredd på att möta något helt nytt, det tycker jag är roligt. man måste spela på alla strängarna.«

Sjuksköterskan använder sig själv som ett multifunktionellt redskap i arbetet för att kunna ge patienterna bästa möjliga vård. Benner menar att man som novis inriktar sig på det medicintekniska i vården, medan experten genom sina år i sjuksköterskeyrket kan se patienten ur ett helhetsperspektiv. Denna åsikt delas även av sjuksköterskorna i vår studie. Benner betonar dock att denna kunskap inte beror på antalet yrkesverksamma år inom yrket utan är en individuell utveckling.

Liksom Benner påtalade sjuksköterskorna vikten av beröring. De beskrev hur de använder sig av beröring som ett viktigt medel för att nå sina patienter. Smith menar dock att det inte är alla patienter som vill bli berörda fysiskt eller psykiskt, utan att det är en avvägning som sjuksköterskan måste göra om hon ska arbeta professionellt.

Sjuksköterskorna uttryckte att stödet från kolleger har stor betydelse, till exempel de dagar de själva känner att de behöver en klapp på axeln. Ett arbetsklimat där kolleger kan stötta och hjälpa varandra beskrevs som värdefullt.

»Det är inte dubbelt så lätt att vara två, det är lättare än dubbelt så lätt, om man är två kan man diskutera patienten. att vara två det ger ju en möjlighet att verbalisera sin oro och sina funderingar.«

En rak och öppen kommunikation mellan de olika yrkeskategorierna bidrar till ett positivt arbetsklimat, liksom flexibilitet och lyhördhet. Sjuksköterskorna i studien menade att bekräftelse och att bli uppmärksammad för sitt arbete samt att få stöd från sin chef och sina kolleger är något som stärker dem i den professionella rollen.

I studien framkom att också bekräftelse från patienterna har betydelse. Sjuksköterskorna berättade att det räcker med ett tack eller ett leende från patienten för att de ska känna glädje över det arbete de har utfört. De upplevde sitt arbete som meningsfullt då en patient var nöjd både med den behandling och det bemötande han eller hon hade fått.

»Man kan få så oerhört positiva reaktioner från patienter. Och dom uttrycker. hur viktigt det är, det jobb som vi ändå gör.«

Sjuksköterskorna i denna studie kände glädje i att deras yrke är i konstant utveckling, bland annat genom den forskning som bedrivs inom omvårdnaden. Att yrket även är internationellt gångbart samt mångsidigheten och variationen i det dagliga patientarbetet, beskrevs som en källa till glädje.

»Akut. har vi ju mycket av och högteknologiskt har vi, intensivvård har vi. och långsiktiga planeringar och patienter som kommer och går, patienter som stannar, smärtproblematik och vi har kirurgi och medicin och vi har infektion och vi har transplantationer.«

Som sjuksköterska är det viktigt att kontinuerligt utveckla sina teoretiska kunskaper och även att tillåta sig själv att utvecklas som individ. En medveten och välformulerad identitet och värdegrund underlättar arbetet med människor. Sjuksköterskorna i studien menade att deras identitet stärks varje gång de tar ett beslut som stämmer överens med deras värderingar. Sarvimäki med flera anser att sjuksköterskor utvecklar en identitet med yrket. Yrkesidentiteten utvecklas genom att hon är medveten om sina resurser och begränsningar samt att hon förvärvar vissa egenskaper och identifierar sig med yrkeskårens normer och värderingar.

Antonovsky beskriver hur människans personlighet har betydelse för hur hon upplever en situation samt att hon har inre och yttre verktyg för att bemästra sin situation. Antonovskys modell kasam (känsla av sammanhang) består av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Personer med hög kasam finner de situationer de ställs inför som möjliga att hantera och bemästra. Enligt Antonovsky talar dessa människor ofta om aspekter i sina liv som bringar meningsfullhet. En sjuksköterskas upplevelse av meningsfullhet är därför beroende av yttre faktorer som till exempel stöd från kolleger och möjlighet till utveckling i yrkesrollen samt en inre trygghet.

Frågor som väcktes hos oss under studiens gång är om kasam är något som sjuksköterskor alltid har eller om det är något de utvecklar med åren och om kasam är bestående eller om den kan försvinna.

En slutsats vi drog av mötena med sjuksköterskorna som ingick i studien är att det måste skapas befordringsmöjligheter i sjuksköterskeyrket utan att de behöver lämna arbetet med patienterna. Det framstod tydligt för oss att kompetensen måste tillvaratas och uppmuntras för att få sjuksköterskor att fortsätta inom yrket.

TEXT: Ulrika Wennerstrand

Artikeln är baserad på kandidatuppsatsen Aspekter inom sjuksköterskeyrket som skänker glädje och meningsfullhet. Sjuksköterskors upplevelser. Sophie Philip-Sörensen, Ulrika Wennerstrand. Institutionen för omvårdnad, Lunds universitet 2003.

Referenser

• Antonovsky A. Hälsans mysterium. Natur och Kultur 1991.
• Benner P. Från novis till expert: mästerskap och talang
  i omvårdnadsarbetet. Studentlitteratur 1997.
• Larrabee J med flera. Predicting registered nurse job satisfaction and intent to leave. Journal of Nursing Administration. 2003;33(5):293?299.
• Polit DP med flera. Essentials of nursing research, methods, appraisal, and utilization. Philadelphia: Lippincott 2001.
• Sarvimäki A med flera. Vård. Ett uttryck för omsorg. Liber 1996
• Smith P. The emotional labour of nursing. Its impact on interpersonal relations, management and the educational environment in nursing. London: Macmillan Press 1992.