Stark kritik mot ny stor studie om hormoner och cancer

Risken för bröstcancer är större än vad man tidigare trott för den som tar hormoner i klimakteriet, visar ny forskning. Men studien får tung kritik från flera håll. ”Resultatet är förlegat”, säger gynekologen och hormonexperten Angelica Lindén Hirschberg.

Att hormonbehandling mot klimakteriebesvär ökar risken för bröstcancer är känt sedan tidigare. Men hur stor är risken? Är den värd att ta? Och vilka risker ökar för den som inte äter hormoner?

Det är svåra frågor som kvinnor mitt i livet kan behöva ta ställning till, samtidigt som vallningar, svettningar, sömnproblem och humörsvängningar kan göra det tufft att leva och sköta sitt jobb.

Därför är det inte konstigt att ny forskning på området väcker stor uppmärksamhet. Senast en nyligen publicerad studie i välrenommerade The Lancet.

Visar på högre risk

Det som är nytt jämfört med tidigare studier är att den här visar på högre risk för bröstcancer och att risken sitter i under en längre tid efter avslutad hormonbehandling.

I Sverige behandlas vanligtvis klimakteriebesvär med hormonet östrogen i kombination med gestagen, som är en syntetiskt framställd variant av progesteron, gulkroppshormon.

Studien i The Lancet visar att i en grupp med normalviktiga kvinnor som från 50 års ålder tar östrogen och gestagen varje dag under fem år kommer 1 av 50 att få bröstcancer när de är mellan 50 och 69 år. Om gestagen tas mer oregelbundet är motsvarande siffra i stället 1 av 70. Forskarna antar att risken för bröstcancer fördubblas om hormonerna tas under 10 år. Resultatet visar också riskökningen håller i sig längre, tio år efter avslutad hormonbehandling i stället för fem år som tidigare forskning visat.

Lika farligt som fetma

För att sätta riskökningen i ett perspektiv – och skicka med ett budskap om behovet av bättre folkhälsa – framhåller forskarna att fetma ger kvinnor nästan lika stor riskökning för bröstcancer som hormonbehandling mot klimakteriebesvär enligt studiens resultat.

Studien får tyngd av att den är stor. Mer än 100 000 bröstcancerfall ingår eftersom forskarna analyserat resultatet av 58 epidemiologiska studier, en så kallad metaanalys. Men ändå är kritiken svidande från framstående experter i hela världen.

Många är kritiska

Bland annat har Internationella menopaus-föreningen lagt ut en lång kommentar på sin hemsida. De hyllar greppet att lyfta fram kopplingen mellan fetma och bröstcancer, men kritiserar studien för att vara mindre säker än annan forskning på området eftersom den till största del bygger på observationsstudier och inte kontrollerade randomiserade studier, bland annat.

Svenska SFOG är också på väg att lägga ut en offentlig kritisk kommentar till studien. En av Sveriges främsta hormonexperter, Angelica Lindén Hirschberg, gynekolog och professor på Karolinska institutet, berättar att hon framför allt är kritisk till den nya studien för att resultatet bygger på för gamla data.

– Det är den viktigaste invändningen jag har, att resultaten baseras på bröstcancerfall mellan 1995 och 2005 och avspeglar hormonbehandling innan dess och som inte är representativ för dagens behandling.

Gammal behandling

Enligt Angelica Lindén Hirschberg är skillnaden stor. I dag ges lägre doser av östrogen och kunskapen har ökat om att Gestagen verkar ha stor betydelse för den ökade bröstcancerrisken, vilket den nya studien också bekräftar. Det har därför blivit vanligare att glesa ut Gestagenet och på senare år allt mer populärt att kombinera östrogen med hormonspiral i stället för att ta gestagen i tablettform.

I många länder är det också vanligt att ta bioidentiskt – naturligt – gulkroppshormon i stället för syntetiskt gestagen. Exempelvis i Frankrike där läkare reagerat på att den nya studien i The Lancet utesluter stora studier där kvinnor tagit naturligt gulkroppshormon, berättar Angelica Lindén Hirschberg.

Hur ska kvinnor som äter hormoner eller funderar på att göra det tänka kring resultatet av den här nya studien?

– Jag tycker inte att den här studien förändrar något i hur vi ska tänka kring hormoner. Men den som känner sig orolig och osäker ska självklart diskutera det med sin behandlade doktor. Vi har precis tagit fram nya riktlinjer inom Svensk förening för obstetrik och gynekologi, SFOG, där vi understryker att behandlingen ska vara individualiserad och utgå från den enskilda kvinnans symptom. Man ska inte behandla livet ut som man trodde på 1990-talet, då kvinnorna som ingår i den här nya studien behandlades.

Se upp med detta

Enligt Angelica Lindén Hirschberg finns det framför allt tre viktiga saker att se upp med för den som tolkar den nya studien:

1: Studiens resultat bygger inte på dagens hormonbehandling.

2: Studien har tittat på risken för insjuknande i bröstcancer, inte dödlighet.

– Den samlade kunskapen vi har i dag är att med hormonbehandling minskar mortaliteten totalt, då är all dödlighet inräknad, inklusive bröstcancer, hjärt-kärlsjukdom, allt man kan dö av, säger hon.

3: Resultatet är missvisande för kvinnor med tidigt klimakterium.

Enligt alla rekommendationer bör kvinnor som går in i klimakteriet tidigare än normal ta hormonbehandling oavsett symptom fram till dryga 50 års ålder, för att motverka ökad risk för osteoporos, frakturer, hjärt-kärlsjukdom, hjärtdöd och demens.

Enligt tidigare kunskap har kvinnor som kommer i klimakteriet före 45 års ålder en minskad risk för bröstcancer. I den nya studien fann man en högre risk för bröstcancer även hos denna grupp vid hormonbehandling. Det resultatet blir missvisande eftersom kvinnorna med tidigt klimakterium inte jämförs med jämnåriga kvinnor med normal hormonell funktion, som ännu inte kommit i klimakteriet, enligt Angelica Lindén Hirschberg.

Mycket vi behöver veta

Hon tycker det är viktigt att det forskas mer på området. Livet efter klimakteriet är långt för de flesta och blir allt längre. Då behövs en ökad kunskap om vilken betydelse den hormonella övergångsperioden har för kvinnors hälsa.

Kommer den nya studien om hormoner och cancer förändra behandlingen av klimakteriebesvär?

– Jag tycker inte att den ska det. Den bygger på gamla data. Vad vi skulle vilja veta är hur risken för bröstcancer ser ut med utglesat gestagenregim, eller med hormonspiral i kombination med östrogen, det hade verkligen varit nytt. En studie vi hoppas kunna göra i Sverige är att jämföra skillnaden i risk mellan progesteron (naturligt gulkroppshormon) och gestagen i kombination med östrogen i en randomiserad studie.