Whiplashskador kan mätas

Whiplash har en stämpel av psykosomatisk diagnos men nu visar en ny doktorsavhandling att skadan kan ses med hjälp av positronemissionstomografi, pet.

27 februari 2009

Idag finns det ingen objektiv metod för att ställa diagnosen whip­lash. Skadan syns sällan på röntgen eller magnetkamerabilder. Man vet heller inte om det finns en kvarstående inflammation i nacken hos dem vars besvär inte går över. Clas Linnman har tagit ett första steg för att förändra det.

Hans forskning vid Uppsala universitet visar att det går att mäta förändringar av blodflöde och antal receptorer i hjärnan. Men det mest uppseendeväckande fyndet, tycker han själv, är att man kan se att det faktiskt finns en inflammation i nacken.

Avhandlingen baserar sig på tre studier, där långvarig smärta hos 22 whiplashpatienter har undersökts och jämförts med friska, smärtfria kontrollpersoner med pet (se faktaruta). I den första studien undersöktes hjärnans blodflöde i vila hos båda undersökningsgrupperna. Blodflödet i hjärnan är kopplat till hjärnans nervaktivitet. Whiplashpatienterna hade en förhöjd hjärnaktivitet i delar av bakre cingulum, en hjärnstruktur som är inblandad i smärtupplevelse, minnen och kroppsuppfattning.

– Att långvarig smärta förändrar hjärnans aktivitet i vila i vissa områden är känt sedan tidigare. Men ingen har visat det med pet hos whiplashskadade, säger Clas Linnman.

Han undersökte även mängden neurokinin 1 (nk1)-receptorer i hjärnan. nk1-receptorn aktiveras av en signalsubstans som heter Substans p, som är inblandad i smärta och rädsla. nk1-receptorer har tidigare studerats på råttor där man sett att mängden receptorer minskar i hjärnan på djuret om det utsätts för smärta. Clas Linnman studie visar för första gången att mängden nk1-receptorer minskar även hos människor med långvarig smärta.

– Det var intressant att se att de patienter som var mest rörelserädda och undvek att utsätta sig för smärta, hade minst antal tillgängliga nk1-receptorer. Jag tycker att det är spännande att en människas beteende så tydligt kan ha en koppling på molekylnivå.

Men detta säger inget om vad som är orsak och ver-kan. Frågan är om man undviker att röra på sig för att man har ont, eller om man har ont för att man undviker att röra på sig. Det går i dag inte att svara på.

I den sista studien användes en pet spårsubstans som indikerar inflammation. Det visade sig att ungefär hälften av dem med whiplash hade ett förhöjt upptag av spårsubstansen i nacken. Upptaget sågs framför i fettvävnaden som omger de djupliggande musklerna vid andra nackkotan. Det tyder på att många whiplashskadade har en pågående kronisk inflammation i nacken, vilket inte heller har kunnat visualiseras tidigare.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida